Brunsopp
| Brunsopp Status i Sverige: Livskraftig | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Svampar Fungi |
| Stam | Basidiesvampar Basidiomycota |
| Klass | Agaricomycetes |
| Ordning | Boletales |
| Familj | Boletaceae |
| Släkte | Imleria |
| Art | Brunsopp I. badia |
| Vetenskapligt namn | |
| § Imleria badia | |
| Auktor | (Fr.) Vizzini 2014 |
| Synonymer | |
|
Suillus badius (Fr.) Kuntze 1898 | |
|
Den mykologiska karaktären hos brunsopp: | |||||||||
|
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
| |||||||
Brunsopp (Imleria badia, svenskt nylatinskt uttal IPA /imˈleːria ˈbɑːdia/)[2][3] är en sopp som tillhör familjen Boletaceae.
Beskrivning[redigera | redigera wikitext]
Brunsoppen är en stor och kraftig sopp och hatten blir upp till 15 cm i diameter. Hatthuden är mörkt brun och klibbig i väta (ett bra kännetecken). Porerna är först vita, senare gulare och blånar ofta vid beröring. Foten är brunaktig, slät eller skrovlig, men saknar ådernät. Köttet är vitt till gulaktigt och blånar här och där i snittytor, företrädesvis i hatten. Brunsoppen är ganska enkel att känna igen på sin klibbiga hatt i väta, sitt ljusa kött och avsaknaden av ådernät (vilket skiljer den från de annars något snarlika ädelsopparna av släktet Boletus). Aureoboletus moravicus (ej säkert funnen i Sverige) kan likna brunsoppen, men dess kött blånar ej i snittytor. Brunsoppen angrips ganska sällan av larver.[4]
Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]
Utbredning[redigera | redigera wikitext]
Brunsoppen har en holarktisk utbredning. I Europa är den allmän och vitt utbredd. I Sverige är den spridd och tämligen allmän i Götaland, Svealand och Norrlandskusten.[5] I Danmark är den allmän, likaså i låglandet i södra Norge (endast några få fynd norrut från Trondheim)[6] och i Finland förekommer den längst i sydväst[7]
Besläktade arter och högre taxa[redigera | redigera wikitext]
Familjen Boletaceae, som brunsoppen tillhör har visat sig innehålla många polyfyletiska grupper, och dess taxonomi revideras fortlöpande. År 2013 gjordes sannolikt, att runsoppens systerklad innehåller arten som då kallades Boletus pallidus;[8] de har nu sammaförst i släktet Imleria.
Ekologi[redigera | redigera wikitext]
Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]
Brunsoppen bildar ektomykorrhiza främst med barrträd (tallar, granar), men sällsynt även med lövträd (ekar och bokar).
Habitat och biotop[redigera | redigera wikitext]
I Sverige uppträder den främst i tallskog, där man ofta finner fruktkroppar kring (ibland på) stubbar.
Nomenklatur‐ och forskningshistoria[redigera | redigera wikitext]
Brunsoppen beskrevs av Elias Fries, först som underarten Boletus castaneus ß badius 1818[9], sedan som arten Boletus badius 1821[10] och slutligen som varieteten Boletus castaneus var. badius 1828.[11]. Den har därefter förts till allehanda släkten av olika auktorer, viktigast av dessa kombinationer har varit Edouard-Jean Gilberts flytt till Xerocomus 1931[12] och Alfredo Vizzinis flytt till det nya släktet Imleria 2014.[13]
Artnamnets och trivialnamnets etymologier[redigera | redigera wikitext]
Vetenskapliga artnamnets etymologi[redigera | redigera wikitext]
För släktnamnets etymologi, se Imleria. Artepitetet badia (femininum av badius) betecknar en färg som motsvarar ungefär ”rödbrun”/”kastanjebrun”; oftast använd om hästar.[14][15] Inom botanik motsvarar badius ”rödbrun”/”chokladbrun”.[16]
Trivialnamn[redigera | redigera wikitext]
Ordet ”sopp” är en kognat till ”svamp”, som har västlig utbredning i nordiska språkliga varieteter; ‑mp‐ har assimilerats till ‑pp‑.[17]
Brunsoppen och människan[redigera | redigera wikitext]
Matsvamp[redigera | redigera wikitext]
Brunsoppen anses vara en god matsvamp.[4]
Hälsofarlig metallanrikning[redigera | redigera wikitext]
Efter Tjernobylolyckan 1986 konstaterades att den radioaktiva isotopen cesium-137 anrikades kraftigt av brunsoppar i Europa.[18][19] Den uppges också bioackumulera kobolt, nickel och kvicksilver.[källa behövs]
Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Boris Assyov, Xerocomus badius på Boletales.com.
- Andy Taylor & Ursula Eberhardt, 2006, Släktet Xerocomus i Sverige, Svensk Mykologisk Tidskrift 27:3, sid. 35-48(42).
- Brunstokket Rørhat på Felthånbogen - Danmarks fugle og natur.
- ^ Lucien Quélet, 1888, Flore mycologique de la France et des pays limitrophes, sid. 412
- ^ Brunsopp på Dyntaxa.
- ^ Imleria badia på Species Fungorum.
- ^ [a b] ”Brunsopp Imleria badia”. Svampguiden. https://svampguiden.com/art/visa/imleria_badia. Läst 16 januari 2024.
- ^ Brunsopp på Artdatabanken.
- ^ Svartbrun rørsopp[död länk] på Artsdatabanken.
- ^ Ruskotatti på Laji.fi.
- ^ Nuhn ME, Binder M, ((Taylor AFS)), Halling RE och Hibbett DS (2013). ”Phylogenetic overview of the Boletineae”. Fungal Biology 117 (7–8): sid. 479–511. doi:. PMID 23931115.
- ^ E. Fries, 1818, Observationes mycologicae, del 2, Gerhard Bonnier, Köpenhamn, sid. 247.
- ^ E. Fries 1821, Systema Mycologium, Berglingiana, Lund, sid. 392.
- ^ E. Fries, 1828, Elenchus Fungorum, Ernestus Mauritius, Greifswald, sid. 126.
- ^ E-J Gilbert E-J, 1931, Les Livres du Mycologue Tome III: Les Bolets, Paris, E. Le François, sid. 92.
- ^ Alfredo Vizzini, 2014, Index Fungorum no. 147.
- ^ Badius, badia, badium på Latdict.
- ^ Jens Corneliuson, Växternas namn: Vetenskapliga växtnamns etymologi. Stockholm 1997. ISBN 91-46-17679-9.
- ^ Badius i Emma Short, Alex George, 2013, A Primer of Botanical Latin with Vocabulary, sid. 208. ISBN 9781107328860.
- ^ Svenska Akademiens ordbok: sopp
- ^ D. Aumann et al., 1989, Complexation of Cesium 137 by the Cap Pigments of the Bay Boletus (Xerocomus badius), Angewandte Chemie International Edition 28:4, sid. 453-454.
- ^ Jerzy Falandysz et al., 2015, Evaluation of the radioactive contamination in fungi genus Boletus in the region of Europe and Yunnan Province in China, Applied Microbiology and Biotechnology, 99:19 sid. 8217–8224.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Brunsopp.
