Münster

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Münster (olika betydelser).
Münster
Stad
AltNeuMS.jpg
Wappen Münster Westfalen.svg
Münsters stadsvapen
Land  Tyskland
Förbundsland Nordrhein-Westfalen
Regierungsbezirk Münster
Kreis kretsfri stad
Läge 51° 57' N 7° 38' Ö
Yta 302,95 km² (2011)[1]
Folkmängd 293 393 (2011)[2]
Befolkningstäthet 968 inv./km²
Borgmästare Markus Lewe (CDU)
Postnummer 48143–48167
Riktnummer 251
Registreringsskylt MS
Kommunkod 05 5 15 000
Münster i Tyskland
Münster i Tyskland
Webbplats: www.muenster.de

Münster är en stad i den tyska delstaten Nordrhein-Westfalen. Det råder medeltidskänsla över stadskärnan och alla nya byggnader har anpassats till den gamla arkitekturen. År 2004 fick Münster utmärkelsen LivCom Award som världens bästa stad att bo i för kategorin städer med 250 000 till 750 000 invånare. Ett pris som den svenska staden Malmö också har vunnit (i en annan kategori). Staden med omnejd kallas i folkmun för Münsterland. Staden är också en stor cykelstad.

Münster blev officiellt storstad år 1915. Staden har lite mer än 270 000 invånare och cirka 48 500 studenter. Därmed är Münster den näst största studentstaden i Tyskland efter München.

Staden är en viktig länk för administrationen i Nordrhein-Westfalen. I staden återfinns konstitiutonsdomstolen och överdomstolen, vilket lever kvar sedan tiden då staden var huvudstad i Westfalen.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Prinzipalmarkt, Münster, med den gotiska St. Lambertikyrkan.

Staden grundades år 797 som en missionsskola i biskopsdömet Münsterland.[3]

Münster blev 802 biskopssäte och stad omkring 1170 och blev så småningom centrum i Furstbiskopsstiftet Münster. Från mitten av 1200-talet tillhörde Münster Hansan.[3]

År 1534 tog Anabaptister kontrollen över staden under ledning av Jan van Leiden. När staden återtogs 1535 avrättades upprorsledarna brutalt, och kropparna visades i burar upphängda i tornet på St. Lambertikyrkan. Dessa burar hänger där än.

I stadens rådhus slöts den westfaliska freden 1648, vilken avslutade det trettioåriga kriget. Vid samma tid nådde kampen för att staden skulle bli oavhängig sin höjdpunkt. Det kulminerade i ett försök att göra Münster till fri riksstad. Det ledde dock till konflikt mellan borgerskapet och de kyrkliga furstarna och resulterade i öppen konfrontation med furstbiskop Bernhard von Galen, som 1661 höll staden belägrad i åtta månader.

1780 grundades stadens universitet (Westfälische Wilhelms-Universität).

Efter den siste furstbiskopens död 1801, besattes staden ett år senare av den preussiske generalen Gebhard Leberecht von Blücher. Preussens överhöghet legitimerades först 1803, innan Napoleon I intog och besatte staden 1806. Först 1813 fördrevs fransmännen från staden av preussiska och ryska trupper. Efter Europas nyordning genom Wienkongressen 1815 tillhörde Münster officiellt Preussen och var provinshuvudstad i den nygrundade provinsen Westfalen.

Under andra världskriget skadades bebyggelsen svårt, men byggdes upp igen till sitt ursprungliga utseende. Münster var den preussiska provinsen Westfalens residensstad till 1949, när Preussen upplöstes.

Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

Stadsdistrikten i Münster

Münster är indelad 6 stadsdistrikt (Stadtbezirke) som i sin tur är indelade i mindre stadsdelar.

  • Mitte
    • Kernbereich
  • Nord
    • Coerde
    • Kinderhaus
    • Sprakel och Sandrup
  • Ost
    • Dyckburg (Består av Mariendorf och Sudmühle)
    • Gelmer med Gittrup
    • Handorf med Kasewinkel, Laer, Dorbaum och Verth
    • Mauritz-Ost och Mondstraße, (Kallas även för: St. Mauritz)
  • West
    • Albachten
    • Gievenbeck
    • Mecklenbeck
    • Nienberge med Häger, Schonebeck och Uhlenbrock
    • Roxel med Altenroxel och Oberort
    • Sentruper Höhe
  • Süd-Ost
    • Angelmodde med Hofkamp
    • Gremmendorf med Loddenheide
    • Wolbeck
  • Hiltrup
    • Amelsbüren med Sudhoff, Loevelingloh och Wilbrenning
    • Berg Fidel
    • Hiltrup

Storstadsområde[redigera | redigera wikitext]

Münster är en betydande studentstad, och många i närregionen pendlar dagligen in till utbildningar och arbetsplatser i staden. Hela pendlingsområdet, där mer än hälften av de dagliga pendlarna söker sig in till de centrala delarna, består av städerna Münster, Drensteinfurt, Dülmen, Greven, Lüdinghausen, Sendenhorst och Telgte, samt kommunerna Altenberge, Ascheberg, Everswinkel, Havixbeck, Laer, Nottuln, Ostbevern och Senden.[4]

Områdestyp Areal (km²)[4] Invånarantal 31 december 2006[4] Densitet (inv/km²)
Kärnstad (Münster) 302,91 272 106 898,31
Närliggande pendlingsområde 1 368,63 259 875 189,88
Totalt 1 671,54 531 981 318,26

Politik[redigera | redigera wikitext]

I valet till kommunfullmäktige 2009 så fördelades platserna följande

Samarbetestäder och vänorter[redigera | redigera wikitext]

Samarbetsstäder[redigera | redigera wikitext]

Kompass mot alla samarbetsstäder och vänorter, finns på handelsgatan Salzstraße

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Cykel[redigera | redigera wikitext]

Münster har gott om cykelbanor. Årliga mätningar visar att det går snabbare att ta sig med cykel in till staden än med bil eller kollektivtrafik.[källa behövs]

Järnväg[redigera | redigera wikitext]

Münster är en medelstor knutpunkt för tågtrafiken på Hamburg - Bremen - Osnabrück - Münster - Lünen - Dortmund

Vägar[redigera | redigera wikitext]

Sedan år 1965 så går motorvägen A1 förbi staden, vägen är viktig för trafiken i Tyskland. Vägen går väst om själva staden och separerar stadsdelarna Nienberge och Roxel från resten av stan. År 1981 så byggdes motorväg A43. Den ansluter Münster med de mer centrala delarna av Rhur-området, till skillnad från A1 som går öster om området. A43 ansluter A1 i en motorvägskorsning syd-ost om stan. I korsningen så finns också vägen B51. B51 fortsätter sedan i en 90° ringled runt staden. Det vill säga en ringled som förbinder de södra delarna av staden med de östra delarna av staden. I den västra delen av B51 i Münster så ansluter B219 och B54.

En av det viktigaste trafikplatserna i staden är Ludgeriplatz. Det är en rondell precis söder om stadskärnan. Till rondellen ansluter sex stycken vägar.

I staden finns två ringvägar. Den ena går runt stadskärnan. Den andra går någon kilometer utan för den första. Man håller på med en tredje ringväg. Det är den som nämns tidigare i artikeln som B51. Den kommer förmodligen att gå ifrån A1 i en ring runt staden för att ansluta till A1 igen.

Flygtrafik[redigera | redigera wikitext]

Norr om staden i närheten av staden Greven ligger flygplatsen Flughafen Münster-Osnabrück International Airport (IATA FMO, ICAO EDDG. Flygplatsen används mest som inrikesflygplats. Men det går charterflyg till vissa länder. Startbanan är idag 2 170 meter. Men man planerar att bygga ut den till 3 000 meter när man har hittat finansiärer. I en senare framtid så planerar man att bygga ut flygplatsen till 3 600 så man kan börja flyga medellånga sträckor från flygplatsen.

Sport[redigera | redigera wikitext]

I staden finns fotbollslaget Preussen Münster och volleybollklubben USC Münster.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Gemeinden ab 5 000 Einwohnern am 31.12.2011” (på tyska) (Excel). Destatis Statistisches Bundesamt. https://www.destatis.de/DE/ZahlenFakten/LaenderRegionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/Aktuell/07Gemeinden.xls?__blob=publicationFile. Läst 8 juni 2013. 
  2. ^ ”Alle politisch selbständigen Gemeinden in Deutschland nach Bevölkerung am 31.12.2011 auf Grundlage des Zensus 2011 und früherer Zählungen” (på tyska) (Excel). Destatis Statistisches Bundesamt. https://www.destatis.de/DE/ZahlenFakten/LaenderRegionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/Aktuell/Zensus_Gemeinden.xls;jsessionid=494E8C2A1D89981EAFD68B1F7CE067EC.cae1?__blob=publicationFile. Läst 7 juni 2013. 
  3. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 18. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 435 
  4. ^ [a b c] Bundesamt für Bauwesen und Raumordnung, Deutschland; Großstadtregionen (på tyska)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]