Dick Cheney

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Dick Cheney


Ämbetsperiod
20 januari 200120 januari 2009
President George W. Bush
Företrädare Al Gore
Efterträdare Joe Biden

Ämbetsperiod
21 mars 198920 januari 1993
President George H.W. Bush
Företrädare Frank Carlucci
Efterträdare Les Aspin

Född Richard Bruce Cheney
30 januari 1941 (73 år)
Lincoln, Nebraska, USA
Nationalitet Amerikansk
Politiskt parti Republikanerna
Maka Lynne Cheney
Barn 2 döttrar
Yrke Politiker
Affärsman
Religion Metodist
Namnteckning Dick Cheneys namnteckning

Richard Bruce "Dick" Cheney, född den 30 januari 1941 i Lincoln, Nebraska, är en amerikansk republikansk politiker.

Han var USA:s 46:e vicepresident 2001-2009 under president George W. Bush. Han har också varit USA:s försvarsminister under president George H. W. Bush 1989-93 och Vita Husets stabschef under president Gerald Ford 1975-1977 - den yngste någonsin på den posten. Cheney var ledamot av USA:s representanthus för delstaten Wyoming 1979-89.

Mellan 1995 och 2000 arbetade Cheney som verkställande direktör för oljebolaget Halliburton Corporation. Han lämnade posten för att bli republikanernas vicepresidentkandidat i presidentvalet 2000.

Dick Cheney är gift med Lynne, född Vincent, sedan den 29 augusti 1964. De har döttrarna Elizabeth (1966-) och Mary (1969-) tillsammans.

Bush-åren och politiska ställningstaganden[redigera | redigera wikitext]

Efter att George W. Bush vann presidentvalet tillfrågades Dick Cheney att hålla i valberedningen inför den nya administrationen. Vid det tillfället hade Dick Cheney redan lämnat politiken och var sedan några år VD för företaget Halliburton. I urvalsarbetet tillsatte han sig själv som vicepresident.[1]

Inom Bushadministrationen gjorde sig Dick Cheney känd som en aggressiv och hårdför politiker. Han var den främste förespråkaren inom administrationen för en invasion av Irak,[2] och i en intervju kallade Dick Cheney sig själv för "the Darth Vader of the Bush administration".[3] Dick Cheneys närmaste man och rådgivare samt tillika stabschef Lewis Libby dömdes till fängelse då han överskred sina befogenheter inför Irakkriget och händelsen kallades för Plamegate i amerikansk press.

Dick Cheney sympatiserar öppet med tankesmedjan PNAC:s agenda, att öka USA:s ekonomiska och militära inflytandet runt om i världen. Den förre presidenten Jimmy Carter menade att Dick Cheney hade ett orimligt inflytande över utrikespolitiken. [4]

Under många år av sin politiska karriär har Dick Cheney arbetat för avregleringar, bl.a. inom försvaret. Under Irakkriget skedde ett stort antal privata upphandlingar utanför försvarsmakten, både inom logistik men även på krigsfronten. Aktörer inom militära företag fick stora kontrakt, bland de större räknas företaget Xe.

Halliburton[redigera | redigera wikitext]

Från Halliburton fortsatte Dick Cheney att få arvoden och optionsprogram i flera år efter att ha tillträtt vicepresidentposten.[5][6]

Kritiker ansåg att han representerade amerikanska företag förmycket, och i synnerhet Halliburton. Han blev än mer kritiserad då Halliburton var det enda bolag som fick uppdrag i Irak inom oljeindustrin samt logistik åt försvarsmakten för cirka 7 miljarder dollar, under tiden USA styrde Irak. [7]

Nigeria[redigera | redigera wikitext]

Under 2010 meddelade myndigheterna i Nigeria att de avsåg åtala Dick Cheney för mutbrott samt internationell efterlysning genom interpol. Det var under perioden då Dick Cheney var VD för Halliburton som mutor för 180 miljoner dollar hade betalats ut kring oljeutvinning. Bland annat ledde det till miljöbrott med stor påverkan. Halliburton betalade Nigeria 579 miljoner dollar genom förlikning. Dick Cheneys försvarsadvokat meddelade att "Alla antydningar till fel som han begåtts, nu eller flera år tidigare, är helt grundlösa." [8]

CIA[redigera | redigera wikitext]

Efter Bushåren uppdagades det att CIA på order av Dick Cheney, under åtta år hade ett antiterrorprogram, utan kongressens vetskap och mot gällande regler. Vad antiterrorprogramet innehöll är hemligstämplat.[9]

Hälsa[redigera | redigera wikitext]

2010 fick han en blodpump inopererad i väntan på en donator och 2012 fick den 71-årige Dick Cheney ett nytt hjärta genom en hjärttransplantation. Han fick sin första hjärtinfarkt 1978, och har sedan dess haft ytterligare fem. En diskussion uppstod bland läkare efter hjärttransplantationen, huruvida det är etiskt riktigt att en så pass gammal person skall få ett nytt hjärta. Mer än 3 100 amerikaner väntar på att få ett nytt hjärta. [10]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Human Rights Watch säger i en rapport i juli 2011 att USA borde inleda en rättslig utredning om huruvida Dick Cheney gjort sig skyldig till krigsbrott.[11]Enligt rapporten finns övertygande bevis för att Dick Cheney liksom George W Bush, dåvarande försvarsministern Donald Rumsfeld och chefen för CIA George Tenet alla bar ansvar för att misstänkta terrorister har utsatts för tortyr och annan grov felbehandling.

Den 11 februari 2006 sköt Cheney 78-årige Harry Whittington av misstag med hagelgevär medan de jagade vaktel. Whittington drabbades sedan av en mild hjärtattack av skadorna men tillfrisknade. Whittington blev den andra person efter Alexander Hamilton som skjutits av en sittande vice-president.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Dick Cheney" från The New York Times
  2. ^ "Bush tvekade inför invasionen av irak" från DN.se
  3. ^ "THE SITUATION ROOM, Interview With Dick Cheney" från www.cnn.com
  4. ^ "Jimmy Carter calls Cheney a disaster for U.S" från www.reuters.com
  5. ^ "Cheney's Halliburton Ties Remain" från www.cbsnews.com
  6. ^ "Cheney’s Halliburton Stock Rose Over 3000 Percent" från www.projectcensored.org
  7. ^ "Halliburton överdebiterade Irak" från DN.se
  8. ^ "Nigeria: Dick Cheney To Be Charged Over Alleged Bribery Case" från http://www.huffingtonpost.com
  9. ^ "Cheney beordrade CIA att mörklagga" från www.dn.se
  10. ^ "Borde Cheney ha fått nytt hjärta?" från www.aftonbladet.se
  11. ^ http://www.hrw.org/node/100263

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Politiska ämbeten
Företrädare:
Donald Rumsfeld
Vita husets stabschef
1975–1977
Efterträdare:
Hamilton Jordan
Företrädare:
Frank C. Carlucci
USA:s försvarsminister
1989–1993
Efterträdare:
Les Aspin
Företrädare:
Albert Arnold Gore Jr.
USA:s vicepresident
2001–2009
Efterträdare:
Joseph Robinette Biden, Jr