Dala Airport

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök


Dala Airport
Dala Airport, terminal 1 (huvudterminalen) och flygplatsens parkering.
BLE på kartan över Dalarna
Airplane silhouette.svg
BLE
Flygplatsens läge i Dalarna
Allmän information
Ort Borlänge
Flygplatstyp Instrumentflygplats
IATA-kod BLE
ICAO-kod ESSD
Ägare Dala Airport AB[1]
Driftbolag AB Dalaflyget
Öppningsår 1930-talet (första 1913)
Höjd över havet 152 m
Koordinater 60°25′20″N 15°30′54″Ö / 60.42222°N 15.51500°Ö / 60.42222; 15.51500Koordinater: 60°25′20″N 15°30′54″Ö / 60.42222°N 15.51500°Ö / 60.42222; 15.51500
Kommunikationer
Restid/Sträcka från centrum 10 min
Flygbuss 601
Trafikerande flygbolag Direktflyg
Charter Ja
Banor
Riktning Dimensioner i meter Beläggning
Längd Bredd
14/32 2310 45 Asfalt
12/30 700 50 Gräs
Statistik
Passagerare (2011) &&&&&&&&&&036375.&&&&&036 375 (+7,6%) [2]
Varav inrikes (2011) &&&&&&&&&&019716.&&&&&019 716 (+1,9%) [2]
Varav utrikes (2011) &&&&&&&&&&016659.&&&&&016 659 (+15,2%) [2]
Landningar (2011) &&&&&&&&&&&04114.&&&&&04 114 (+7,7%) [3]

Dala Airport (IATA: BLEICAO: ESSD) är en regional flygplats och Borlänge och Falu kommuners gemensamma flygplats, samt Landstinget Dalarnas sjuktransportflygplats för Falu lasarett. Flygplatsen är belägen i utkanten av stadsdelen Romme i Borlänge kommun (före 1971 i Stora Tuna landskommun).

Historia[redigera | redigera wikitext]

Från 1796 till 1908 användes det stora öppna gräsfältet i Rommehed (kring den nuvarande landningsbanans nordvästra del) som övningsområde av Dalregementet (I 13). Regementet flyttade 1908 till Falun, men Rommehedsfältet kvarstod som ett viktigt övningsområde. Övrig mark kring fältet användes i huvudsak som jordbruksmark av bönder i de kringliggande byarna. Att någon by inte byggdes mitt på fältet kan förklaras med att grundvattennivån mitt på fältet ligger ovanligt långt under markytan på grund av platsens speciella geologi.

Den första flygningen på platsen ägde rum 1913 då Hugo Sundstedt lyfter med sin Blériotmaskin. [4]

Andra världskriget (1939-1945)[redigera | redigera wikitext]

Vid det andra världskriget utbrott rustar flygvapnet och Rommehedsfältet får status som flygfält (Krigsflygfält 15). Flygvapnet använder flygfältet flitigt och efter försvarsmaktens etablering flygfältet flyttar Borlänge-Domnarvets Flygklubb (bildat 1935) från Bysjön i Kvarnsveden till det nya fältet i Rommehed. Vid krigets slut 1945 avstannar den intensiva flygvapenperioden som pågått i mer än fem år.

Försök med reguljärflyg (1960-1969)[redigera | redigera wikitext]

1961 inleds försök med reguljära flygningar, få resenärer utnyttjade dock flyget och huvudägaren, Stora Tuna landskommun var inte särskilt nöjda med resultatet. Flygfältet blir en flygplats då krigsbassystem moderniseras och man anlägger en permanent asfalterad rullbana.

Dala Airport växer fram (1970-1979)[redigera | redigera wikitext]

Sjuttiotalet kom med en reseboom för flygplatsen, som bytte ägare då Stora Tuna landskommun 1971 slogs samman med Borlänge stad och bildade Borlänge kommun. De nya ägarna såg ett stort behov av nya faciliteter när resandet äntligen slår väl ut och börjar växa. Ny mark inköps av kommunen för att uppföra en ny terminalbyggnad. 1972 revs den tidigare som mer liknade en liten trästuga. Landshövdingen i Dalarnas län beskriver år 1972 situationen som att "här gror... fröet till en industriflygplats, som skulle kunna få väsentlig betydelse för stora delar av Mellansverige".[5] Flygverksamheten är dock fortfarande så liten att det fortfarande finns en väg tvärs över mitten på landningsbanan, ungefär som vid en järnvägskorsning, där allmänheten cyklar till badplatsen i Långsjön. År 1972 är året innan oljekrisen 1973 då priserna på alla oljeprodukter inklusive flygbränsle stiger dramatiskt.

Kommunalrådet Börje Andersson presenterar 1973 sina stora framtidsplaner för dem som bor kring fygplatsen. Dala Airport skall bland annat expandera som industriflygplats med omfattande internationell flygtrafik. Planerna leder till protester från närboende och några yngre bönder som äger mark nära flygplatsen vägrar att sälja den. Flygplatsen tar 1976 emot Dala Farmskärmsklubb som flyttar huvuddelen av sin verksamhet från Tallheds flygfält i Orsa till den nya moderna flygplatsen i Borlänge vilken kommunen nu namngett Dala Airport.

Guldåren (1980-1990)[redigera | redigera wikitext]

År 1985 tog Luftfartsverket över flygtrafiktjänsten vid Dala Airport. Det svenska flygbolaget Linjeflyg fick många nya passagerare när de år 1988 sätter in Fokker F-28, ett tvåmotorigt jetplan. Biljetter säljs med priser från 200 kronor Dala Airport - Arlanda. Bullret och fotogenlukten från Fokker F-28 leder efter ett par månader till kraftiga protester från många närboende som skriver brev och uppvaktar länsstyrelsen med krav på åtgärder. Den 30 december lämnar Dala Airport in en ansökan till koncessionsnämnden om miljötillstånd för en kraftigt utökad verksamhet. 1988 hade flygplatsen 5 600 flygplansrörelser per år med reguljärt flyg (Fokker F-28 och Saab 340) men om man skall växa måste fler rörelser få tillåtas och därför ansöker man om tillstånd att få öka flygtrafiken till 7100 rörelser. Ansökan innehöll också en förfrågan om att från 1996 skall få tillstånd att göra 10 240 rörelser per år. Omräknat till passagerare handlar det om 600 000 passagerare om planen i genomsnitt har 60 passagerare.

I mars 1989 gav Banverket ut en lättförstålig presentation av Arlandabanan med bilder och kartor i färg där det mycket tydligt framgår att tågen från Borlänge till Stockholm kommer att stanna vid ny järnvägsstation under Arlanda flygplats. Denna kraftiga signal om att fler resenärer från Borlänge/Falun från mitten av 1990-talet kommer att välja tåget nonchaleras, åtminstone utifrån sett, helt av Dala Airport. En teori om denna felaktiga bedömning är Dala Airport AB kanske trodde att snabba direkt tåg mellan Arlanda och Stockholm C via Arlandabanan, skulle gynna flygalternativet vid resor till Stockholm. Många resenärer från Dala Airport hade på den tiden Stockholm som slutdestination. Tåget tog 2½ timme Borlänge-Märsta (idag 2 timmar till Arlanda). Med tåg åkte man till Märsta och sedan buss Märsta-Arlanda för att komma till flygterminalerna på Arlanda. De som förespråkade flyget framhöll denna resa som oattraktiv om de ville flyga vidare till andra destinationer från Arlanda. (Idag går tåget till en järnvägsstation rakt under en av flygterminalerna på Arlanda.) En grupp grannar som protesterat mot trafiken med Fokker F-28 skriver till vd för STORA, generaldirektören för Vägverket med flera toppchefer i Dalarna och framhåller att de inte kräver ett totalförbud för flyget, något som de blivit anklagade för i pressen. Däremot vill de ha ett stopp för trafiken med Fokker F-28, bland annat av skälet att det inte kommer att behövas ett så stort plan i framtiden eftersom antalet resenärer kommer att minska och att Dala Airports prognos enligt gruppen var helt gripen ur luften.[6]

I mars 1990 publicerade Transportrådet en utredning om Arlandabanan där det i sammanfattningen står att en effekt av Arlandabanan blir att flyglinjer till orter inom 20-25 mil från Arlanda inte kommer att behövas.[7] Dala Airport har dock inte riktigt samma syn och i ansökan om tillstånd enligt Miljöskyddslagen påstår Dala Airport att antalet passagerare skall fortsätta att växa mycket kraftigt. De bullrande och tekniskt omoderna Fokker F-28 planen som Linjeflyg använde skulle ersättas med nyare betydligt större men ändå tystare Boeing 737-400. Fokker F-28 planen klassades av European Civil Aviation Conference (ECAC) som ett så kallat Chapter 2 flygplan, en typ som blev förbjuden att nyregistrera för internationell trafik inom EU från november 1990 och som det idag inte är tillåtet att använda i Sverige på grund av alltför höga bullernivåer.[8][9]

Rommegruppen för kultur och miljö, som var en lokal miljögrupp, lämnar in 107 namnlistor från boende kring flygplatsen med fullmakter för tre personer till Koncessionsnämnden för miljöskydd där de kräver att störningarna från flyget i form av buller, vatten- och luftföroreningar minskas kraftigt. Ombuden, varav ett är docenten, sedermera professorn i miljörätt, Staffan Westerlund kräver förbud för trafik med Fokker F-28 och andra civila flygplan som klassas som Chapter 2 ur bullersynpunkt. De propagerar också för att man skall satsa på tåg i stället för flyg och på så sätt minska resandet med flyg till Arlanda. De höga passagerarsiffrorna i Dala Airports ansökan fick ombudet Staffan Westerlund att begära att Koncessionsnämnden för miljöskydd skulle pröva frågan om Romme över huvud taget var en lämplig plats för den verksamhet som beskrevs i ansökan. Landningsbanan korsar en viktig vattentäkt, en troligen miljontals år gammal sträckning för en föregångare till Daläven. Denna gamla älvfåra är urgröpt i berggrunden och nu fylld av sand, grus och kullersten. Den gamla älvfåran som idag ligger 50-100 meter under den nuvarande marknivån används som grundvattentäkt för Borlänge med flera kommuner. [10]

1990, ett år efter Banverkets presentation av Arlandabanan, slår flygplatsen rekordår med den högsta resandesiffran genom tiderna för Dala Airport. Flygplatsen noterar 210 075 resenärer vid årets slut, vilket är cirka 1 000 fler än året innan.

1991 får flygplatsen ett tillstånd enligt Miljöskyddslagen som innehåller ett antal villkor som bland annat innebar förbud för trafik med Fokker F28 från och med år 1996, krav på nytt dagvattensystem och max 80 decibel vid fasad för bostäder som inte fått extra bullerdämpande fönster.[11]

Flygmarknaden avregleras (1992-1996)[redigera | redigera wikitext]

Ännu en gång satsade Försvarsmakten på flygplatsen och invigde 1992 en ny krigsbas av typ 90[12]. Den 1 juli samma år avreglerades inrikesflyget i Sverige vilket innebär att alla svenska företag som så önskade hade möjlighet att starta inrikes flygtrafik. Inget bolag skulle ha företrädesrätt. I praktiken innebar avregleringen att konkurrensen ökade på de mest trafikerade inrikeslinjerna, biljettpriserna sjönk på dessa linjer, medan priserna däremot steg på linjer med färre passagerare. SAS och Linjeflyg hade tidigare subventionerat regional trafik med stora belopp[13], huvudsakligen för att biljettpriserna baserades på avstånd, inte på linjens lönsamhet. En ny myndighet, Rikstrafiken, subventionerar nu istället lägstbjudande operatör på olönsamma linjer, vilket gör att operatören måste ta så mycket som möjligt betalt, och låta antal flygningar och planstorlek minska, eftersom varje linje måste gå så lite i förlust, i kronor räknat, som möjligt. Högre biljettpriser skrämde särskilt bort privatresenärer, så flygningarna fick baseras på affärsresenärer. De vill ha hög turtäthet för att slippa vänta. Får de vänta före/efter möten eller anslutande flyg tar de gärna tåget eller bilen istället (det är 19 mil till Arlanda och 23 mil till Stockholm).

1993 hålls VM i segelflyg på Dala Airport. Flygplatsen var då världens mest trafikerade under startförloppet med 228 flygplansrörelser (en rörelse = en start eller landning) på 52 minuter. Flygplatsen är den enda i världen som haft ett VM i segelflyg och samtidigt haft reguljär flygtrafik. Flera event hölls vid Dala Airport, som Flyget dag. 1995 breddades den asfalterade rullbanan till 45 m och samtidigt miljöanpassades flygplatsens dräneringssystem. Detta enligt de villkor som verksamheten fick i sitt miljötillstånd. Dala Airports prognos för antalet passagerare visar sig vara helt felaktig. I stället för att öka med mer än 100% jämfört med toppåret 1990 så har antal resenärer nästan halverats. De stora underskotten i verksamheten täcks genom tillskott av pengar från delägarna, Landstinget Dalarna, Borlänge och Falu kommun. Orsakerna till de enormt felaktiga prognoser för antalet passagerare som gjordes i början på 1990-talet har aldrig blivit offentliga. Möjligen kan styrelsen ha hoppats på att Dala Airport skulle kunna bli något som liknar det som Skavsta flygplats är idag. Ingen närmare förklaring finns i inlämnade handlingar när bolaget ansökte om miljötillstånd. Det fanns redan 1990 ej publicerade bedömningar från andra regionala flygbolag än Linjeflyg som redan då pekade mot ett lägre passagerarantal i framtiden.[14]

Tittar man på antalet inrikes passagerare på alla svenska flygplatser så var år 1990 ett extremt toppår med 8,7 miljoner passagerare. Åren därefter minskade antalet resenärer och därefter har antalet inrikes passagerare varje år legat på en lägre nivå än år 1990.[15]

Dala Airport i kris (1997-2005)[redigera | redigera wikitext]

Regionalflygbolaget Highland Air[16] börjar 1997 att flyga till Göteborg-Landvetter. I april får de konkurrens av Airborne[17] som startar trafik på samma sträcka fast med Göteborg-City Airport som destination. Linjen till Köpenhamn som tidigare trafikerats av SAS övertas 1997 av Skyways. Det första planet lyfter den 31 mars klockan 16.25, till skillnad från övriga Skyways flygningar finns det även Business Class på sträckan genom ett samarbete med SAS. 1997 går Air Nordic i konkurs, flygbolaget hade sedan några år tillbaka opererat med Fokker F-27 på bland annat sträckan Borlänge-Stockholm. Linjen övertas av Skyways[18] som får en allt starkare ställning på flygplatsen, dem beslutar därför att lägga en av deras tekniska baser på flygplatsen, för underhåll av företagets Fokker 50. Under året hålls Nordic Aviation Exhibition i Borlänge.

Passagerarkapaciteten för planen som lyfter till Dala Airport minskar successivt, och efter 1999 då den nya Arlandabanan invigts blir läget allt mer kritiskt. Den nya tågförbindelsen till Stockholm via Arlanda C tar allt fler marknadsandelar. Flygplatsledningen hade hoppats att banan skulle göra flyglinjen mer attraktiv för de som skulle till Stockholm, nu tar fler och fler som ska byta flyg på Arlanda istället tåget. 2002, tio år efter inrikesflygets avreglering har Dala Airport tappat nästan 75 % av alla resande. Vid årets slut kan man skrapa ihop 44 637 resenärer under det gångna året och fallet fortsätter. 2005 har flygplatsen 36 019 resenärer och en politisk debatt blossar upp kring flygplatsens vara eller icke vara inför riksdagsvalet 2006. Vänsterpartiets gruppledare i Borlänge Leif Lindström ville lägga ner flygplatsen eftersom flyget från Dala Airport numera var ett renodlat "direktörsflyg". [19]. Nils Gossas som företrädde Miljöpartiet höll med och hänvisade till statens egna utredning gällande strategiska flygplatser.[20]. I andra partier var det dock tveksamt. Kommunstyrelsens ordförande Peter Hultqvist satt på två stolar, i Dalabanans intressenter och för Dalaflyget. Något officiellt ställningstagande från Socialdemokraterna fanns aldrig. Centerpartiet och kommunstyrelseledamoten Sofia Karlsson påpekade att man hade haft en snabbare järnvägsförbindelse med dubbelspår för länge sedan om man slutat att ge bidrag till Dala Airport.[21] Rolf Gunnarsson från Moderaterna menade att man skulle sluta ge bidrag till flygplatsen, men att man inte ville avveckla den. Centerpartiets Ungdomsförbunds regionsordförande Tobias Gillberg höll dock inte med och anklagade Moderaterna, Centerpartiet och Socialdemokraterna för att inte vilja ha konkurrens inom hela transportsektor på lika villkor, han menade att bilismen och järnvägen fått miljarder i stöd för miljöforskning från bland annat staten medan flyget fått betydligt mindre och därför skulle komma att straffas av partierna på orättfärdiga grunder. Centerpartiets Ungdomsförbund förespråkade istället en utveckling av flygplatsen till ett resecentrum för utlandsresor. [22]

Charteråren (2006-)[redigera | redigera wikitext]

2006 offentliggör researrangören Detur att man startar trafik till Antalya och charterflyget gör i och med detta sitt återtåg till flygplatsen. Året därpå offentliggör också researrangören Apollo att man startar trafik till Burgakusten, operatör är Balkan Holidays. Även resekoncernen Ving offentliggör att man från år 2008 kommer att börja flyga direkt till Mallorca och Kreta. [23]

2007 kan flygplatsen för första gången sedan 1999 se att antalet resande ökar igen, 365 resenärer plus kan flygplatsen räkna in vid årets slut. Under 2008 offentliggör Fritidsresor att man startar charter till Thailand, flygplanstyp är Boeing 767. Under året går totalt 25 charteravgångar, det högsta antalet charteravgångar i Dala Airports historia. Resorna går till Mallorca, Kreta och Gran Canaria med Ving, Gran Canaria med Apollo, Thailand med Fritidsresor och Antalya med Detur.

I augusti 2009 rapporterade medierna om att flygplatsen gått mot strömmen och ökat med 2% jämfört med föregående år. Detta trots hårdare konkurrens från järnvägen och den ihållande lågkonjunkturen. Det är charterflyget och de två reguljära flyglinjerna till Malmö och Göteborg med flygbolaget Direktflyg som ökat. Detta resulterar bland annat i att Dala Airport får tillbaka reguljärflyg på söndagar, denna gång till Göteborg, och inte som tidigare då den enda söndagsavgången gick till Stockholm[24]. Men det total antalet passagerare under år 2009 blev den lägsta sedan 1970-talet, 33 000; det var inrikesflyget som minskade. Enligt en rapport som Transportstyrelsen publicerar under hösten 2009 så kommer det totala inrikesflyget i Sverige fortsätta att minska på sträckor under 50 mil på grund av ökande konkurrens från bil, buss och järnväg.[15] År 2010 minskade passagerarantalet ytterligare en aning, ett år då nästan alla stora flygplatser ökade.

Linjen Arlanda-Borlänge var 2008-2011 den klart kortaste linjen från en Stockholmsflygplats, 166 km lång fågelvägen, kortare än då nedlagda linjer som Arlanda-Linköping och Arlanda-Örebro. I september 2011 lades linjen Borlänge-Stockholm som då flögs av Direktflyg ned. Den hade gått med förlust år efter år på grund av för få betalande passagerare [25]. Den 16 sept 2013 återupptog Direktflyg linjen med två flygningar per riktning på vardagar[26].

Under 2012 skedde en ombyggnation av avgångs- och ankomsthallarna på flygplatsen för att förbättra passagerarflödena vid utrikesflygningar med charterplan[27].

Om Dala Airport i dag[redigera | redigera wikitext]

Dala Airport har sedan 2011 reguljär flygtrafik, motor- och segelflyg, fallskärmshoppning, modellflyg och ultralätt flyg samt charter- och skolflyg med tunga passagerarflygplan. På flygplatsen finns bland annat Scandinavian AirTech och Borlänge Flygklubb stationerade. Här finns också huvudkontoret för Direktflyg, tidigare beläget i Västerås och företagen Adena pickos och L&L flygbildteknik. Direktflygs avgångar trafikeras med flygplan av typen Jetstream 32. I april 2014 meddelade Direktflyg att de kommera att lägga ned den dagliga trafiken till Arlanda på grund av för få passagerare.[28]

Landningsbanorna[redigera | redigera wikitext]

Asfaltsbanan (14/32) är 2 310 meter lång och 45 meter bred. Gräsbanan (12/30) som mest används av segelflyg och ultralätt flyg är 700 meter lång. Till bana 32 finns ILS (Instrument Landing System) medan till bana 14 en NDB (Non-Directional Beacon)-procedur.

Trafik & Statistik[redigera | redigera wikitext]

Flygbolag och destinationer[redigera | redigera wikitext]

Reguljära destinationer[redigera | redigera wikitext]

Flygbolag Destinationer
Direktflyg Göteborg-Landvetter, Karlstad, Malmö, Oslo, Arlanda [från 16 sept 2013][stängs 17 april 2014]


Charterdestinationer[redigera | redigera wikitext]

Flygbolag Destinationer
Apollo/Fritidsresor/Ving, flygs av Iberworld Gran Canaria [januari-april 2012]
Ving, flygs av SunExpress Antalya [maj-juni 2012]
Ving, flygs av Thomas Cook Airlines Chania [april 2012]
Mallorca [april-okt 2012]
Apollo/Fritidsresor/Ving, flygs av Thomas Cook Airlines Rhodos [april-okt 2012]
Apollo/Ving, flygs av Freebird Airlines Antalya [aug-sept 2012]

Källa:[29]


Tidigare reguljära destinationer
Destinationsland Destination Flygplats Öppnad Stängd Flygbolag
 Sverige Göteborg Landvetter 1993
1997
1996
2000
Air Nordic
Highland Air
 Danmark Köpenhamn Kastrup 1995
1997
2000
1997
2000
2000
SAS
Skyways
Highland Air
 Norge Oslo Gardermoen 2006

2012

2007

2012

Direktflyg
 Sverige Stockholm Arlanda 1983
1993
1996
2013
1992
1996
2011
Linjeflyg
Air Nordic
Skyways
Direktflyg
 Sverige Stockholm Bromma 1961 1983 Linjeflyg
 Sverige Sundsvall
Härnösand
Midlanda 2004 2004 Direktflyg

Resande[redigera | redigera wikitext]

Antal resande till/från Dala Airport[30] [31][32][33]
År Inrikes Utrikes Totalt Noteringar
2013 17851 21099 38950
2012 17402 21917 39319
2011 19716 16659 36375
2010 19347 14464 33811
2009 23807 10081 33888
2008 27732 8888 36620
2007 29441 4400 33841
2006 29780 3696 33476
2005 35324 695 36019
2004 38580 166 38746
2003 43948 689 44637
2002 52470 308 52778
2001 72025 219 72244
2000 81827 9416 91243
1999 91428 17437 108865
1998 86817 18768 105585
1997 86419 31747 118166
1996 92337 26931 119268
1995 107046
1990 210073
1989 210000
1988 203853
1985 118619
1980 54955

Från & till flygplatsen[redigera | redigera wikitext]

Avfart från riksväg 70 mot Dala Airport, ca 7 km söder om Borlänge centrum. Flygplatsen erbjuder parkeringsmöjligheter i form av bevakad samt obevakad parkering[34].

Buss[redigera | redigera wikitext]

Dalatrafiks linje 601 går mellan Dala Airport och Borlänge centrum.

Hyrbil[redigera | redigera wikitext]

Hämtning av hyrbil på flygplatsen erbjuds av Hertz, Avis samt Europcar[35].

På flygplatsen[redigera | redigera wikitext]

Informationsdisk och incheckningsdiskar finns belägna i avgångshallen, här finns också en restaurang. Flygplatsen har också två konferensrum. [36]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Dala Airport (BLE)”. Flygtorget AB. http://www.flygtorget.se/fakta/flygplatser/?ID=89. Läst 2013-03-16. 
  2. ^ [a b c] Transportstyrelsen - Trafikstatistik 2011 (Passagerarstatistik)
  3. ^ Transportstyrelsen - Trafikstatistik 2011 (Landningsstatistik)
  4. ^ http://www.borlangeflygklubb.nu/klubben.htm
  5. ^ Gösta Elfving i Svenska Turistföreningens årsskrift, 1972, sid 38
  6. ^ Brev från Erik Andersson med flera i Rommegruppen för kultur och miljö till Bo Berggren, VD för STORA
  7. ^ Banprognosprojektet: Arlandabanan, Transportrådet 1990-03-29
  8. ^ Aircraft Noise - Aviation Environment Federation: Current Standards and Legislation, 2004
  9. ^ Boverket:Faktaunderlag – flygbuller i planeringen (sid 24),December 2009
  10. ^ Skriftväxlingen under förhandlingen i Koncessionsnämnden för Miljöskydd om tillstånd för Dala Airport AB.
  11. ^ Luftfartsstyrelsen VILLKORSSAMLING – REGIONALA, KOMMUNALA OCH PRIVATA FLYGPLATSER, 2006-05-09
  12. ^ www.Dalaflyget.se
  13. ^ Staffan Hultén, Gunnar Alexandersson, Lena Nordenlöw. ”De avreglerade marknaderna för långväga kollektiva persontransporter i Sverige och järnvägens rullande materiel” (PDF). Statens institut för kommunikationsanalys. http://trafa.se/PageDocuments/sr_1999_6u17.pdf. Läst 30 juni 2014. 
  14. ^ Källa: Leif Stenberg, ett av de tre ombuden från Rommegruppen för kultur och miljö
  15. ^ [a b] Transportstyrelsen; Inrikesflygets förändringar, Okt 2009
  16. ^ www.Highlandair.se
  17. ^ www.Airborne.se
  18. ^ www.Skyways.se
  19. ^ http://www.dalademokraten.se/ArticlePages/200412/06/20041206102020_dd292/20041206102020_dd292.dbp.asp
  20. ^ http://red.mp.se/templates/Mct_78.aspx?avdnr=12127&number=142314
  21. ^ http://mammasofia.blogspot.com/2005/03/fn-reformeras-och-flyget-cementeras.html
  22. ^ http://www.dt.se/nyheter/article102012.ece?service=print
  23. ^ http://www.dalarnastidningar.se/nyheter/borlange/article232293.ece
  24. ^ http://www.dalademokraten.se/Templates/pages/news.aspx?id=83146&epslanguage=sv
  25. ^ Arlandalinjen har lagts ned, Borlänge Tidning, 2011-09-22
  26. ^ http://www.direktflyg.com/
  27. ^ http://www.dt.se/nyheter/borlange/1.4883932-dala-airport-far-ny-asfalt-efter-20-ar
  28. ^ Arlandalinjen läggs ned, dt, 2014-04-14
  29. ^ tidtabell charter 2012
  30. ^ www.LFV.se
  31. ^ Flyget på Rommehed 1913 –2004 sid 122
  32. ^ http://www.transportstyrelsen.se/sv/Luftfart/Statistik-/Flygplatsstatistik-/Trafikstatistik-svenska-flygplatser-2008/
  33. ^ Dalademokraten 2010-01-22
  34. ^ http://www.dalaairport.se/borlange-flygplats
  35. ^ http://www.dalaairport.se/till-ochfranflygplatsen
  36. ^ http://www.dalaairport.se/konferens-restaurang

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]