Cyrillus Johansson

Från Wikipedia
Cyrillus Johansson 1929
Cyrillus Johansson egen bostad "Villa Arken" på Lidingö.
Tobaksmonopolets hus i tegel på Hultmans holme i Göteborg uppfördes 1928–29 i en kinesiserande stil med utsvängt koppartak.

Cyrillus Johansson, född den 9 juli 1884 i Gävle, död den 20 maj 1959 på Lidingö, var en svensk arkitekt.

Biografi

Cyrillus Johansson avlade examen vid Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg 1905 och tre år senare vid Konstakademien i Stockholm. Därefter startade han sitt arkitektkontor och undervisade samtidigt i stadsplanering vid Konsthögskolan.[1] Han ägnade sig även åt stadsbyggande och stadsplanefrågor, och var mellan 1917 och 1940 i perioder verksam som stadsarkitekt i Södertälje, Ludvika, Linköping och Vaxholm.

Johansson följde tidigt den av Nordtyskland präglade tegelarkitekturen vid sekelskiftet 1900 och höll fast vid denna stil in på 1950-talet, och tog sålunda avstånd från tjugotalsklassicism och den senare funktionalismen. Tegelarkitekturen inspirerades senare av 20-talets tyska och holländska tegelexpressionism och uppvisar inte sällan kinesiska inslag som svängda takfall.[2] Hit hör arbeten som vattentornet i Vaxholm (1923), tjänstemannamäss 1919 åt Forsbacka Jernverk Forsbacka Wärdshus där signumet med små spröjsade fönster och pagodtaket finns med, Centrumhuset i Stockholm i hörnet av Sveavägen-Kungsgatan (1929–1931), samt Villa Wikström och Villa Bonde (båda 1924) − två av villorna i Diplomatstaden i Stockholm − men även Värmlands museum (1926–1928) i Karlstad som med sitt svängda pagodtak för tanken till kinesisk byggnadskonst. Ytterligare ett exempel på detta är Tobaksmonopolets hus i rött tegel på Hultmans holme vid Gullbergskajen i Göteborg. Byggnaden uppfördes 1928–29 i en kinesiserande stil med utsvängt koppartak.

Till Johanssons verk hör även industriprojekt som Årstabron (1923–1924) i Stockholm och huvudlager för Vin- & Spritcentralen (1920) i Stockholm. Vidare kan nämnas kyrkobyggnader som Björneborgs kyrka i Värmland, Nikkaluokta kapell utanför Kiruna och Essinge kyrka i Stockholm (1959), som kom att bli det sista fullbordade verket. Johansson stod även som arkitekt för stora delar av brukssamhället Sörforsa i Hälsingland, varav en del byggnader finns bevarade samt Fagersta Bruks ABs huvudkontor, arbetarbostäder i Mackmyra och Hofors samt kontor och arbetarbostäder vid Svanö, Sandviken, Bollstabruk och Forsse i Ångermanland samt kyrkskolan i Järbo i Gästrikland (1927).

Cyrillus Johansson var Ludvikas stadsarkitekt åren 1931−1941. Som sådan ritade han även några byggnader i staden, bland dem Ludvika stadshus (klart 1934), affärs- och bostadshus Storgatan 30 (klart 1936), Sagahuset (klart 1939) och Ludvika järnvägsstation (klart 1939). Han framlade även ett förslag till en planfri korsning mellan järnvägen och Grangärdevägen vid Ludvika bruk/Hammarbacken. Förslaget realiserades dock aldrig.[3]

Sin egen bostad, Villa Arken, ritade han under åren 1926–1936 på norra Lidingö. År 1926 förvärvade Johansson sluttningstomten med utsikt över Askrikefjärden. Till en början uppförde han 1930 ett fritidshus, vilket 1936 byggdes ut till permanentbostad i en blandning av nationalromantik och tjugotalsklassicism. Villan består av olika byggnadskroppar med fasadbehandling i rött tegel och beigefärgad puts. Han gestaltade sin trädgård med mycket omsorg, där han såg vägen från grinden upp till huset som en metafor för vandringen genom livet. Han är begravd på Lidingö församlings kyrkogård.[4]

Bilder, verk i urval

Stockholmsverk i urval[5]

Referenser

Noter

  1. ^ Svensk arkitektur – ritningar 1640-1970, sida 208
  2. ^ Historieportalen: Cyrillus Johansson Arkiverad 30 september 2006 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ Cyrillus Johansson, stadsarkitekt i Ludvika 1931-1941, Ann Marie Gunnarsson (2010), Ludvika kommun.
  4. ^ http://www.finngraven.se/ Finngraven.se
  5. ^ Stockholms Stadsmuseum - Byggnadsinventering Arkiverad 3 januari 2011 hämtat från the Wayback Machine.

Tryckta källor

  • Byggnaden och staden. Ur en arkitekts verksamhet, Nordisk Rotogravyr, Stockholm 1936.
  • Fredric Bedoire, Henrik O Andersson (1986). Svensk arkitektur - ritningar 1640-1970. Byggförlaget. ISBN 91-85194-67-0 
  • Cyrillus Johansson. Från Askersund till Östersund, BILD, TEXT & FORM FÖRLAG, Karstad 2008. ISBN 978-91-976300-2-3
  • Cyrillus Johanssons museum - Soltemplet i Karlstad, BILD, TEXT & FORM FÖRLAG, Karstad 1998. ISBN 91-972243-1-6
  • Cyrillus Johanssons museum - Bildbok, BILD, TEXT & FORM FÖRLAG, Karstad 1993. ISBN 91-972243-0-8

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Cyrillus_Johansson&oldid=42274310”