Göta artilleriregemente
| Göta artilleriregemente (A 2) | |
 | |
| Information | |
|---|---|
| Officiellt namn | Göta artilleriregemente |
| Datum | 1794–1962 |
| Land | Sverige |
| Försvarsgren | Armén |
| Typ | Artilleriet |
| Roll | Utbildningsförband |
| Del av | III. militärområdet (1942–1962) |
| Föregångare | Artilleriregementet |
| Storlek | Regemente |
| Högkvarter | Göteborg |
| Övningsplats | Dössebacka (1821–1862) Tånga Hed (1862–1962) Remmene skjutfält (1884–1962) |
| Beskyddare | Sankta Barbara |
| Färger | Gul |
| Marsch | "Auf nach Valencia"[1] |
| Årsdagar | 4 december |
| Tjänstetecken | |
| Sveriges örlogsflagga |  |
| Förbandsstandar m/1938 |  |
Göta artilleriregemente (A 2), var ett artilleriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1794–1962. Förbandet var förlagt inom Göteborgs garnison i Göteborg.[2][3][4]
Historia
Göta artilleriregemente organiserades 1794 när Artilleriregementet delades upp i fyra regementen. Regementet bestod av åtta kompanier, vilka 1801 utökades till 12 i samband med att Garnisonsregementet i Göteborg uppgick i regementet.
Efter att Sverige förlorade den finländska rikshalvan 1809, bildades ur spillrorna av Finska artilleriregementet ett belägringskompani som inordnades i Göta artilleriregemente och sattes som besättning i Varbergs fästning. År 1831 överfördes dessa till Karlsborgs fästning som artilleribesättning. År 1874 utökades besättningen, som då hade namnet 1.fästningskompaniet, med regementets V division (två åkande batterier). År 1882 överfördes 2.fästningskompaniet vid Göta artilleriregemente som då fanns som besättning på Karlstens fästning i Marstrand till Karlsborg.[2]
Göta artilleriregemente ändrade 1892 namn till Första Göta artilleriregemente (No 2), varvid 1. och 2. fästningskompanierna ur regementet bildade Boden-Karlsborgs artilleriregemente (No 9). Namnändringen var ett resultat av att ett Andra Göta artilleriregemente (No 6) skulle bildas 1894.[2]
År 1893 överfördes två batterier till det nyuppsatta Norrlands artilleriregemente (No 4) i Östersund. År 1904 återfick regementet sitt gamla namn Göta artilleriregemente (Andra Göta blev Smålands artilleriregemente).[2]
Regementet erhöll 1914 beteckningen A 2. År 1951 motoriserades regementet. Genom försvarsbeslutet 1958 beslutades det för att avveckla Göta artilleriregemente den 31 mars 1962. Efter den 31 mars fortlevde regementet som en avvecklingsorganisation fram till den 30 september 1962.
Den 1 april 1962 övertogs kasernområdet i Kviberg av Göteborgs luftvärnskår (Lv 6). Göteborgs luftvärnskår övertog en del av regementets namn, och benämndes från och med den 1 juli 1962 Göta luftvärnsregemente. Utöver namnet, så ärvde Göta luftvärnsregemente även regementets minnen och traditioner.
Förläggningar och övningsplatser
Förläggning
Den 31 mars 1806 flyttade regementet in i en kvartersförläggning på Kaserntorget 11 i Otterhällan (efter 1904 känt som Kungshöjd). Den 1 oktober 1895 flyttade regementet in i ett nyuppfört kasernområde i Kviberg.[4] Dess gamla kaserner i Otterhällan revs 1908 för att lämna plats åt stadens nya elektricitetsverk.[5] När regementet avvecklades övertog dess förläggning från den 1 april 1962 av Göteborgs luftvärnskår. Den 30 juni 1994 omlokaliserades Göta luftvärnsregemente till Halmstad, och Försvarsmakten lämnade med det kasernområdet i Kviberg.
Övningsplatser
Från 1821 övade regementet på Dösebacken i Kungälv och från 1862 på Tångahed i Vårgårda, och från 1884 på Remmene skjutfält utanför Herrljunga.
Heraldik och traditioner
Regementet tilldelades ett förbandsstandar av kung Gustav V på hans födelsedag den 16 juni 1938. Vid avvecklingen av regementet övertog Göteborgs luftvärnskår traditioner och standaret. Även en del av namnet övertogs av luftvärnskåren, då den 1 juli 1962 namnändrades till Göta luftvärnsregemente.[6] Sedan 2013 förs minnet av regementet vidare av Artilleriregementet.[7]
Förbandschefer
Nedan anges regementetscheferna mellan 1794 och 1962.[3]
- 1794–1801: Anders Leonard Treffenberg
- 1801–1817: Carl Ulric Silfversköld
- 1817–1834: Gillis Edenhjelm
- 1834–1840: Gustaf Adolf Flemming
- 1840–1849: Peter Carl Heijl
- 1849–1858: Bror Gustaf Reinhold Munck af Fulkila
- 1858–1860: Knut August Schytzerkrans
- 1860–1870: Charles Nicolas Berg
- 1870–1884: Frans Reinhold Carlsohn
- 1884–1888: Karl Vilhelm Kuylenstjerna
- 1888–1898: John Raoul Hamilton
- 1898–1904: Georg Liljenroth
- 1904–1913: Axel Bergenzaun
- 1913–1922: Carl Hamilton
- 1922–1930: Sixten Schmidt
- 1930-1931: Oscar Osterman
- 1931–1936: Gunnar Salander
- 1936–1938: Axel Rappe
- 1938–1943: Sune Bergelin
- 1943–1946: Gunnar Ekeroth
- 1946–1957: Stig Tarras-Wahlberg
- 1957–1960: Alarik Astrup G:son Bergman
- 1960–1962: Nils Gustaf Holmstedt
Namn, beteckning och förläggning
|
|
Galleri
-
Vy över artillerikasern på Lilla Otterhällan. -
Utsikt från övre plan över kaserngården vid Kvibergs kaserner i Göteborg. -
Minnessten över regementets tid i Göteborg. -
Vy över framsidan av kasernetablissemanget vid Kviberg. -
Modell över kasernområdet i Kviberg. -
Första Göta artilleriregemente marscherar in i de nya kasernerna vid Kviberg. -
Första Göta Artilleriregemente samlas på kasernplan, efter att marscherat in till de nya kasernerna. -
Regementets uniformer vid början av 1840-talet. -
Regementets uniformer vid mitten av 1860-talet.
Referenser
Noter
- ^ Sandberg (2007), s. 201
- ^ [a b c d] Braunstein (2005), s. 185-187
- ^ [a b] Kjellander (2003), s. 265-266
- ^ [a b] Holmberg (1993), s. 26
- ^ Berg (2004), s. 388
- ^ Holmberg (1993), s. 34
- ^ ”Försvarets traditioner i framtiden”. sfhm.se. http://www.sfhm.se/globalassets/__media/pdfer-och-dokument/verksamhet/forsvarets-traditionsnamnd/skriften-med-bilagor/traditionsnamnden_forsvarets_traditioner_i_framtiden_med_oversiktlig_historik_fran_1500_talet_reviderad_2016-03-30.pdf. Läst 10 juli 2016.
Tryckta källor
- Berg, Ejnar (2004). Vyer från kastaler, kastell och kaserner: guide över Sveriges militära byggnader : illustrerad med vykort. Stockholm: Probus. Libris 9818451. ISBN 91-87184-75-3
- Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5
- Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6
- Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5
- Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu: marscher antagna av svenska militära förband, skolor och staber samt igenkännings-, tjänstgörings- och exercissignaler ([Ny uppl.]). Stockholm: Militärmusiksamfundet med Svenskt marscharkiv. Libris 10413065. ISBN 978-91-631-8699-8
- Nelsson, Bertil; Lannerbäck, Alf; Nordin, Mats; Sjögren, Lasse (1993). Från Brunkeberg till Nordanvind: 500 år med svenskt infanteri. Stockholm: Probus. Libris 7762911. ISBN 91-87184-23-0
- Svensk rikskalender 1908. Stockholm: P.A. Norstedt & Söner. 1908. http://runeberg.org/rikskal/1908/
Vidare läsning
- Fredberg, Carl Rudolf A:son (1921-1922). Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag. D. 2. Göteborg. sid. 225-249. Libris 2054907. http://runeberg.org/gamlagot/2/0225.html
- Kungl. Göta artilleriregemente. 1. Göteborg: Regementets historiekommitté. 1954. Libris 8216108
- Kungl. Göta artilleriregemente. 2, Regementets personhistoria 1794-1962 ; Det motoriserade regementet 1951-1962. Göteborg: Regementets historiekommitté. 1962. Libris 8216109
- Mankell, Julius (1866). Anteckningar rörande svenska regementernas historia (2. uppl.). Örebro: Lindh. sid. 146-166. Libris 1549756. http://runeberg.org/mjantreg/
- Modigh, Gunnar (1962). Kungl. Göta artilleriregemente: en minnesskrift 1644- 1794-1962. Göteborg: Skoogs bokförlag. Libris 2254863
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Göta artilleriregemente.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
