Förgätmigej

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Förgätmigej
Förgätmigej.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växtriket
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning f.n. ej indelad
Familj Strävbladiga växter
Boraginaceae
Släkte Förgätmigejsläktet
Myosotis
Art Förgätmigej
M. scorpioides
Vetenskapligt namn
§ Myosotis scorpioides
Auktor L.
Illustration Myosotis scorpioides0.jpg
Hitta fler artiklar om växter med

Äkta förgätmigej (Myosotis scorpioides L., Myosotis palustris (L.) Hill) är en växt inom släktet förgätmigejer och familjen strävbladiga växter.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Plantan växer upprätt och når en höjd från 15 cm till 60 cm. Den har små (6 mm bred krona) blå blommor som är gula i mitten.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

  • Myosotis = råttöron. Varför Linné och andra efter honom valt detta ord är svårt att förstå.
  • Palustris = sumpmark, vattensjukt område, växtens biotop.
  • Scorpionides = skorpionerliknande. Trologen med syftning på att bladen till att börja med är hoprullade, liksom skorpionens gifttagg.

Habitat[redigera | redigera wikitext]

Den förekommer i hela Sverige men är vanligast i söder och trivs bäst på fuktiga marker, som sjöstränder och skogskärr. Första fynduppgift finns i Rudbecks Catalogus plantarum 1658 (Nordstedt 1920).

Förgätmigej är landskapsblomma i Dalsland och Alaska (U S A) [1]

Äkta förgätmigej och sumpförgätmigej (M. laxa) är de enda arterna i släktet som inte har utstående krokhår på foderbladen.

Denna täcka blomma betraktas sedan gammalt såsom en kärlekens eller vänskapens minnesblomma. Men, anmärker DYBECK, de prunkande namn, som man utomlands slösat på växten, ha ej vunnit insteg hos svenska allmogen, icke ens "Förgät-mig-ej", hvilket ännu idag icke är folknamn. Ej heller, säger DYBECK, är blomman i särdeles tycke, utom i eller nära städerna, der den, såsom bekant, bindes till kransar att lägga i vatten. "Med säkerhet kan deremot antagas att blommans benämningar Fiskögon (Nerike), Fansögon och mormorsglasögon (Skåne) äro inhemska ehuru knappt urgamla." Denna brist på allmoge-namn står säkerligen i samband med växtens brist på nyttiga eller annars märkliga egenskaper.
— C. F. Nyman, Utkast till svenska växternas naturhistoria I, 1867

Bygdemål[redigera | redigera wikitext]

Namn Trakt Referens Förklaring

Blå ögontröst [2]
Fansögon Skåne
Fiskögon Närke
Huggormsört Känt sen 1600-talet
Jungfruöga Södra Sverige [3]
Skorpionört Känt sen 1600-talet

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Aboutflowers, avsnitt State Flowers [1]
  2. ^ Lundevall, Carl-Fredrik & Björkman, Gebbe. Vilda växter i Norden, 2007, ICA bokförlag (s. 220).
  3. ^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 299 [2], Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]