Tianjin

Tianjin
kinesiska : 天津市? pinyin: Tiānjīn Shì
Medurs uppifrån: Tianjin torg, Tianjin Tower och Haifloden. Xikai kyrkan. Panorama över Tianjin centrum. Tianjin järnvägscentral. Pariserhjulet "Tianjins öga"
Förkortning: 津   (pinyin: Jīn)
Typ av område: Storstadsområde (provinsnivå)
Position:	39°8′N 117°11′Ö
Yta:	11 920 km2 30:e störst i Kina
Folkmängd:	11 519 000 (2007) 27:e folkrikast i Kina
Befolknings- täthet:	979,5 inv./km2
BNP:	45 829 ¥/inv. (2007) 3:e högst i Kina
Större kinesiska nationaliteter:	Han  (97%) Hui  (2%) Manchuer  (0,6%)
Borgmästare:	Huang Xingguo
Parti- sekreterare:	Zhang Gaoli
Officiell webbplats
Tianjins läge i Kina.

Tianjin, även känd som Tientsin, är en hamnstad i nordöstra Kina som gränsar till Peking och provinsen Hebei. Det är också en av fyra storstäder i Kina som lyder direkt under den kinesiska centralregeringen.

I hela staden (11 300 km²) bor det 10,1 miljoner invånare (2003), medan det i den centrala staden (består av Tianjin Shi samt några tillhörande distrikt, Qu) bor cirka 6,9 miljoner invånare på en yta av cirka 4 100 km².

Historia

Staden grundades 497 f.Kr., men blev inte betydelsefull förrän under Suidynastin, då öppnandet av Kejsarkanalen förvandlade staden till en viktig marknadsplats. Staden hette Zhigu (直沽) fram till år 1404, då Yonglekejsaren döpte om staden till Tianjin, vilket fritt översatt betyder "kejsarens vadställe". Detta syftar på det faktum att kejsaren måste korsa floden Hai He på väg till huvudstaden Peking. I nära anslutning till staden byggdes det betydelsefulla Dagu-fortet, som skyddade vägen till huvudstaden.

Under det andra opiumkriget var staden skådeplats för kriget mellan Qingdynastin och Storbritannien och Frankrike. 1858 slöts en rad fördrag mellan Qing och fyra västerländska makter. Efter kriget blev staden en fördragshamn och åtta länder öppnade koncessioner utanför den muromgärdade kinesiska staden på ömse sidor om Hai He. 1870 hamnade staden åter i fokus då ett antal franska missionärer och kinesiska kristna mördades i den så kallade "Tientsin-massakern", vilken ledde till hot om militär intervention från Frankrike.

De utländska koncessionerna bidrog till stadens snabba utveckling och många kineser tog sin tillflykt till koncessionerna i tid av politisk oro. Till exempel bodde de före detta kejsaren Puyi en tid i den japanska koncessionen efter det att han jagats ut ur den Förbjudna staden 1924. År 1927 fick Tianjin status som stad på provinsnivå. De utländska koncessionerna försvann stegvis under 1900-talet och de sista försvann i samband med Japans nederlag i det andra sino-japanska kriget 1945.

Politik

Den politiska makten i Tianjin utövas officiellt av stadens folkregering, som leds av den regionala folkkongressen och borgmästaren. Storstadsområdet Tianjin befinner sig administrativt på provinsnivå, vilket betyder att borgmästaren i Tianjin är jämställd med guvernörerna i landets övriga provinser. Dessutom finns det en regional politiskt rådgivande konferens, som motsvarar Kinesiska folkets politiskt rådgivande konferens och främst har ceremoniella funktioner. Stadens borgmästare sedan 2007 är Huang Xingguo.^{[Uppdatering behövs]}

I praktiken utövar dock den regionala avdelningen av Kinas kommunistiska parti den avgörande makten i Tianjin och partisekreteraren i regionen har högre rang i partihierarkin än borgmästaren. Sedan 2007 heter partisekreteraren Zhang Gaoli.^{[Uppdatering behövs]}