Borlänge kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Borlänge kommun
Kommun
Borlänge vapen.svg
Land  Sverige
Län Dalarnas län
Landskap Dalarna
Domsaga Falu domsaga
Läge 60°28′58″N 15°26′11″Ö / 60.48278°N 15.43639°Ö / 60.48278; 15.43639Koordinater: 60°28′58″N 15°26′11″Ö / 60.48278°N 15.43639°Ö / 60.48278; 15.43639
Centralort Borlänge
Areal 635,81 km² (2013-01-01)[1]
162:a största (av 290)
 - land 583,87 km²
 - vatten 51,94 km²
Folkmängd 50 316 (2014-06-30)[2]
47:e största (av 290)
Befolkningstäthet 86,18 invånare/km²[2][1]
66:e högsta (av 290)
Kommunkod 2081
Borlänge Municipality in Dalarna County.png
Webbplats: www.borlange.se
Socknar inom Borlänge och Falun kommun. Socknars namn är skrivet i minst storlek, något större är kommunerna som fanns 1952, och allra störst skrivet är namnet på dagens kommuner. Rosa linje är de kommuner mellan 1950- till 1970-talet. Röd linje är den nutida kommungränsen.

Borlänge kommun är en kommun i Dalarnas län. Staden Borlänge är centralort i kommunen.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Stora Tuna och Torsång. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

I Stora Tuna landskommun fanns det två municipalsamhällen. Det första, Borlänge municipalsamhälle, inrättades den 29 maj 1891 och bröts ut den 1 januari 1898 för att bilda Borlänge köping. Det andra, Domnarvets municipalsamhälle, inrättades den 27 februari 1925 och bröts ut den 1 januari 1929 för att bilda Domnarvets landskommun. Borlänge stad bildades 1944 av Borlänge köping och Domnarvets landskommun.

Vid kommunreformen 1952 inkorporerades Torsångs landskommun i Stora Tuna landskommun.

Borlänge kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Borlänge stad och Stora Tuna landskommun.[3]

Kommunen ingår sedan bildandet i Falu tingsrätts domsaga. [4]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: Medelst vågskuror två gånger av blått, silver och rött styckad sköld, i första fältet ett järnmärke och i tredje en balkvis ställd yxa, båda av silver.

Detta vapen fastställdes av Kungl Maj:t den 21 januari 1938 för Domnarvets landskommun. 1942 fastställdes ett vapen för Borlänge köping med en våg och en båt. När Borlänge stad bildades 1944 antogs Domnarvets vapen. Efter kommunbildningen 1971 fanns även vapen för Stora Tuna och Torsång att tillgå (I Dalarna hade även de flesta landskommuner vapen). Till att börja med användes en logotyp med ett gement b och en vågskura men 1978 beslöt man att låta registrera det gamla stadsvapnet för den nya kommunen.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Borlänge kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
43 854
1975
  
46 208
1980
  
46 794
1985
  
45 858
1990
  
46 671
1995
  
48 461
2000
  
47 206
2005
  
46 987
2010
  
49 251
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Orter[redigera | redigera wikitext]

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns sju tätorter i Borlänge kommun.[5]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2010.

# Tätort Befolkning
1 Borlänge (centralort) &&&&&&&&&&041734.&&&&&041 734
2 Ornäs &&&&&&&&&&&01068.&&&&&01 068
3 Torsång &&&&&&&&&&&&0666.&&&&&0666
4 Halvarsgårdarna &&&&&&&&&&&&0325.&&&&&0325
5 Idkerberget &&&&&&&&&&&&0290.&&&&&0290
6 Norr Amsberg &&&&&&&&&&&&0236.&&&&&0236
7 Repbäcken &&&&&&&&&&&&0220.&&&&&0220

Småorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns 15 småorter i Borlänge kommun.[6]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2010.

# Småort Befolkning
1 Tuna-Hästberg 134
2 Fjäkelmyra + Åby 131
3 Bomsarvet + Blecktorp + Gerbergärdet 119
4 Lindan + Baggarvet 112
5 Kyna 99
6 Strandbro 89
7 Floda + Bäck 88
7 Grevbo 88
9 Västansjö + Långsjö 83
10 Fagerbacken 76
11 Skärsjö 70
12 Rämshyttan 68
13 Ängesgårdarna + Täktgårdarna 61
14 Baggbo 56
15 Dalsjö 51

Övriga orter[redigera | redigera wikitext]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsens ordförande / Kommunalråd[redigera | redigera wikitext]

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Jan Bohman Socialdemokraterna


Mandatfördelning i valen 1970–2010[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP TMV Ofa SPI SD NYD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 3 34 15 6 3
3 34 15 6 3
61 91,0
47 14
1973 3 34 1 16 3 4
3 34 16 3 4
61 91,0
46 15
1976 2 35 1 15 4 4
35 15 4 4
61 90,2
45 16
1979 3 33 2 12 4 7
3 33 12 4 7
61 88,4
43 18
1982 3 36 2 9 2 9
3 36 9 9
61 89,8
43 18
1985 4 32 4 6 6 9
4 32 4 6 6 9
61 87,7
38 23
1988 4 31 6 7 6 7
4 31 6 7 6 7
61 83,2
39 22
1991 3 30 3 2 6 4 4 9
3 30 3 6 4 4 9
61 83,6
39 22
1994 4 36 4 5 2 2 8
4 36 4 5 8
61 84,2
32 29
1998 7 32 4 3 2 4 9
7 32 4 3 4 9
61 78,07
32 29
2002 5 31 3 1 5 6 3 7
5 31 3 5 6 3 7
61 76,21
33 28
2006 4 28 2 3 2 5 4 2 11
4 28 3 5 4 11
61 78,47
34 27
2010 5 24 2 4 7 4 2 2 11
5 24 4 7 4 11
61 82,36
32 29
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Statlig förvaltning[redigera | redigera wikitext]

Trafikverkets huvudkontor

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

I Borlänge finns flera gymnasieskolor samt Högskolan Dalarna.

Gymnasieskolor[redigera | redigera wikitext]

Grundskolor[redigera | redigera wikitext]

  • Amsbergs skola
  • Borlänge Resursskola
  • Domnarvets skola
  • Forssaklacksskolan
  • Forssaängsskolan
  • Gylle skola
  • Halvarsgårdars skola
  • Idkerbergets skola
  • Jakobsgårdskolan
  • Kvarnsvedens skola
  • Kyrkskolan
  • Maserskolan
  • Mjälgaskolan
  • Nygårdskolan
  • Ornäs skola
  • Skräddarbacksskolan
  • Tjärnaskolan
  • Tjärnaängskolan
  • Torsångs skola
  • Tunets skola

Museer[redigera | redigera wikitext]

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

  • Kupolen, köpcentret, som om den varit en glob hade varit större än Globen i Stockholm. Kupolen kallas ibland, på grund av sin form, för "Tunatutten".

Tillägg: Kupolen ligger i ett område som heter Tuna (Stora Tuna socken), därav smeknamnet Tunatutten, istället för enbart tutten.

  • Frostbrunnsdalen, som antas ha varit en plats för asadyrkan alltsedan 1000-talet fk, fram till kristnandet, då den dock fortsatte att ha en andlig betydelse. Dyrkandets centralpunkten har varit den nu igenfyllda frökällan (se guden frö). I Frostbrunnsdalen finns en brunn där man kan dricka rent och friskt grundvatten från rullstensåsen Badelundaåsen.
  • Torsång, en by i närheten av Borlänge där man kan avnjuta den berömda "hästräkan" (smörgås) med bl a Gustafskorv.
  • Ornässtugan, här gömde sig enligt sägnen den blivande kungen Gustav Vasa undan danskarna. När de var nära att hitta honom flydde han ut genom dasshålet. Guidade turer ordnas.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Borlänge är en järnvägsknut för persontrafiken med linjer mot Avesta Krylbo-Stockholm, Falun-Gävle, Mora och Ludvika-Örebro. Godsförbindelse finns utöver dessa linjer även på sträckan Borlänge-Kvarnsveden-Övermora. I Borlänge finns också en större rangerbangård.

Kända personer[redigera | redigera wikitext]

Musik[redigera | redigera wikitext]

Borlänge brukar kallas för "Musikstaden", främst för att Mando Diao, Sugarplum Fairy och Miss Li kommer härifrån.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Borlänge Kommun har föreningar i de flesta sporter.

Ishockey[redigera | redigera wikitext]

Borlänge HF är det lag i Borlänge som spelar i högst division, nämligen Division 1. Klubben är en sammanslagning av IF Tunabro, Kvarnsvedens GoIF och IK Rommehed.

Fotboll[redigera | redigera wikitext]

Kommunens troligtvis mest kända lag som nu spelar i Superettan är IK Brage. IK Brage spelar sina matcher på Domnarvsvallen i centrala Borlänge. Förutom Brage finns flera andra klubbar i kommunen:

  • Amsbergs Sportklubb
  • Borläng Fotbollsklubb
  • Bullermyrens IK
  • Dalkurd FF
  • Forssa BK
  • IF Tunabro
  • Islingby IK
  • Kvarnsvedens IK
  • Ornäs BK
  • Stora Tuna IK
  • Torsångs IF

Bandy[redigera | redigera wikitext]

Borlänges mest kända och framgångsrika bandyförening är Borlänge St. Tuna BK, som nu under säsongen 2011/2012 spelar i Division 1 Norra.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 15 december 2013. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/244145/. Läst 13 augusti 2014. 
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Falu tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  5. ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2010
  6. ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2010

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]