Avesta Krylbo station

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Avesta Krylbo)
Hoppa till: navigering, sök
Avesta Krylbo station
Krylbo station ugglan.jpg
Den nya järnvägsstationen omkring år 1910
Stationsinformation
Ort Avesta
Öppnade 1873
Trafikeras av SJ, Tåg i Bergslagen
Ägare Jernhusen AB[1]
Arkitekt Folke Zettervall
Kapacitet
Antal spår 4 resandespår
Förbindelser
Övriga trafikslag Bussar
Anslutande linjer Dalabanan, Godsstråket genom Bergslagen
Läge
Avstånd från Stockholms C 164 km
Koordinater 60°7′46.31″N 16°12′59.26″Ö / 60.1295306°N 16.2164611°Ö / 60.1295306; 16.2164611Koordinater: 60°7′46.31″N 16°12′59.26″Ö / 60.1295306°N 16.2164611°Ö / 60.1295306; 16.2164611

Avesta Krylbo station är en järnvägsstation i stadsdelen Krylbo i tätorten Avesta, Avesta kommun, Dalarnas län.

Stationen öppnade för järnvägstrafik 1873 i samband med att Norra stambanan mellan Stockholm och Storvik öppnades. När stationen först öppnades uppfördes endast ett mindre stationshus i trä. Detta mycket anspråkslösa stationshus revs 1902 och ersattes då av ett betydligt större och pampigare stationshus i sten, vilket fortfarande tjänar som stationshus. Detta hus byggdes i samband med att stambanan mellan Mjölby och Krylbo öppnade, en linje som bidrog till att Krylbo blev en av Sveriges viktigaste järnvägsknutar.

Historia[redigera | redigera wikitext]

När stationen öppnades 1873 fick den namnet Krylbo. Ett år senare öppnas linjen Norberg-Krylbo. Redan för denna trafik var stationen och stationshuset underdimensionerat, då tunga godstransporter från Kärrgruvan och Norberg blev mycket vanliga. Detta gjorde att omlastningar blev vanliga och stationsområdet expanderade ständigt. När sedan den privata järnvägen mellan Krylbo och Borlänge öppnades 1881 blev Krylbo ännu viktigare, men nu främst som bytesstation för persontransporter. Till detta var det lilla stationshuset i endast ett plan verkligen inte anpassat och man började redan nu diskutera ett nytt stationshus. Det skulle dock dröja över 20 år innan ett sådant blev på plats. Detta skedde 1902 då stambanan mellan Krylbo och Mjölby stod klar. Det stationshus som nu byggdes av SJ:s chefsarkitekt Folke Zettervall anpassades till stationens storlek och betydelse och Zettervall lät bygga ett stationshus i nationalromantisk stil, allt enligt tidens ideal. Det är detta stationshus som ännu idag tjänar som stationshus.

Stationen fick efter Stambanan mellan Krylbo-Mjölbys öppnande mycket stor betydelse och Krylbo blev härigenom en av Sveriges mest betydelsefulla järnvägsknutar, jämförbar med stationer som Hallsberg och Nässjö. För persontrafikens del blev Krylbo ett nav för nästan alla tåg som skulle norr om Stockholm. Bland de större linjerna som Passerade Krylbo kan nämnas Stockholm-Krylbo-Norrland, Köpenhamn/Malmö-Mjölby-Krylbo-Norrland, Göteborg-Krylbo-Norrland och Stockholm-Krylbo-Dalarna. Norrlandslinjerna delade sedan upp sig till flera linjer bland annat till Gävle, Sundsvall, Östersund och Övre Norrland.

Enligt Nils Ericsons planer hade samtliga statsbanor byggts långt ifrån kusterna. Detta berodde dels på att det fanns betydligt färre naturmässiga problem, såsom vikar och flodmynningar, inåt landet och dels på det säkerhetspolitiska läget. Järnvägen var en viktig del för att kunna ta över och utnyttja ett lands resurser och om denna byggdes in i landet skulle det vara betydligt svårare att ta över järnvägen vid en eventuell invasion. Dessa planer övergavs efter ett tag och man började på 1910-talet tala om en kustbana mellan Gävle och Sundsvall. Denna bana stod klar 1927 och betydde stora omvändningar för Krylbo. Den närmaste vägen till Norrland från Stockholm gick nu inte längre via Krylbo utan via Sundsvall. Allt fler tåg började att använda sig av denna sträckning men trots det förblev Krylbo en betydelsefull station men nu främst för tågen från Göteborg och Malmö.

Nutid[redigera | redigera wikitext]

Avesta Krylbo järnvägsstation sett från järnvägsplatsen en snöig februaridag 2009

Avesta Krylbo är idag en station som främst trafikeras av SJ:s tåg till Dalarna samt Tåg i Bergslagens tåg till Gävle och Örebro. Ett fåtal nattåg mellan Norrland och Göteborg stannar även på stationen. Detta innebär att Avesta Krylbo station tappat mycket av sin betydelse som bytesstation och knutpunkt och är idag främst en resandestation för resenärer till och från Avesta. All personlig stationsexpiering är sedan några år borta och väntsalen är numera obemannad.

2009 hölls en folkomröstning i Avesta kommun om man skulle låta SJ:s tåg stanna i Avesta Krylbo eller om de skulle stanna på den relativt nya och betydligt centralare stationen Avesta centrum. Om detta förslag skulle gå igenom skulle det i praktiken betyda dödsstöten för Avesta Krylbo som järnvägsknut och större station, då den endast skulle trafikeras av de fåtalet tågpar som går på linjen Örebro-Avesta Krylbo-Gävle. Utfallet blev dock med stor majoritet till Avesta Krylbos fördel (6000 röster för och 1500 mot) och stationen förblir en knutstation. Som argument för nämndes främst den långa tradition som Krylbo utgjort samt det starka varumärke som Avesta Krylbo utgör i järnvägssammanhang.

2013 köpte Avesta kommun byggnaden av Jernhusen.

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Stationen som öppnades 1873 fick namnet Krylbo, ett namn som stod sig i nära 100 år. Krylbo station ändrade 1970 namn till Avesta Central, detta främst eftersom samhällena Avesta och Krylbo nu vuxit ihop mer och mer samt att Krylbo köping efter kommunreformer 1971 skulle komma att tillhöra Avesta kommun. Namnet Avesta Central var dock aningen missvisande då en centralstation allt som oftast ska befinna sig någorlunda i centrum av en stad. Detta var inte fallet med Avesta Central som de facto fortfarande låg i den lilla orten Krylbo, endast via industriområden sammanvuxen med Avesta. På grund av detta valde man att 1986 kombinera det gamla och det nya namnet och resultatet blev Avesta-Krylbo. 1988 togs bindestrecket bort och namnet blev Avesta Krylbo.

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Fastighetsförteckning 2011”. Jernhusen AB. sid. 8. http://www.jernhusen.se/Global/Bolagsstyrning/%C3%85rsredovisning/Jernhusen-Fastighetsf%C3%B6rteckning-2011.pdf. Läst 2013-04-04. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]