Georgier

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Georgier
ქართველები
K'art'velebi
Flag of Georgia.svg
Antal sammanlagt
7.5-8 miljoner
Regioner med betydande antal
 Georgien 4,615,807 [1]
 Turkiet 1,000,000 - 1,500,000[2]
 Ryssland 197,934 [3]
 USA 150,000
 Iran 59,000 [4]
 Ukraina 34,200 [5]
 Brasilien 17,752
 Azerbajdzjan 14,900 [6]
 Japan 12,000
 Singapore 3,500
 Frankrike 2,500
 Kanada 2,500
 Armenien 1,100
 Argentina 1,000
 Mexiko 1,000
 Storbritannien 900
 Indien 850
Språk

Georgiska (inkluderar mingreliska och svanetiska)

Besläktade folkgrupper

Lazer, megreler, svaner

Georgier är ett sydkaukasiskt folk om ungefär sex miljoner människor, varav nästan fyra miljoner lever i Georgien där det är den dominerande folkgruppen, runt 1 miljon i Turkiet, cirka 200 000 i Ryssland och cirka 150 000 i USA och ca 20 000-50 000 i Iran . De talar främst georgiska, ett sydkaukasiskt språk, skrivet med det georgiska alfabetet, vars tidigaste föregångare, gammalgeorgiskan, är från 430 f.Kr. (den variant man använder idag användes från början av militären). Georgierna är närmast släkt med tjetjener, abchazer och ingusjer. Som undergrupper till georgierna (ibland som samlingsnamn kallade kartveliska folk) räknas megreler, svaner, lazer och Adzjarer.

Georgierna räknar en över 4000 år lång historia. De har sedan 300-talet f.Kr. regerat över det ungefärliga område som idag kallas för Georgien, fast det först var under 1000-talet som Georgien enades. Georgierna anammade tidigt kristendomen (Georgien, eller Kaukasiska Iberien som det kallades, var världens näst första land att ha kristendom som officiell religion när man år 327 e.Kr. förklarade den som statsreligion, endast 26 år efter Armenien som var först).

Georgierna har sedermera blivit underkastade flera folk, såsom perser, bysantiner, araber och mongoler. 1801 annekterade den ryske tsaren Paul I Georgien. Det var detta som gjorde att landet senare skulle komma att bli en del av Sovjetunionen, som utropades 1922. Georgierna utropade sig då självständiga, men självständigheten varade bara 1918-1921. Sen blev landet en del av Sovjetunionen, även om det 1936 blev Georgiska SSR. Den sovjetiske ledaren Josef Stalin (född იოსებ ჯუღაშვილი, Ioseb Dzjughasjvili) var georgier. Efter 1991 utropades Georgien återigen självständigt.

Etnografiska underavdelningar[redigera | redigera wikitext]

Den största etniska gruppen innanför Georgiens gränser är ქართველი (translittererat Kartveli), som omfattar majoriteten av Georgiens befolkning. Andra större undergrupper inom Georgien inkluderar: megreler, som främst lever i norra Georgien (Megrelien); och svanerna från Svanetiregionen i Georgien. Dessa etniska grupper inom den georgiska etniciteten är differentierade efter språk. Kartvelierna talar Kartuli (som på svenska kallas georgiska), megrelerna talar megreliska, lazierna talar laz, och svanerna talar svanetiska. Dessa fyra besläktade språk omfattar hela den sydkaukasiska språkgruppen.

Inom gruppen kallad Kartveli särskiljer sig georgierna i regionala etnografiska undergrupper:

  • Megreler (მეგრელი)
  • Lazer (ლაზი)
  • Svaner (სვანი)
  • Imeretier (იმერელი)
  • Gurier (გურული)
  • Adzjarer (აჭარელი)
  • Meschetier (მესხი)
  • Letjchumier (ლეჩხუმელი)
  • Ratjvelier (რაჭველი)
  • Kartlier (ქართლელი)
  • Kachetier (კახელი)
  • Chevsuretier (ხევსური)
  • Tusjier (თუში)
  • Psjavelier (ფშაველი)
  • Mochevier (მოხევე)
  • Ingiler (ინგილო)
  • Fereidanier (ფერეიდნელი)

Dessa undergrupper existerar dock på grund av historiska och geografiska anledningar; var och en skulle anse sig själv vara Kartveli, den etniska grupp som ger landet, Sakartvelo, sitt namn, och skulle tala samma språk.

Galleri över georgiska personer[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Suny, Ronald Grigor (1988) (på eng). The making of the Georgian nation. Studies of nationalities in the USSR, 99-0164269-8. Bloomington: Indiana Univ. Press. Libris 4733780. ISBN 0-253-33623-6 (inb.) 

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”CIA - The World Factbook”. Central Intelligence Agency. 29 september 2010. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/gg.html#People. 
  2. ^ ”Turkey - Religions”. Looklex. http://looklex.com/e.o/turkey.religions.htm. 
  3. ^ ”Befolkningsstatistik Ryssland”. http://www.perepis2002.ru/content.html?id=11&docid=10715289081463. 
  4. ^ ”Ethnic People Groups of Iran”. Joshuaproject. http://www.joshuaproject.net/countries.php?rog3=IR&sf=population&so=asc. 
  5. ^ ”National composition of population”. Ukrcensus. http://www.ukrcensus.gov.ua/eng/results/general/nationality. 
  6. ^ ”Population by ethnic groups”. The Statistical Committee of the Republic of Azerbaijan. http://www.azstat.org/statinfo/demoqraphic/en/007.shtml#s7.