Bergtajgasångare

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bergtajgasångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Bergtajgasångare fotograferad på 3000 meter över havet i Himachal Pradesh i Indien
Bergtajgasångare fotograferad på 3000 meter över havet i Himachal Pradesh i Indien
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Tättingar
Passeriformes
Underordning Passeri
Överfamilj Sångare
Sylvioidea
Familj Lövsångare
Phylloscopidae
Släkte Phylloscopus
Art Bergtajgasångare
P. humei
Vetenskapligt namn
§ Phylloscopus humei
Auktor (Brooks, 1878)
Underarter
  • Phylloscopus humei humei
  • Phylloscopus humei mandellii (Brooks, 1879)
Synonymer
  • Phylloscopus inornatus humei (Brooks, 1878)
  • Phylloscopus inornatus mandellii
  • Bergstaigasångare (felstavat)
  • Bergtaigasångare
Hitta fler artiklar om fåglar med

Bergtajgasångare[2] (Phylloscopus humei) är en liten sångare i familjen lövsångare som häckar i bergsområden i centrala- och södra Asien.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

I Biskeri Thatch, 3400 meter över havet i Kulludistriktet Himachal Pradesh, Indien.

Bergtajgasångare är en art inom familjen lövsångare (Phylloscopidae) som tidigare ingick i den idag uppdelade familjen sångare. Arten delas upp i den västliga underarten humei och den östliga mandellii. De båda taxonen är helt allopatriska och underarten mandellii förekommer enbart på östra tibetanska högplatån.[3] De båda underarterna uppvisar skillnader i mtDNA och lockläte men deras sång är fortfarande samma och de behandlas vanligtvis inte som två arter.[4] Tidigare behandlades dess båda underarter som delar av den närbesläktade arten taigasångare men delas idag upp baserat på skillnader i morfologi, läten och DNA. Häckningsutbredningen för den västliga nominatformen av bergtajgasångaren överlappar med taigasångarens i västra Sajanbergen utan att hybridisera. Uppdelningen mellan dessa båda arter uppskattas ha skett för cirka 2,5 miljoner år sedan, och för humei och mandelli skedde uppdelningen för ungefär 1 miljon år sedan.[5]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Bergtajgasångaren är en flyttfågel som häckar i bergsskogar på höjder mellan 2000 och 4200 meter över havet[6] i södra och centrala Asien, i Altaj, Sajan, Tarbagataj, Tianshan och Alatau och i bergsområden i Dzungariet, östra Uzbekistan, Kirgizistan, Tadzjikistan, nordöstra Afghanistan, norra Pakistan, Ladakh, Kumaun och i centrala Kina.[6]Den övervintrar främst i ett område som sträcker sig från norra Pakistan, Indien, Tibet och Nepal till Sydostasien, så långt österut som norra Vietnam. Men bergtajgasångaren övervintrar även lokalt i Oman, Förenade Arabemiraten, Qatar, Iran och Afghanistan.[6]

Den observeras sällsynt i Västeuropa, främst under höstflytten. Icke-häckande adulta individer av underarten mandelli kan dra runt ganska mycket under sommaren och arten är en ganska vanlig besökare i subtropiska och tempererade fuktiga bergsskogar i Bhutan, på 2 000-3 500 meters höjd över havet men den är en sällsynt häckfågel i dessa trakter.[7]

Utseende, fältkännetecken och läte[redigera | redigera wikitext]

Födosökande i undervegetationen i Kulludistriktet i Himachal Pradesh, Indien

Bergtajgasångaren är en av de minsta sångarna med en längd på 9-10 centimeter.[8] Som merparten av lövsångarna har den grönaktig ovansida och vitaktig undersida. Med sitt långa kraftigt gulfärgade ögonbrynsstreck och gulkantade ving- och armpennor påminner den om taigasångaren (P. inornatus). Men till skillnad ifrån denna art har den enbart ett tydligt ljust vingband och det andra vingbandet är bara en svag antydan och den är överlag dovare färgad och har en mindre kontrasterande fjäderdräkt. Till skillnad ifrån taigasångare har den också mörk undre näbbhalva och mörk tars. Till skillnad från kungsfågelsångaren saknar taigasångarna ett tydligt gult centralt hjässband, men kan ha ett svag antydan av ett centralt band på bakre delen av hjässan. I flykten skiljs de båda taigasångarna ifrån kungsfågelsångare på att den senare har en tydlig vit övergump.[8]

Bergtajgasångaren är inte en skygg fågel, men dess kryptiskt färgade fjäderdräkt tillsammans med att den lever i skogsbiotoper gör den svårobserverad och den är i ständig rörelse.

Den skiljs säkrast ifrån taigasångaren på lätena. Dess sång är en utdragen högfrekvent sträv summerton som faller något på slutet, bzzzzzzzyu. Dess lockläte är mer tvåstavigt i jämförelse med taigasångarens. Den östliga och västliga underarterna av bergtajgasångare uppvisar olika lockläten medan sången är samma.

Ekologi och status[redigera | redigera wikitext]

Som merparten av sångarna är den främst en insektsätare. Den lever i bergskogar och placerar sitt bo på marken. Bergtajgasångaren är en vanlig art över merparten av sitt utbredningsområde och den kategoriseras av IUCN som livskraftig (LC).[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Bergtajgasångaren har fått sitt vetenskapliga artepitet Humei för att hedra Allan Octavian Hume.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Texten bygger delvis på en översättning av engelskspråkiga wikipedias artikel Hume's Leaf-warbler, läst 2010-11-25

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] BirdLife International (2009)
  2. ^ BirdLife Sveriges Taxonomikommitté (2014) Förändringar i listan över holarktis fåglar, Vår Fågelvärld, vol.73, nr.2, sid:36-45
  3. ^ Alström (2006)
  4. ^ Irwin et al. (2001)
  5. ^ Alström & Olsson (1988), Shirihai & Madge (1993), Ernst (1996), Irwin et al. (2001), Sangster et al. (2002)
  6. ^ [a b c] Larsson (2001)
  7. ^ Inskipp et al. (2000)
  8. ^ [a b] Svensson et al. (2009)

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Alström, Per (2006): Species concepts and their application: insights from the genera Seicercus and Phylloscopus. Acta Zoologica Sinica 52(Supplement): 429-434. PDF fulltext
  • Alström, Per & Olsson, U. (1988): Taxonomy of Yellow-browed Warblers. British Birds 81: 656–657.
  • BirdLife International 2012 Phylloscopus humei Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 11 januari 2014.
  • Ernst, S. (1996): Zweiter Beitrag zur Vogelwelt des Östlichen Altai. Mitteilungen aus dem Zoologischen Museum Berlin 72, Suppl. Ann. Ornithol. 20: 123–180 [på tyska].
  • Inskipp, Carol; Inskipp, Tim & Sherub (2000): The ornithological importance of Thrumshingla National Park, Bhutan. Forktail 14: 147-162. PDF fulltext
  • Irwin, D.E.; Alström, Per; Olsson, U. & Benowitz-Fredericks, Z.M. (2001): Cryptic species in the genus Phylloscopus (Old World leaf warblers). Ibis 143(2): 233–247. doi:10.1111/j.1474-919X.2001.tb04479.x PDF fulltext
  • Larsson, Lars (2001) Birds of the World, CD-rom
  • Price, Trevor & Jamdar, N. (1991): Breeding biology of the Yellow-browed leaf warbler Phylloscopus inornatus (humei) in Kashmir. Journal of the Bombay Natural History Society 88(1): 1–19.
  • Sangster, George; Knox, Alan G.; Helbig, Andreas J. & Parkin, David T. (2002): Taxonomic recommendations for European birds. Ibis 144(1): 153–159. doi:10.1046/j.0019-1019.2001.00026.x (HTML sammanfattning)
  • Shirihai, H. & Madge, S. (1993): Identification of Hume's Yellow-browed Warbler. Birding World 6: 439–443.
  • Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. Sid. 334-335. ISBN 978-91-7424-039-9 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]