Amurleopard

Från Wikipedia
Amurleopard
Status i världen: Akut hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningRovdjur
Carnivora
FamiljKattdjur
Felidae
SläktePanthera
ArtLeopard
P. pardus. orientalis
UnderartAmurleopard
P. p. orientalis
Vetenskapligt namn
§ Panthera pardus. orientalis
AuktorSchlegel, 1857
Utbredning
Hitta fler artiklar om djur med

Amurleopard (Panthera pardus orientalis) är en underart till arten leopard, vars fläckar är större och sitter längre ifrån varandra än hos nominatarten.

Det finns bara ca 30 individer av dessa djur kvar i vilt tillstånd.[2] Dessa lever i nordöstra Kina, östra Ryssland och norra Nordkorea. Det finns också cirka 300 individer i djurparker runt om i världen. Internationella naturvårdsunionen listar amurleoparden därför som akut hotad.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Amurleopard på Pittsburgh Zoo.

Amurleoparden särskiljer sig från andra leopardunderarter med sin större storlek, tätare och längre päls samt sina rosettfläckar som har längre avstånd från varandra. Djurets längd ligger mellan 95 och 167 centimeter och vikten mellan 30 och 80 kilogram.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Under 1800-talet hade amurleoparden ett utbredningsområde från Chabarovsk i norr till Peking i syd. Idag förekommer underarten bara i bergsområden i sydöstra Ryssland (Primorje kraj), i Amurs flodområden i Kina (provinserna Jilin och Heilongjiang) och i norra Nordkorea. I Kina och i Ryssland tjuvjagas leoparden, men lever fullkomligt fredad i Nordkorea.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Amurleoparden livnär sig av flera olika djur. Det kan sägas att djuret är en opportunist som äter allt från insekter, som till exempel skalbaggar, till större hovdjur. Amurleopardens byte utgörs främst av små till mellanstora hjortdjur som sikahjort och rådjur. Även vildsvin är ett normalt rov för Amurleoparden.

Som andra leoparder jagar denna underart ensam. Bytet bärs vanligtvis upp i ett träd innan det äts.

Hot[redigera | redigera wikitext]

Populationens minskning beror huvudsakligen på illegal jakt för pälsens och skelettets skull. Ben av amurleopard används i traditionell asiatisk medicin. Dessutom hotas underarten av skogsröjning. Amurleopardens viktigaste byten som utgörs av vilda hovdjur har trängts åt sidan av tamboskap. Därför tvingas amurleoparden livnära sig på dessa och sedan blir den jagad och förföljd av människan. Hela beståndet hotas dessutom av inavel eftersom det finns så få individer. Ungarna kan därför ha missbildningar eller vara ofruktsamma. Även ungarnas dödlighet blir på så sätt hög.

Amurleoparden har nu börjat visa vissa avvikande beteenden. Bilder har tagits av dessa med byten som hundar eller ofria hjortar. Att Amurleoparden har börjat röra sig närmare människor är något dessa aldrig gjort förut och det är också en stor risk de tar. Människor som blir av med sina boskap skjuter ofta rovdjuren för att skydda sina egna djur. WWF har nu börjat sätta in planer på hur man ska rädda dessa utrotningshotade djur och har som förslag att man ska dra samman alla naturreservat där djuren lever, för att bland annat undvika inavel.

I djurparker finns idag 170 amurleoparder som stammar från ursprungligen nio individer. Dessutom är det för en hane som tillhörde dessa nio exemplar inte tillräckligt känt om den verkligen var en amurleopard.

IUCN listar underarten som akut hotad (critically endangered).[1]

Skogsavverkning[redigera | redigera wikitext]

På grund av skogsavverkning har amurleoparder tvingats tillbaka från sina områden. Det har också delat upp de små bestånden vilket lett till en risk för inavel.

Populationen i Nordkorea[redigera | redigera wikitext]

I norra Nordkorea fanns två grupper amurleoparder, som dock inte förökade sig. De koreanska myndigheterna tog kontakt med svenske Jonas Wahlström som reste till Korea med adekvat utrustning för att kunna söva och undersöka grupperna. Det visade sig att den ena gruppen enbart bestod av honor och den andra av hannar. Man förflyttade några av djuren och dessa har nu börjat föröka sig igen.[3]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 20 december 2010.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Panthera pardus ssp. orientalis[död länk] på IUCN:s rödlista, auktor: Jackson, P. & Nowell, K. 2008, besökt 20 december 2010.
  2. ^ ”Amur Leopard Population Booms—to 57”. http://blogs.scientificamerican.com/extinction-countdown/2015/02/24/amur-leopard-boom/?WT.mc_id=SA_Twitter. Läst 25 februari 2015. 
  3. ^ Korea-information nr 3/2011, sid 10.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]