Gustaf Dahl

Från Wikipedia
Gustaf Dahl
Född13 februari 1835[1][2]
Stockholms stad[3][2], Sverige
Död21 september 1927[1][2] (92 år)
Stockholms stad[3][2], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[4]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningArkitekt[1][2]
Noterbara verkKungliga biblioteket och Mariahissen[2]
BarnTheodor Dahl (f. 1858)
Elsa Åkerhielm af Blombacka (f. 1872)
SläktingarSven Gudmund Dahl[2]
Redigera Wikidata
För borgmästaren och författaren med samma namn, se Gustaf Dahl (borgmästare) (1890–1992)

Frans Gustaf Abraham Dahl, född 13 februari 1835 i Stockholm, död 21 september 1927 i Stockholm, var en svensk arkitekt. Dahl förknippas kanske främst med Kungliga biblioteket i Stockholm som uppfördes 1871–1877. Han är far till arkitekten Theodor Dahl.

Liv och verk

Kungliga Biblioteket
Allmänna barnhuset
Mariahissen

Dahl studerade vid Konstakademien 1851–1864, vistades som akademiens resestipendiat i England, Frankrike, Tyskland, Italien och Spanien 1864–1869 och blev 1875 ledamot av akademien. Han var 1875-1923 Vetenskapsakademiens arkitekt, 1877–1883 lärare i ornamentik vid Kungliga tekniska högskolan, 1883–1886 vice professor vid Kungliga akademien för de fria konsterna, 1886–1897 intendent och 1897–1903 förste intendent i Överintendentsämbetet. Kommendör avVasaorden 2 kl., riddare av Nordstjärneorden, RR S:t St O 3 kl., ledamot av Franska Konstakademien, Kungl. Akademien för de fria konsternas hedersmedalj i guld (Stockholm).

Huvuddelen av produktionen infaller huvudsakligen under 1870- och 80-talen där Dahls arbeten präglas av tidens stileklekticism. Bland hans arbeten märks Kungliga biblioteket i Stockholm (1871–1877), vilket får ses som hans främsta verk, men även som utmärkande i byggnadskonst under detta decennium. Troligen har Henri Labroustes rationella biblioteksbyggnader, under Dahls besök i den franska huvudstaden, stått förebild för interiörerna. Med järnet och cementbetongen som dominerande byggnadsmaterial samt skilda sektioner kunde brandsäkerheten tryggas i det nya biblioteket. De rationella lösningarna ges även uttryck i Mariahissen (1885), där själva hissanordningen infogats i en skärmbyggnad i yppig nygotik. Dahl hade även stor produktion på landsbygden. Han genomförde restaurering av rådhuset i Gävle (1871), Sofiakyrkan i Jönköping (1884–1888) och flera landsbygdskyrkor, Stadshotellet i Sala (1881–1882), Riksbankens byggnader i Mariestad och Vänersborg. För Postverket ritade han posthus i Sundsvall (1891–1893), Katrineholm och Nässjö, samt uppgjorde planerna för Centralposthuset, Stockholm.

De många ämbets- och förtroendeuppdragen kom genom den tid de tog i anspråk att i allt högre grad att begränsa hans konstnärliga gärning. I rollen som intendent ingick även arbetsledningen vid offentliga byggnadsföretag och restaureringar. Dahl efterlämnade många akvareller från studieåren i Italien och Spanien, vilka senare överlämnades som gåva till Konstakademien.

Verk i urval

Bilder av några verk

Referenser

  1. ^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g] Frans Gustaf Abraham Dahl, Svenskt biografiskt lexikon, läs online, läst: 24 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  4. ^ Dahl, FRANS GUSTAF ABRAHAM, Svenskagravar.se, läs online, läst: 7 juni 2017.[källa från Wikidata]

Externa länkar