AIK Fotboll
| AIK Fotboll | |||
Allmänna IdrottsKlubben, Stockholm inför den Allsvenska säsongen 1950-51. Den 6 augusti 1950. |
|||
| Hemort | Solna, Stockholm, Sverige | ||
|---|---|---|---|
| Grundad | 15 februari 1891 (fotboll 1896) | ||
| Hemmaarena | Råsundastadion | ||
| Kapacitet | 36 608 | ||
| Ordförande | |||
| VD | |||
| Sportchef | |||
| Tränare | |||
| Ass. tränare | |||
|
|
|||
| Meriter | |||
| Svenska mästare | 11 (1900, 1901, 1911, 1914, 1916, 1923, 1932, 1937, 1992, 1998, 2009) | ||
| Svenska cupen | 8 (1949, 1950, 1976, 1985, 1996, 1997, 1999, 2009) | ||
| Supercupen | 1 (2010) | ||
| Allsvenska säsonger | 83 (2012) | ||
| Placering i allsvenskans maratontabell | 3:a | ||
| Säsonger i Sveriges näst högsta division | 4 (senast 2005) | ||
| Övrigt | |||
| Supportrar | Smokinglirarna, Black Army, Sol Invictus, Ultras Nord | ||
| Webbplats | AIK.se AIKfotboll.se |
||
AIK Fotboll är den år 1896 startade fotbollssektionen inom den i Stockholm år 1891 bildade svenska idrottsklubben AIK. Fotbollslaget AIK har spelat i Allsvenskan under 83 säsonger och blivit svenska mästare elva gånger. Hemmaplan är sedan 1937 Råsunda Fotbollsstadion. Från och med säsongen 2013 är ny hemmaplan Friends Arena efter 75 år på Råsunda.
Med elva SM-guld och 83 säsonger i Allsvenskan placerar sig AIK på första plats i den allsvenska maratontabellen avseende antal säsonger, tredje plats i poängligan och på en femte plats när det gäller antal vunna SM-guld. AIK har vunnit Allsvenskans publikliga 36 gånger, vilket är flest av alla lag. AIK är en av få svenska klubbar som lyckats ta sig till gruppspelet i Champions League, vilket klubben gjorde 1999.
Innehåll |
[redigera] Historia
Klubben grundades 1891 hemma hos familjen Behrens på Biblioteksgatan 8 i Stockholm den 15 februari och blev då den första innerstadsklubben i Stockholm. Det var ett par tonåringar som då hade bestämt sig för att bilda en idrottsklubb. Namnet, Allmänna Idrottsklubben, tog man för att man hade kommit överens om att alla upptänkliga idrotter skulle utövas. AIK var som klubb även ”allmän” i den meningen att vem som helst kunde bli medlem. Även valet av verksamhet spelade roll; klubbens första grenar var gymnastik och friidrott, som på 1890-talet hette just ”allmän idrott”.[1]
1896 togs fotbollen upp på programmet av Sigge Stenberg. Laget spelade på Ladugårdsgärdet på Östermalm. Tre år senare, 1899, spelade AIK mot lokalrivalen Djurgårdens IF under dåliga förhållanden. Målstolparna bestod av träpålar som fick grävas ned i marken och ett rep användes som ribba. AIK vann denna historiska match med 2–1.[2] Från 1901 spelade AIK på Idrottsparken, en liten idrottsplats som ligger där Stockholms Stadion ligger idag. 1900–1901 slog AIK Örgryte IS i två raka SM-finaler. I den första finalen besegrades Örgrytes förstalag med 1–0, den andra vanns mot deras andralag genom ”walk over”. 1908 hade AIK med två spelare i det landslag som slog Norge.[3] 1912 blev den nybyggda Stockholms Stadion AIK:s hemmaarena.
I Svenska serien, den första rikstäckande serien i fotboll i Sverige, gjorde AIK inget större väsen ifrån sig då lagen från Göteborg (Örgryte IS, GAIS och IFK Göteborg) var dominerande. AIK var dock med i två finaler, 1923 mot GAIS och 1924 mot Örgryte IS, men förlorade båda.[3]
När Allsvenskan började 1924/1925 med en match mot Västerås IK så fanns AIK med bland förhandsfavoriterna. Detta var dels tack vare ryktesspridning av AIK-supportern Anton Johanson, men det fanns även ett konkret underlag till favoritskapet; trots att laget inte hade vunnit Svenska serien hade de vunnit tre SM-guld under 1910-talet (1911, 1914 och 1916). AIK kom dock endast femma i debuten i Allsvenskan och de förlorade även mot samtliga Göteborgslag. Allsvenskan 1928/1929 var laget mycket nära att åka ur – i efterhand har det sagts att hela AIK:s existens var i fara, men eftersom Per Kaufeldt med några minuter kvar mot IFK Malmö lyckades avgöra matchen så var AIK (eller ”Gnaget” som de redan börjat kallas på grund av uttvättade tröjor, till följd av en usel ekonomi) kvar i Allsvenskan. Anledningarna till att ekonomin var dålig var bland annat kostsamma spelarköp, som den av Axel ”Massa” Alfredsson från Helsingborgs IF – vilket var den dittills mest kontroversiella värvningen i svensk fotboll.[3]
I och med det förnyade kontraktet fick dock laget ny luft och säsongen 1931/1932 kom det första allsvenska guldet. Detta var en del av en lyckosam framgångsperiod – möjligen klubbens framgångsrikaste genom alla år. Laget förlorade inte på 13 matcher, och förlorade bara en match under guldåret. Publiken fyllde Stockholms Stadion, AIK:s hemmaplan sedan 1912. AIK hade denna guldsäsong ett snitt på 17728 åskådare[4]. Det var också detta år som målvaktslegendaren Gustav "Gurra" Sjöberg började spela för AIK. Han gjorde allsvensk debut, endast 18 år gammal, den 31 juli 1932 i en match mot IS Halmia på Örjans vall. Sjöberg spelade i klubben ända till 1950 och hann spela 321 allsvenska matcher, vilket är ett klubbrekord som håller än idag. Under sin karriär vaktade han målet för svenska landslaget vid inte mindre än 21 tillfällen. 1934 blev Per Kaufeldts sista år i AIK, som under sina år i klubben mäktat med hela 124 mål i AIK-tröjan.
Säsongen 1936/1937 innebar en ny positiv period för AIK som vann Allsvenskan med nio poäng före IK Sleipner. Säsongen blev extra speciell för AIK, som i april detta år lämnade Stockholms Stadion och flyttade till den nybyggda nationalarenan Råsunda Fotbollsstadion. Första matchen på arenan var mot Malmö FF som slutade 4–0 till AIK inför 24 761 åskådare. Detta år fick AIK även sin första skyttekung, Olle Zetterlund som gjorde 23 mål, vilket ingen AIK:are kunde överträffa under 1900-talet.[5]
Åren efter andra världskriget bjöd på topplaceringar 1946/1947 (2:a) och 1947/1948 (3:a), men sedan började det gå sämre för klubben – detta trots ett stort publikintresse. Säsongen 1949/1950 nådde klubben till exempel sitt rekordsnitt genom alla tider på 21 768 – det skulle dröja ända till 2000-talet innan AIK fick uppleva ett sådant högt publiksnitt igen.[6]
I juni 1951 hände något som många kallade ”det omöjliga” – AIK flyttades ner till Division II, den näst högsta serien i fotboll, för första gången. I den sista matchen denna säsong mötte AIK Malmö FF, som hade spelat 49 allsvenska matcher i följd utan förlust. AIK bröt MFF:s rekordsvit, som står sig än i dag, genom att vinna med 1-0, men hade behövt ett mål till för att klara kontraktet. Nyförvärvet, från Hammarby IF, Lennart ”Nacka” Skoglund, köptes till Inter efter endast fem matcher i AIK. Klubben kom dock tillbaka följande säsong och i mitten av 1950-talet hade AIK ytterligare ett nytt superlöfte: Kurt Hamrin från Huvudsta. Efter det att denne 1956 flyttat till Italien följde ytterligare några mindre framgångsrika år. [3]
1962 gjorde AIK ännu ett besök i den näst högsta divisionen men återvände till en stabil närvaro i Allsvenskan långt in på 70-talet. Ett tag i början av 70-talet var de ständiga seriefavoriter och hade spelare som Yngve och Börje Leback samt Rolf Zetterlund. Klubben var som närmast den tippade seriesegern 1971, då de kom tvåa i Allsvenskan. I en match mot Djurgårdens IF 1975 sattes AIK:s nuvarande publikrekord då 40 669 såg derbyt lagen emellan. 1979 åkte klubben ner i andradivisionen igen, vilket innebar att Malmö FF gick förbi AIK i Maratontabellen, men AIK kom tillbaka till Allsvenskan snabbt igen.[3][7][8]
AIK under 1980-talet kopplas ofta ihop med Guldbollenvinnaren Sven ”Dala” Dahlkvist och de vann också Allsvenskan 1983 – detta gav dock inte SM-guld eftersom ett SM-slutspel spelades för att avgöra de svenska mästarna. Vid denna tidpunkt hade AIK också blivit en förening som levde riskabelt ekonomiskt sett. Inför Allsvenskan 1992 hade de till exempel ett minus på 10 miljoner kronor. En av anledningarna till att ekonomin var bräcklig var bland annat att AIK Hockey skulle försörjas. Sportsligt började det dock gå bättre för klubben – 1992 tog klubben också SM-guld på 55 år efter en avgörande match i Malmö som ”Gnaget” vann med 3–2. Guldet var dock endast ett tillfälligt avbrott i IFK Göteborgs dominanta år.[3]
1997 nådde AIK dock ytterligare en höjdpunkt i klubbens historia då laget spelade kvartsfinal i Cupvinnarcupen mot FC Barcelona. AIK tog ledningen i första matchen på bortaplan i Spanien med 1–0 tidigt i matchen, men Barcelona vände och vann med 3–1. Trots att AIK såg ut att åka ut ur turneringen samt att det var minusgrader då returmatchen spelades, blev Råsundastadion fullsatt i returmatchen som slutade 1–1.[3][9] Året efter, 1998, vann AIK sitt tionde SM-guld. Publiksnittet höjdes också – i hemmaderbyt mot Hammarby IF kom det till exempel 31 000 åskådare, AIK:s högsta publiksiffra sedan 1975 vilket då var rekord för AIK:s del. Snittet landade till slut på 11 112, det högsta sedan tidigt 1970-tal. Detta år gjorde laget bara 25 mål på 26 matcher trots att man vann Allsvenskan.[10]
Efter detta året är det, i allsvenskt perspektiv, klubbens fortsatta publikattraktion som varit mest anmärkningsvärt: varje år från 1998 till och med 2002 vann AIK den allsvenska publikligan och fram till 2003 ökade den[3]. 1999 spelade klubben i UEFA Champions League i en grupp med Arsenal FC, ACF Fiorentina och FC Barcelona och slutade sist. I Allsvenskan gick det inte heller som förväntat: de kom tvåa 1999 efter egna misstag till Helsingborgs IF och kom inte bättre än trea fram till 2004.[11]
2004 blev ett sämre år för AIK på många sätt, främst för att de flyttades ner till Superettan 2005 men också på grund av en mycket sämre ekonomi, till följd av dyra nyförvärv[3]. Mest uppmärksammat under hela säsongen 2004 var matchen mot Hammarby IF då hundratals AIK-fans försökte storma planen när Hammarby gjorde 1–0. Matchen efter fick AIK spela inför tomma läktare, som de förlorade med 3–0 vilket innebar att de åkte ner till Superettan. Superettan 2005 gick de återigen upp till Allsvenskan och vann med tio poäng före Östers IF. Derek Boateng, som köptes in 2003 och var nära att försvinna från AIK inför säsongen 2005 på grund av att han inte presterat som förväntat under 2003 och 2004, var en stor del i att AIK återigen spelade i Allsvenskan. Ett nytt publikrekord sattes för Superettan när 23 460 personer såg AIK:s hemmamatch mot GAIS. Publiksnittet blev 11 872, vilket också var rekord för Superettan.[12]
Inför återkomsten trodde man inom klubben på att vinna Allsvenskan. Det var också nära att det blev så. AIK överraskade många genom att vinna matcher mot till exempel Djurgården och slutade på en andraplats efter IF Elfsborg. Publiksnittet denna säsong, 21 434 personer, var det högsta snittet för AIK sedan säsongen 1949/1950 – snittet var även det högsta för hela allsvenskan sedan 1977[6]. 2006 fick laget också spela i Royal League för första gången[13] men gick inte vidare till kvartsfinal utan slutade trea i gruppen.[14]
Klubben vann Allsvenskan och Svenska Cupen 2009 samt supercupen 2010.
[redigera] AIK Fotboll AB
| AIK Fotboll AB | |
| Org. nummer | 556520-1190 |
|---|---|
| Typ | Publikt aktiebolag NGM Equity: AIK B |
| Huvudkontor | |
| Nyckelpersoner | N. Johan Strömberg Styrelseordförande Annela E. Yderberg Verkställande direktör |
| Antal anställda | 68 - December 2010 |
| Historia | |
| Grundat | 2002[15] |
| Avknoppat från | AIK Fotbollförening |
| Ekonomi | |
| Omsättning | ▼ 106,468 miljoner SEK |
| Rörelseresultat | ▼ -7,726 miljoner SEK |
| Vinst efter skatt | ▼ -9,108 miljoner SEK |
| Tillgångar | ▼ 57,139 miljoner SEK |
| Eget kapital | ▼ 2,83 miljoner SEK |
| Struktur | |
| Ägare | AIK Fotbollförening - 53% |
| Moderbolag | AIK Fotbollförening |
| Dotterbolag | AIK Fotboll Restaurang AB AIK FOTBOLL TRANSFER AB |
| Övrigt | |
| Fotnoter | Siffror från 2010 års bokslut.[16] |
Klubben drivs sedan 1999 som ett aktiebolag med den ideella föreningen AIK Fotbollförening som majoritetsägare. AIK Fotboll AB driver seniorfotbollen både på dam- och herrsidan samt även de utvecklingslag AIK har.
[redigera] Aktieägare
AIK Fotboll AB börsnoterades på Nordic Growth Market under andra kvartalet 2006. För åren 2007 till och med 2009 har genomsnittligt antal aktier varit 8 399 998 stycken.
Antal aktieägare:
- 28 december 2007 hade aktiebolaget 3 681 aktieägare[17] (Största ägare: AIK Fotbollförening med 52,8 procent av rösterna. Dödsboet efter finansmannen Adolf H. Lundin kontrollerade 23 procent av aktierna. Bland övriga aktieägare kan nämnas Svenska kyrkan.)
- december 2008 hade aktiebolaget 3 681 aktieägare[18]
- 30 december 2009 hade aktiebolaget 3 699 aktieägare[18] (Största ägare: AIK Fotboll 52,76 procent av rösterna. Företaget Fabege ägde 9,72 procent och ordföranden Per Bystedts bolag Bystedt & Son AB ägde 9,64 procent av rösterna.)
[redigera] Styrelser
Föreningens styrelse bestod år 2007 av ordförande Lars Rekke[19] och tio olika ledamöter. Aktiebolagets styrelse bestod 2007 av ordförande Per Bystedt och åtta olika ledamöter. Bland ledamöterna i aktiebolaget fanns ordföranden i AIK Fotbollförening, Lars Rekke.[19] AIK:s övriga styrelser är många. 2006–07 bestod de av Huvudstyrelsen, Bowlingstyrelsen, Golfstyrelsen och Handbollsstyrelsen. Sedan finns det AIK Bandyförening, AIK Fotbollförening, AIK Fotboll AB och AIK Ishockeyförening, vilka är fristående organisationer men som ingår i AIK.
[redigera] Ekonomi
Under hela AIK:s historia har ekonomin varit dålig[källa behövs] – i slutet av 1920-talet var de svarta tröjorna så urtvättade att de såg bruna ut, vilket i sin tur gav AIK smeknamnet ”Gnaget”. Klubben repade sig dock efter SM-gulden 1931/32 och 1936/37 och rättade till ekonomin. De moderna ekonomiska bekymren startades i slutet av 1980-talet samt i början av 1990-talet – 1992 visade AIK ett minusresultat på 10 miljoner kronor – detta för att man bland annat hade AIK Hockey under armarna. Sportsligt gick det dock bättre, 1992 vann AIK SM-guld för första gången sedan 1937. Efter framgångarna i Allsvenskan 1998 och i UEFA Champions League 1999/2000 bildades AIK Fotboll AB som ett eget bolag, som till lite mer än 50 procent ägdes (och ägs) av AIK. Denna affär blev dock ej så lyckad som man hoppades och visade upp stora minusresultat under den första delen av 2000-talet.[3] Totalt hade klubben i slutet av 2006 skulder på mer än 75 miljoner kronor.[20]
Under 2006 så ökade klubben ekonomiskt sätt jämfört med 2005 på alla sidor. Dessa sidor har varit matchintäkter, marknadsintäkter, centrala avtal och souvenirer. Även restaurangens omsättning ökade, vilket var tack vare ett starkt fotbollmässigt sista kvartal vilket höjde publikintresset samt aktiviteter runt Royal League 2006/2007. I omsättningen för 2006 räknas även spelarförsäljningen av Derek Boateng till Beitar Jerusalem med – dock efter avdrag för vidareförsäljningsklausul till Panathinaikos och en andel till Agent 03 AB.
Nyemissionen från den 27 juli 2006 tillförde lite mer än 19 miljoner kronor till AIK Fotboll AB. Pengarna som nyemissionen tillförde användes mest för att reducera de skulder som AIK Fotboll AB har samt förskottsbetala en del licensavgifter till AIK Huvudförening. AIK Fotboll AB:s omsättning 2006 var cirka 94,1 miljoner kronor, vilket är en ökning med cirka 95 procent jämfört med 2005 och närmare 40 procent jämfört med 2004. Under helåret blev resultatet plus 15,4 miljoner kronor. Det egna kapitalet uppgår till 18,2 miljoner kronor.[20]
Det första kvartalet 2007 gick klubben minus 6,5 miljoner kronor, jämfört med minus 4,3 miljoner kronor från samma period 2006. Detta var dock en något mindre förlust än budgeterat, vilket berodde på ökade intäkter, inte minst på grund av ökad souvenirförsäljning (omsättningen ökade med 204 procent jämfört med samma period 2006) och AIK:s deltagande i Royal League 2006/2007.[21] Under det första halvåret 2007 ökade omsättningen inom samtliga kategorier jämfört med samma period 2006 – trots detta så gick koncernen minus 3,8 miljoner kronor samt minus 0,45 kronor per aktie, jämfört med plus 4,5 miljoner kronor respektive plus 0,97 kronor. Detta på grund av större omkostnader i rörelsen samt att klubben avskrivit fler skulder (3,72 miljoner kronor jämfört med 1,221 miljoner kronor samma period 2006).[22]
Omsättning och resultat efter skatt för koncernen AIK Fotboll (miljoner kronor):[23]
- 2004 (Allsvenskan): 67,7 / -14,4
- 2005 (Superettan): 48,2 / -17,3
- 2006 (Allsvenskan): 94,1 / +13,5
- 2007 (Allsvenskan): 125,6 / +14,3
- 2008 (Allsvenskan): 103,4 / -14,6
- 2009 (Allsvenskan): 109,7 / -6,3
[redigera] Souvenirer
År 2007 flyttades AIK Shop från den östra läktaren till Råsundastadions västra läktare. Den nya shopen har renoverats och uppgraderats en del sedan dess. Där säljs allt från underkläder med AIK-motiv till kortlekar med AIK-baksidor. De senaste åren[källa behövs] har dessa souvenirer, eller merchandise som de officiellt kallas, varit väldigt viktigt för AIK och klubbens ekonomiska tillväxt. De har också spelat större roll i olika tifon[källa behövs].
AIK ägde även en tredjedel av Derby Shop som fanns mellan Sergels Torg och Hötorget. De andra delarna ägdes av Djurgårdens IF och Hammarby IF. I Derby Shop fanns det souvenirer från flera av stockholmslagen samt från svenska landslaget.[24]
[redigera] The Terrace
The Terrace var ett helägt dotterbolag till AIK Fotboll AB åren 2007 till 2010.[25]. The Terrace är en klädbutik som inte innehåller AIK-souvenirer, utan vanliga märkeskläder. AIK Fotboll fick kritik från bland annat ordföranden i Djurgårdens IF:s styrelse för att butiken säljer kläder som är starkt förknippade med huliganism, såsom Stone Island och Stone Island Denim, Duffer of St. George och Pringle Scotland. AIK Fotbolls före detta VD, Charlie Granfelt menade dock att det är mode. Inte bara bland huliganer – utan även hos till exempel golfare, vanliga fotbollssupportrar och män och kvinnor i allmänhet.[26] Förhoppningen var att få in extra pengar till AIK Fotboll och stärka dess ekonomi. [25][27]. Rörelsen såldes till en anställd 2010
[redigera] Spelplatser
AIK har haft sju stycken spelplatser för hemmamatcher genom åren. Man började spela på Gärdet, och senare på Lindarängen. Sedan fick man sin första spelplats 1901, Idrottsparken. Det var en liten idrottsplats som ligger där Stockholms Stadion ligger idag och man spelade där mellan 1901 och 1910. År 1910 till 1912 spelade AIK på Råsunda IP. Efter att Stockholms Stadion hade byggts flyttade AIK dit år 1912 och hade den arenan som hemmaarena fram till år 1937. Eftersom AIK fyllde Stockholms Stadion till bristningsgränsen i nästan varje allsvensk fotbollsmatch uppkom det tankar om en ny arena i Stockholmsområdet. Därför beslöt man sig för att bygga Råsundastadion, där Råsunda IP stod. AIK gick in med cirka 100 000 kronor i bygget[28], vilket var en stor siffra på den tiden. Den nya stadion stod klar 1937 och sedan dess har AIK spelat sina hemmamatcher i Allsvenskan där. Nuförtiden upptas även Råsunda av derbymatcher mellan Stockholmslagen och europacupmatcher.
AIK:s träningsmatcher spelas på Skytteholms IP, där dessutom AIK Fotboll Damer spelar seriespel och träningsmatcher.
En ny nationalarena byggs i Solna, närmare Solnas pendeltågsstation, denna nya arena skall ersätta Råsundastadion (som nuvarande ägare vill riva) och den kommer att ta ungefär 50 000 åskådare vid en fullsatt fotbollsmatch. Namnet, som presenterades den 15 oktober 2007, kommer att bli Swedbank Arena.[29] Namnet ändrades i Mars 2012 till Friends Arena. Flera av AIK:s supporterföreningar har motsatt sig detta, dels eftersom man anser att det är för stort och för att det bland annat skall finnas tre etage, men även för att man inte vill att nuvarande Råsunda ska rivas.[30]
AIK spelplatser genom åren:
- Ladugårdsgärdet, okänd kapacitet.
- Lindarängen, okänd kapacitet.
- Idrottsparken (1901–1910), okänd kapacitet.
- Råsunda IP (1910–1912), cirka 2 000.
- Stockholms Stadion (1912–1937), dåvarande kapacitet: cirka 20 000 (nu: 14 417)
- Råsunda Fotbollsstadion (1937–2012), kapacitet: 36 608
- Friends Arena (2013–), kapacitet: 53 000
Träningsmatcher spelas vanligtvis på Skytteholms IP där kapaciteten är runt 3 000 sittande åskådare exklusive provisoriska läktare. På en vanligt fotbollsmatch kan runt 4 500 komma in på Skytteholm. AIK har även ett klubbhus som heter Karlberg.
[redigera] Tabellplaceringar
[redigera] Allsvenskan
| Allsvensk placering sedan 1987 | |||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Plats | 1987 | 1988 | 1989 | 1990 | 1991 | 1992 | 1993 | 1994 | 1995 | 1996 | 1997 | 1998 | 1999 | 2000 | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 |
| 1 | AIK | AIK | AIK | ||||||||||||||||||||||
| 2 | AIK | AIK | AIK | ||||||||||||||||||||||
| 3 | AIK | AIK | AIK | ||||||||||||||||||||||
| 4 | AIK | AIK | |||||||||||||||||||||||
| 5 | AIK | AIK | AIK | AIK | |||||||||||||||||||||
| 6 | AIK | ||||||||||||||||||||||||
| 7 | |||||||||||||||||||||||||
| 8 | AIK | AIK | AIK | AIK | |||||||||||||||||||||
| 9 | AIK | ||||||||||||||||||||||||
| 10 | AIK | ||||||||||||||||||||||||
| 11 | AIK | ||||||||||||||||||||||||
| 12 | |||||||||||||||||||||||||
| 13 | AIK | ||||||||||||||||||||||||
| 14 | |||||||||||||||||||||||||
| 15 | |||||||||||||||||||||||||
| 16 | |||||||||||||||||||||||||
| - | SE | ||||||||||||||||||||||||
[redigera] Svenska cupen
| Svenska cupen sedan 1985/1986 | ||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Plats | 85/86 | 86/87 | 87/88 | 88/89 | 89/90 | 90/91 | 1991 | 92/93 | 93/94 | 94/95 | 95/96 | 96/97 | 97/98 | 98/99 | 99/00 | 00/01 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 |
| Seger | AIK | AIK | AIK | AIK | ||||||||||||||||||||||
| Final | AIK | AIK | AIK | AIK | AIK | |||||||||||||||||||||
| semi | AIK | AIK | ||||||||||||||||||||||||
| kvart | AIK | |||||||||||||||||||||||||
| 8-del | AIK | AIK | ||||||||||||||||||||||||
| 16-del | AIK | AIK | AIK | AIK | AIK | AIK | AIK | AIK | ||||||||||||||||||
| sämre | AIK | AIK | AIK | AIK | ||||||||||||||||||||||
[redigera] Spelartruppen 2012
|
|
- AIK:s supportrar tilldelades nummer 1 (som syftar på ”fansen=nummer ett”) år 2009.
[redigera] Utlånade spelare
|
[redigera] Ledare 2010
[redigera] Sportchef
- Jens Andersson
[redigera] Tränare
[redigera] Assisterande tränare
- Nebojša Novaković
- Christer Swärd
[redigera] Övriga tränare
- Lee Baxter – Målvaktstränare
- Stuart Baxter - Teknisk rådgivare
[redigera] Övrig personal
- Peter Eriksson – Lagledare
- Åke Andersson – Materialförvaltare och ansvarig för Karlberg.
- Niklas Andersson – Materialförvaltare
- Tomas Fransson – Naprapat
- Luis Oyarzo – Naprapat
- Magnus Lind – Läkare
- Bengt-Olov Tengmark – Läkare
- Erik Börjesson - Fysrådgivare
- Björn Wesström - Scoutingchef
[redigera] Tränare
|
|
|
[redigera] Damlaget
AIK Fotboll har också ett damlag, AIK Fotboll Damer, som spelar i Damallsvenskan 2008 för 6:e gången sedan starten 1970. Lagets främsta merit är en andraplats i Svenska cupen 2007, då laget mötte och förlorade mot Umeå IK i finalen.
[redigera] Supportrar och Huliganism
AIK:s supportrar står att finnas över hela landet men främst i Stockholmsområdet. Klubben har flera oberoende supporterföreningar (se nedan under Externa länkar), den mest kända är Black Army. Bland supportrarna återfinns bland andra UEFA:s tidigare president Lennart Johansson och pianisten Robert Wells. Under 2000-talet har flera nya supportergrupper vuxit fram, däribland Sol Invictus och Ultras Nord. Antalet medlemmar växer snabbt i dessa nya grupper, samtidigt som antalet medlemmar krymper i Black Army. Ett av skälen kan vara att Black Army av vissa associeras med våld och bråk – vilket oftast är en felaktig uppfattning. De som egentligen är de våldsamma inom AIK:s supporterskara är Firman Boys, vilket är AIK:s firma. Firman Boys har deltagit i stora organiserade bråk med rivaliserande lags supportrar [källa behövs].
Klubben visade bland annat Allsvenskan 2006 att man har en trogen supporterskara, då man fick 21434 personer i snitt till varje hemmamatch – det högsta snittet i allsvenskan sedan 1977. Även genom tiderna har AIK var Sveriges publiklag nummer ett, då man vunnit Allsvenskans publikliga 33 gånger, flest av alla lag i Allsvenskan. Sedan 1998 har man vunnit publikligan 10 gånger (–98, –99, –00, –01, –02, –06, -07, -08, -09, -11).
AIK Fotboll har en vision på 25 000 åskådare i snitt till varje allsvensk fotbollsmatch. Denna vision sattes 2002 och var då en oerhört orealistisk vision. Men idag kan tanken vara närmare än vad man tror, då AIK redan 2006 drog över 21 000 per match och 2007 hade ett snitt på över 20 000 personer. Värt att veta var att man 1992 satte upp en vision på mer 10 000 per match, som vid den tiden kändes mycket mer omöjlig än 25 000-visionen gjorde 2002.[31]
Supportrarna anordnade en kampanj innan Allsvenskan 2006 vid namn ”30k”, vilket gick ut på att locka supportrar till premiären mot Gefle IF. I kampanjen ingick uppsättning av affischer och banderoller som prydde staden – motivet var ofta ”30k”. Man satte också upp en del klistermärken och liknande med texten ”Black Is Back”, vilket numera är en klassisk och välanvänd term. Man uppnådde dock inte målet att locka 30 000 personer till Råsunda, men man är överens om att man gjorde en positiv ändring inför matchen.[32] Inför 2007 hade man en ny kampanj, kallad ”200dB”, vilket inte går ut på att locka fler supportrar (som den förra) utan den går ut på att skapa ett stort så kallat publiktryck under matchen. Bland annat tänkte man bemöta spelarna utanför Råsunda klockan 13:00 samt sjunga och dylikt redan fyrtiofem minuter innan matchstart (det vill säga under uppvärmningen).[33]
[redigera] Tifo
Tifo har varit en väldigt viktig del i AIK:s supporterkultur, vilket märks då AIK-Tifo av många är ansedd som en av Sveriges bästa tifogrupper. Bäst stämning skapas det dock under ett Stockholmsderby, framförallt mot Djurgårdens IF, då båda lagen har ett bra tifo i ryggen.[34][död länk]
2006 vann man också CANAL+ tifopris för tredje gången sedan 2000 för sitt tifo mot Djurgården den 27 april. Nomineringen syftade på att 11 500 personer hade stora dubbelfärgade ark och bildade först "1891" och sedan "AIK" samtidigt som de sjöng "Å Vi E AIK"[35].
[redigera] Ramsor
Hejaramsor, hatramsor och andra ramsor är en av de viktigaste inslagen i supporterkulturen idag i svensk fotboll. En del lags supportrar anser det vara viktigt att sjunga och stötta sitt lag. En del anser också att det är minst lika viktigt att visa att man hatar motståndarlaget (eller en viss spelare)[36].
Precis som alla klubbar i elitfotbollen hämtar man inspirationen från resten av världen och endast ett fåtal är helt nya ramsor som man kommit på själv. Vissa ramsor har dock tendensen att bli mer eller mindre kontroversiella, då vissa kan anse att ett lag var först fram med en ramsa och att något annat lag har härmat det laget.
[redigera] ”Å vi e AIK”
”Å vi e AIK” är den hyllningslåt till AIK som sedan 2006 spelas innan varje match (fotboll, ishockey, innebandy etc.) på hemmaplan när spelarna gör entré på planen. När den spelas ställer sig publiken upp och sjunger med[33][37]. ”Å vi e AIK” sjungs också spontant ibland av klacken under vissa matcher. Musiken är av den kenyansk–brittiske artisten Roger Whittaker och går i originalversion under namnet The Last Farewell (1971). Låten finns med på cd-albumet Å vi e AIK.
[redigera] Meriter
- Svenska mästare:
- Vinnare (11): 1900, 1901, 1911, 1914, 1916, 1923, 1931-32, 1936-37, 1992, 1998, 2009
- Allsvenskan: (1924/1925–)
- Mästerskapsserien: (1991–1992)
- Vinnare (1): 1992
- Allsvenskan slutspel: (1982–1990)
- Svenska serien: (1910–1924)
- Svenska mästerskapet: (1896–1924)
- Svenska cupen: (1941–)
- Supercupen:
- Vinnare (1): 2010
- Inomhusmästare:
- Vinnare (2): 1986, 1987
- Rosenska pokalen: (1899–1903)
- Finalist (2): 1899, 1900
- Corinthian Bowl: (1906–1913)
- Tvåa (2): 1912, 1913
- Wicanderska Välgörenhetsskölden:
- Vinnare (4): 1908, 1909, 1914, 1916
- Tvåa (3): 1905, 1906, 1915
- Näst högsta serien:
- Vinnare (4): 1951–1952, 1962, 1980, 2005
- Superettan: (2000–)
- Vinnare (1): 2005
- Intertotocupen (Tipscupen):
- Gruppvinnare (4): 1984, 1985, 1987, 1994
- Grupptvåa (1): 1964
- Kvartsfinal (1): 2001
- Gruppspel (7): 1966, 1967, 1970, 1973, 1974, 1975, 1976
- Total tabell i Intertotocupen:
| AIK | 76 | 26 | 16 | 34 | 113 | 127 | 84 |
- UEFA Champions League:
- Mässcupen:
- Omgång 2 (2): 1965–66, 1968–69
- UEFA-cupen:
- Omgång 1 (7): 1973–74, 1975–76, 1984–85, 1987–88, 2000–01, 2002–03, 2003–04, 2007–08
- Omgång 2 (1): 1994–95
- Cupvinnarcupen:
- Omgång 1 (3): 1976–77, 1992–93, 1997–98
- Omgång 2 (1): 1985–86
- Kvartsfinal (1): 1996–97
- Royal League:
- Gruppspel (1): 2006–07
- Total tabell i internationella cuper: (exklusive Intertotocupen)
| AIK | 68 | 21 | 22 | 25 | 85 | 100 | 85 |
[redigera] Övrigt
- Största vinst hemma: 9–0 mot IFK Malmö (1930)[38]
- Största förluster (alla borta): 2–8 mot Åtvidabergs FF (1971), 1–7 mot Örgryte IS (1960), 0–6 mot GAIS (1926), IFK Norrköping (1961, 1966), Östers IF (1974)[38]
[redigera] Se även
[redigera] Referenser
[redigera] Noter
- ^ AIK.se: AIK bildas
- ^ AIK.se: År för år, 1899
- ^ [a b c d e f g h i j] Nylin, Lars (2004). Den nödvändiga boken om Allsvenskan. Sundbyberg Semic. ISBN 91-552-3168-3
- ^ AIK.se: År för år, 1931–1932
- ^ AIK.se: År för år, 1937
- ^ [a b] AIK.se: ”Publikbarometern 2006”, publikrekord AIK slagit senaste året.
- ^ AIK.se: 1979
- ^ AIK.se: 1980
- ^ AIK.se: År för år, 1997
- ^ AIK.se: 1998
- ^ nödvändiga_boken_om_allsvenskan
- ^ Se Superettan 2005
- ^ ”AIK.se: AIK i Royal League”. AIK.se. Arkiverad från originalet den 1 april 2012. http://www.webcitation.org/66b4nEFg2. Läst 20070820.
- ^ ”Scandinavian Royal League 2006/2007 – Groupstage”. se.soccerway.com. Arkiverad från originalet den 1 april 2012. http://web.archive.org/web/20070929105006/http://se.soccerway.com/international/europe/scandinavian-royal-league/2006-2007/groupstage. Läst 20 augusti 2007.
- ^ ”Bolagsstyrning”. AIKfotboll.se. Arkiverad från originalet den 1 april 2012. http://www.webcitation.org/66b4qfkuk.
- ^ ”Bokslut & Nycktal - AIK Fotboll AB”. AllaBolag.se. Arkiverad från originalet den 1 april 2012. http://www.webcitation.org/66b4t89D2.
- ^ ”Årsredovisning 2007” (PDF). AIK Fotboll. 7. Arkiverad från originalet den 1 april 2012. http://www.webcitation.org/66b4uMTRE.
- ^ [a b] ”Årsredovisning 2009” (PDF). AIK Fotboll. 19. Arkiverad från originalet den 1 april 2012. http://www.webcitation.org/66b4vMgMO.
- ^ [a b] http://www.aik.se/fotboll/aikindex.html?/fotboll/fakta/styrelse.html
- ^ [a b] AIK.se: Bokslutskommuniké 2006
- ^ AIK.se: Delårsrapport Januari-Mars 2007 (tillagd 1 juni 2007)
- ^ AIK.se: Delårsrapport januari–juni 2007 (tillagd 17 augusti 2007)
- ^ ”Årsredovisning 2009” (PDF). AIK Fotboll. 31. Arkiverad från originalet den 1 april 2012. http://www.webcitation.org/66b8u3yMe.
- ^ DIF.se: Derby-butiken
- ^ [a b] SvenskaFans.com: Granfelt om The Terrace Stockholm
- ^ Aftonbladet.se: AIK-butik säljer ”huligankläder”
- ^ AIK.se: AIK Fotboll AB lanserar The Terrace.
- ^ AIK.se: År för år: 1935/36
- ^ SvenskFotboll.se: Swedbank ger namn till Nordens största arena
- ^ SolInvictus.se om AIK-alliansens, som är en samling av AIK:s olika supporterföreningar, alternativa förslag till en ny nationalarena
- ^ AIK.se: ”AIK Sveriges publiklag nummer ett – för 32:a gången”
- ^ 30k.se
- ^ [a b] 200dB.se: (Titta längst ner i hörnet, under ”matchdagen”) (tillagd 5 april)
- ^ ”Aftonbladet: AIK mästare på tifo”
- ^ ”CANAL+ tifopris till AIK Tifo”
- ^ Black Army.se: ”Black Armys ramsor” (finns både hat och hyllningsramsor)
- ^ Fråga AIK: Sök på ”Å vi e AIK”
- ^ [a b] AIK.se: ”AIK:s allsvenska rekord”
[redigera] Källor
- AIK.se: 500 AIK:are
- AIK.se: ”Fotbollens historia – år för år”
- AIK.se: AIK:s styrelser
- AIK.se: ”AIK:s allsvenska rekord”
- AIK.se: ”Från ladugårdsgärdet till Råsunda”
- Nylin, Lars (2004). Den nödvändiga boken om Allsvenskan. Sundbyberg Semic. ISBN 91-552-3168-3
[redigera] Externa länkar
|
|||||||||||
|
||||||||