Borlänge kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 60°28′58″N 15°26′11″O / 60.48278, 15.43639
Borlänge kommun
Kommun
Borlänge vapen.svg
Land  Sverige
Län Dalarnas län
Landskap Dalarna
Domsaga Falu domsaga
Koordinater 60°28′58″N 15°26′11″O / 60.48278, 15.43639
Centralort Borlänge
Areal 638,93 km² (2011-01-01)[1]
162:a största (av 290)
 - land 586,74 km²
 - vatten 52,19 km²
Folkmängd 49 526 (2011-09-30)[2]
47:e största (av 290)
Befolkningstäthet 84,41 invånare/km²[2][1]
66:e högsta (av 290)
Kommunkod 2081
Borlänge Municipality in Dalarna County.png
Webbplats: www.borlange.se
Socknar inom Borlänge och Falun kommun. Socknars namn är skrivet i minst storlek, något större är kommunerna som fanns 1952, och allra störst skrivet är namnet på dagens kommuner. Rosa linje är de kommuner mellan 1950- till 1970-talet. Röd linje är den nutida kommungränsen.

Borlänge kommun är en kommun i Dalarnas län. Staden Borlänge är centralort i kommunen.

Innehåll

[redigera] Administrativ historik

Borlänge började sin "kommunala karriär" som namn på ett i Stora Tuna landskommun år 1891 inrättat municipalsamhälle. År 1898 bröts detta ut ur kommunen för att bilda Borlänge köping. I Stora Tuna inrättades 1925 ännu ett municipalsamhälle, Domnarvet. Detta utbröts 1929 till en egen kommun. Borlänge och Domnarvet lades 1944 samman till Borlänge stad. Vid kommunreformen 1952 uppgick Torsångs kommun i storkommunen Stora Tuna. Vid kommunreformen 1971 återförenades Borlänge stad med Stora Tuna och Borlänge kommun bildades.

[redigera] Kommunvapnet

Blasonering: Medelst vågskuror två gånger av blått, silver och rött styckad sköld, i första fältet ett järnmärke och i tredje en balkvis ställd yxa, båda av silver.

Detta vapen fastställdes av Kungl Maj:t den 21 januari 1938 för Domnarvets landskommun. 1942 fastställdes ett vapen för Borlänge köping med en våg och en båt. När Borlänge stad bildades 1944 antogs Domnarvets vapen. Efter kommunbildningen 1971 fanns även vapen för Stora Tuna och Torsång att tillgå (I Dalarna hade även de flesta landskommuner vapen). Till att börja med användes en logotyp med ett B och en vågskura men 1978 beslöt man att låta registrera det gamla stadsvapnet för den nya kommunen.

[redigera] Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Borlänge kommun 1970-2010
År Invånare
1970
  
43 854
1975
  
46 208
1980
  
46 794
1985
  
45 858
1990
  
46 671
1995
  
48 461
2000
  
47 206
2005
  
46 987
2010
  
49 251
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

[redigera] Orter

[redigera] Tätorter

Det finns 7 tätorter i Borlänge kommun.[3]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2005. Centralorten är i fet stil.

# Tätort Befolkning
1 Borlänge &&&&&&&&&&039422.&&&&&039 422
2 Ornäs &&&&&&&&&&&01094.&&&&&01 094
3 Torsång &&&&&&&&&&&&0685.&&&&&0685
4 Halvarsgårdarna &&&&&&&&&&&&0347.&&&&&0347
5 Idkerberget &&&&&&&&&&&&0321.&&&&&0321
6 Repbäcken &&&&&&&&&&&&0230.&&&&&0230
7 Norr Amsberg &&&&&&&&&&&&0227.&&&&&0227


[redigera] Småorter

Det finns 15 småorter i Borlänge kommun.[4]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2005.

# Småort Befolkning
1 Fjäkelmyra + Skomsarby 136
2 Tuna-Hästberg 133
3 Bomsarvet + Blecktorp + Gerbergärdet 132
4 Lindan + Baggarvet 121
5 Kyna 101
6 Strandbro 98
7 Floda + Bäck 86
8 Västansjö + Långsjö 84
9 Grevbo 79
10 Rämshyttan 77
11 Skärsjö 76
12 Fagerbacken 68
13 Ängesgårdarna + Täktgårdarna 61
14 Baggbo 59
15 Murbo + Hinsbo 54

[redigera] Övriga orter


[redigera] Politik

[redigera] Mandatfördelning i valen 1970-2010

Valår V S MP TMV Ofa SPI SD NYD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 3 34 15 6 3
3 34 15 6 3
61 91,0
47 14
1973 3 34 1 16 3 4
3 34 16 3 4
61 91,0
46 15
1976 2 35 1 15 4 4
35 15 4 4
61 90,2
45 16
1979 3 33 2 12 4 7
3 33 12 4 7
61 88,4
43 18
1982 3 36 2 9 2 9
3 36 9 9
61 89,8
43 18
1985 4 32 4 6 6 9
4 32 4 6 6 9
61 87,7
38 23
1988 4 31 6 7 6 7
4 31 6 7 6 7
61 83,2
39 22
1991 3 30 3 2 6 4 4 9
3 30 3 6 4 4 9
61 83,6
39 22
1994 4 36 4 5 2 2 8
4 36 4 5 8
61 84,2
32 29
1998 7 32 4 3 2 4 9
7 32 4 3 4 9
61 78,07
32 29
2002 5 31 3 1 5 6 3 7
5 31 3 5 6 3 7
61 76,21
33 28
2006 4 28 2 3 2 5 4 2 11
4 28 3 5 4 11
61 78,47
34 27
2010 5 24 2 4 7 4 2 2 11
5 24 4 7 4 11
61 82,36
32 29
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.


[redigera] Näringsliv

[redigera] Statlig förvaltning

[Trafikverkets huvudkontor]Trafikverkets webbplats

[redigera] Utbildning

I Borlänge finns flera gymnasieskolor samt Högskolan Dalarna.

[redigera] Gymnasieskolor

[redigera] Grundskolor

  • Amsbergs skola
  • Borlänge Resursskola
  • Domnarvets skola
  • Forssaklacksskolan
  • Forssaängsskolan
  • Gylle skola
  • Halvarsgårdars skola
  • Idkerbergets skola
  • Jakobsgårdskolan
  • Kvarnsvedens skola
  • Kyrkskolan
  • Maserskolan
  • Mjälgaskolan
  • Nygårdskolan
  • Ornäs skola
  • Skräddarbacksskolan
  • Tjärnaskolan
  • Tjärnaängskolan
  • Torsångs skola
  • Tunets skola

[redigera] Museer

[redigera] Sevärdheter

  • Kupolen, köpcentret, som om den varit en glob hade varit större än Globen i Stockholm. Kupolen kallas ibland, på grund av sin form, för "Tunatutten".

Tillägg: Kupolen ligger i ett område som heter Tuna (Stora Tuna socken), därav smeknamnet Tunatutten, istället för enbart tutten.

  • Frostbrunnsdalen, som antas ha varit en plats för asadyrkan alltsedan 1000-talet fk, fram till kristnandet, då den dock fortsatte att ha en andlig betydelse. Dyrkandets centralpunkten har varit den nu igenfyllda frökällan (se guden frö).
  • Torsång, en by i närheten av Borlänge där man kan avnjuta den berömda "hästräkan" (smörgås) med bl a Gustafskorv.
  • Ornässtugan, här gömde sig enligt sägnen den blivande kungen Gustav Vasa undan danskarna. När de var nära att hitta honom flydde han ut genom dasshålet. Guidade turer ordnas.

[redigera] Kommunikationer

Borlänge är en järnvägsknut för persontrafiken med linjer mot Avesta Krylbo-Stockholm, Falun-Gävle, Mora, Vansbro-Malung och Ludvika-Örebro. Godsförbindelse finns utöver dessa linjer även på sträckan Borlänge-Kvarnsveden-Övermora. I Borlänge finns också en större rangerbangård.

[redigera] Kända personer

[redigera] Musik

Borlänge brukar kallas för "Musikstaden", främst för att Mando Diao, Sugarplum Fairy och Miss Li kommer härifrån.

[redigera] Sport

Borlänge Kommun har föreningar i de flest sporter.

[redigera] Ishockey

Borlänge HF är det lag i Borlänge som spelar i högst division, nämligen Division 1. Klubben är en sammanslagning av IF Tunabro, Kvarnsvedens GoIF och IK Rommehed.

[redigera] Fotboll

Kommunens troligtvis mest kända lag som nu spelar i Superettan är IK Brage. IK Brage spelar sina matcher på Domnarvsvallen i centrala Borlänge. Förutom Brage finns flera andra klubbar i kommunen:

  • Amsbergs Sportklubb
  • Borläng Fotbollsklubb
  • Bullermyrens IK
  • Dalkurd FF
  • Forssa BK
  • IF Tunabro
  • Islingby IK
  • Kvarnsvedens IK
  • Ornäs BK
  • Stora Tuna IK
  • Torsångs IF

[redigera] Bandy

Borlänges mest kända och framgångsrika bandyförening är Borlänge St. Tuna BK, som nu under säsongen 2011/2012 spelar i Division 1 Norra.

[redigera] Referenser

  1. ^ [a b] ”Kommunarealer den 1 januari 2011” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0802/2011A01/mi0802tab3_2011.xls. Läst 13 mars 2011. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2011”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____167885.aspx. Läst 8 november 2011. 
  3. ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2005
  4. ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2005

[redigera] Externa länkar

Personliga verktyg
Namnrymder
Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk