Gråbo
- För andra betydelser, se Gråbo (olika betydelser).
| Gråbo | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Asterordningen Asterales |
| Familj | Korgblommiga växter Asteraceae |
| Släkte | Malörtssläktet Artemisia |
| Art | Gråbo A. vulgaris |
| Vetenskapligt namn | |
| § Artemisia vulgaris | |
| Auktor | Carl von Linné, 1753 |
Gråbo (Artemisia vulgaris) är en art i familjen korgblommiga växter. Den kallas även buris, bynkastabba(r) [1] (i Skåne), bönrot, gråböna och gråbynke. Den växer i Skandinavien mest på förfallna och skräpiga odlingar, byggnadstomter, lastningsplatser, vägkanter och liknande platser, i floran även kallade ruderatmark. Gråbo betraktas som ogräs, när den uppträder i åkermark.
Biologi
Gråbo blir 1 till 2 meter hög, och liksom kardborre och vitmålla bildar den täta snår. Växten finns utbredd över större delen av norra halvklotet. Sitt namn har den av de undertill vitgrå bladen. Även korgarna, som är små och samlade i rik vippa, är något gråludna. Själva blommorna är mycket små och inte speciellt lysande, de är av brungul eller rödbrun färg; kantblommorna har inte tunnlikt bräm, utan rörformig och 3-flikig krona. På grund av blomkorgarnas oansenliga färg får denna art, liksom andra artemisier, mycket få eller inga besök av nektar- och pollensökande insekter, utan är anemofil eller vindblommig: ståndarmjölet kringsprides av vinden. Den producerar därför rikligt med pollen och eftersom den dessutom sprider pollen länge efter att pollensäsongen är slut för de andra växterna utgör den ett betydande problem för pollenallergiker.
Användning
Hela växten, både jordstam och örtstånd, har medicinska egenskaper men även aromatiska och upplevs svagt besk. Den har använts sedan länge som medicinalväxt och sägs lindra menstruationsbesvär, frossa, sömnlöshet, kramper och epilepsi. I Sverige har den använts inom folkmedicinen som medel mot malariasymptom, och malariamedicin har utvecklats ur den nära släktingen sommarmalört.[2] Örten sägs ge mer livfulla drömmar och vara ett hjälpmedel till att få en lucid dröm. Den har använts som ingrediens vid tillverkning av absint.
Allergi mot gråbopollen
Gråbopollen finns i luften från juli till början av september. Allergi mot gråbopollen är inte ovanligt i Sverige men förekommer i lägre frekvens än björk- och gräspollenallergi. På grund av korsallergi kan gråboallergiker reagera mot andra växter i familjen såsom malört, maskros och prästkrage.[3]
Korsreaktioner ligger bakom att patienter med gråboallergi kan ha matallergi mot framförallt en del flockblomstriga växter, Apiaceae. Relativt vanligt är besvär av selleri, libbsticka, persilja, koriander, morot, vitlök, curry, paprika, chili, kamomill och brödkryddor som anis, fänkål och kummin. I Central- och Östeuropa, där gråboallergi är vanligare än i Sverige, är sådan födoämnesallergi också vanligare. Selleriallergi kan ibland ge svåra allergiska symtom, inklusive anafylaxi. Den gråboallergiske patienten med överkänslighet mot selleri tål i regel varken färsk eller kokt selleri, till skillnad från björkpollenallergikern som i regel tål kokt selleri
Referenser
- ^ Bynka-stabba(r) i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
- ^ "Läkemedel mot parasiter ger miljontals människor bättre hälsa". lakartidningen.se, 2015-10-05. Läst 10 mars 2017.
- ^ Eriksson, Nils. ”Kliniska aspekter på korsallergier”. Arkiverad från originalet den 13 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120213060930/http://www.nilseeriksson.se/page10.php.
Externa länkar
- Den Virtuella Floran
- Gråbo i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
Wikimedia Commons har media som rör Gråbo.
