Wiesbaden

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För fartyget, se SMS Wiesbaden.
Koordinater: 50°4′55″N 8°14′29″Ö / 50.08194°N 8.24139°Ö / 50.08194; 8.24139
Wiesbaden
Stad
Wiesbaden Montage.jpg
Flagge Wiesbaden.png
Flagga
Wappen Wiesbaden.svg
Stadsvapen
Etymologi: Wies – äng; Baden – bad
Land  Tyskland
Förbundsland Hessen
Regierungsbezirk Darmstadt
Landkreis Kreisfri stad
Stadsdelar 26
Flod Rhen, Main
Höjdläge 115 m ö.h.
Koordinater 50°4′55″N 8°14′29″Ö / 50.08194°N 8.24139°Ö / 50.08194; 8.24139
Area 203,9 km²[1]
 - storstadsområde 5 753,43 km²[1][2]
Folkmängd 272 636 (31 december 2012)[3]
 - storstadsområde 3 901 071 (31 december 2008)[1][2]
Befolkningstäthet 1 337 invånare/km²
 - storstadsområde 678 invånare/km²
Grundad 828
Överborgmästare Helmut Müller (CDU)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 65183–65207, 55246, 55252
Riktnummer 0611, 06122, 06127, 06134
Registreringsskylt WI
Tyskland med Wiesbaden markerat
Tyskland med Wiesbaden markerat
Webbplats: www.wiesbaden.de

Wiesbaden är huvudstad i den tyska delstaten Hessen och har 273 000 invånare. Närmaste stad är Mainz, som ligger på den motsatta sidan av floden Rhen, medan Frankfurt am Main är belägen 30 kilometer österut. Wiesbaden är tillsammans med Frankfurt huvudorterna för storstadsområdet Rhen-Main, med totalt 4 miljoner invånare.[2] Staden är känd som kurort. Med sitt läge i den södra kanten av Taunus, är det en populär kur- och turistort med badhotell och kasino. I staden finns bland annat ett termalbad som har fått namnet Kaiser-Friedrich-Therme.

Genom sin roll som delstatshuvudstad präglats Wiesbaden av tjänsteproduktion. Där har förbundsregeringen förlagt Bundeskriminalamt – Rikskriminalstyrelsen – och Statistisches Bundesamt – Statistiska centralbyrån. Dessutom ligger också av praktiska skäl delstaten Hessens kriminalstyrelse i staden. Tillverkningsindustrin har de senaste årtiondena stadigt minskat sin andel av förvärvsverksamheten och omfattar nu mindre än en tredjedel. Sedan medeltiden har det i staden funnits varma kurbad, som har varit besökta av många kulturpersonligheter, och de är än i dag välbesökta.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Vy över Wiesbaden

Wiesbaden är den av de större städerna i Tyskland, som ligger längst västerut, belägen i regionen Rhen-Main-området och vid den söder gränsen av området Taunus.

Den högsta punkten i stadsområdet ligger 608 meter över havet och befinner sig i sydöstra utkanterna av staden. Den lägsta punkten befinner sig 83 meter över havet, och ligger i söder delen av staden. Längden av stadsgränsen är 79 km. Den största bredden i nord-sydlig riktning är 17,6 km, och i öst-västlig riktning 19,7 km.

Parker[redigera | redigera wikitext]

Inne i Wiesbaden innerstad finns flera parker, till exempel Kurpark, Warmer Damm, Dürerpark, Nerotalanlagen och Bowling Green.

I söder av innerstaden, precis vid gränsen mot de Rhen i stadsdelar Bierbrich finns de stora Schlosspark Biebrich vid Biebrich slott.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Wiesbaden har ett temperat-maritimt klimat med milda och små temperaturskillnader mellan årstiderna och som sällan har extremt höga eller låga temperaturer

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
 Högsta medeltemp. 4 6 11 15 20 23 25 25 20 14 8 5
 Lägsta medeltemp. -1 -1 2 5 9 12 14 14 11 7 3 1
 Nederbörd 48 41 46 41 55 68 66 63 49 49 57 55

[4]

Demografi idag[redigera | redigera wikitext]

Med en befolkning på 273 000 under 2012, är Wiesbaden den andra största staden i Hessen efter Frankfurt. Staden anses vara en mångkulturell stad, eftersom det är hem till folk av 164 nationaliteter. Förutom den etniska tyska majoriteten, innehåller staden ansenligt många invandrare från Turkiet, Italien, Kroatien, Serbien, Polen, Grekland, Marocko, Bosnien och Hercegovina, Spanien, Portugal och USA. Nästan 17 procent av Wiesbadens invånare är utländska medborgare.[5]

Wiesbaden har varit en storstad (en stad med minst 100 000 invånare per definition) sedan 1905. Efter kriget, i slutet av år 1945 hade antalet knappast förändrats till 172 000 (före kriget hade Wiesbaden 170 000 invånare).

Arbetslösheten var i mars 2013 7,6 procent, och andelen utlänningar 17 procent.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Wiesbadens stadsdelar

Wiesbaden är uppdelad i 26 stadsdelar. Under perioden från 1926 och framåt växte dock Wiesaden starkt till ytan i och med att fler och fler intilliggande byar och städer gick samman med Wiesbaden. De största områdestillökningarna kom 1926 och 1928, då bland annat staden Biebrich blev en del av Wiesbaden. Den sista kom 1977, då den dåvarande platser Auringen, Breckenheim, Medenbach, Naurod och Nordenstadt blev stadsdelar till Wiesabaden.

Den till ytan största stadsdelen är Nordost med sina 19,44 km². Den minsta stadsdelen är Westend som bara är 0,67 km² stort. Flest invånare har Biebrich (37 617 stycken) och Heßloch har minst invånare (678 stycken). Till ytan är däremot Rambach har följaktligen den lägsta befolkningstätheten (bara 219 invånare/km²). Högst befolkningstäthet har Westend med 25 645 invånare/km².[6]

Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

Wiesbaden är indelat i 26 stadsdelar (Ortsbezirke):

Historia[redigera | redigera wikitext]

Karta över Wiesbaden 1655.

De första spåren på bosättning i området är från den yngre stenåldern. År 6 e.Kr. byggdes en romersk befästning på platsen.

Platsen blev av romarna känd för sina termalkällor och kallades Aquae Mattiacae eller Aquae Mattiacorum. Under 100-talet växte en civil bosättning fram på platsen. Från 300-talet omgavs Wiesbaden av en stadsmur.[7]

Den erövrades 260 av den germanska stammen Alemannerna, som senare i förbund med romarna skötte gränsförsvaret i området.

842 låg en frankisk kungsgård med namnet Wisibada på platsen.[7]

År 1242 erövrade ärkebiskopen av Mainz staden och brände ned den till grunden. År 1270 återtog grevskapet Nassau området, och 1329 får den återupprättade staden myntutgivningsrätt.

Från 1744 var Wiesbaden huvudstad i Nassau-Usingen, från 1806 blir Wiesbaden huvudstad för Hertigdömet Nassau.[7]

Efter första världskriget blev staden först ockuperad av franska trupper, och 1921 undertecknades här överenskommelsen om det tyska skadeståndet till Frankrike. Den brittiska Rhen-armén har därefter Wiesbaden som förläggningsort fram till ockupationstruppernas uttåg ur Rhenlandet 1930. Efter andra världskriget var Wiesbaden högkvarter för den amerikanska ockupationsmakten. General Dwight D Eisenhower bildade ett Stor-Hessen, som senare vid upprättandet av förbundsrepubliken betecknas Bundesland Hessen med Wiesbaden som huvudstad.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

I centrum vid Schloßplatz, det vill säga torget, finns det gamla nyrenässansen rådhuset, samt Wiesbadens stadsslott och den nygotiska Marknadskyrkan. På "Wilhelmstraße" i väster om centrum är det Kurhaus med kasino, den Stats teater Hessen och den parker Bowling Green, Warmer Damm en Kurpark. Andra intressanta kyrkor i centrum är den St. Bonifatius Kirche, den Ringkirche, den Bergkirche, den Dreifaltigkeitskirche och den Lutherkirche. På Neroberg är den ryska kyrkan och en bassäng. Den Nerobergbahn förbinder de Nerotal med de Neroberg.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Kollektivtrafik[redigera | redigera wikitext]

Buss i Wiesbaden.

Wiesbaden har en väl utbyggd kollektivtrafik. Pendeltågen drivs av S-Bahn Rhein-Main och ESWE driver bussar. Wiesbaden har 39 busslinjer.

Järnväg[redigera | redigera wikitext]

Centralstationen (Wiesbaden Hauptbahnhof).

Den största och viktigaste järnvägsstationen är Wiesbadens centralstation som stod klar 1906. Sedan 2004 restaurerades och byggdes centralstationen ut. Andra stationer i Wiesbaden är Wiesbaden Ost, Mainz-Kastel, Biebrich, Schierstein, Igstadt, Erbenheim, Auringen-Medenbach och Dotzheim.

Wiesbaden har förbindelser med storstäder som Hamburg, Köln, Stuttgart, Wien, München, Berlin och Leipzig.

Motorvägar[redigera | redigera wikitext]

Viktiga motorvägar som går genom Wiesbadens stadsdelar är A3 och A66 (Autobahn 3 och 66) skär varandra i Wiesbadens korsning. Motorvägarna A643 och A671 går också genom Wiesbaden.

Flygtrafik[redigera | redigera wikitext]

25 kilometer väst om Wiesabden ligger Frankfurt am Mains flygplats. Flygplatsen är Europas tredje största flygplats.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Wiesbaden har inget universitet men däremot flera avdelningar av Hochschule Rhein-Main (yrkeshögskola). Den närmaste Universiteten är i Mainz.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Wiesbaden är en viktig industristad där flera av de tyska storföretagen har sitt säte. Speciellt de industriföretag och försäkringsbolag har sina huvudkontor i Wiesbaden. Under de senare åren har turismen spelat en stor roll i stadens ekonomi. Wiesbaden har mer än 1 miljoner nattgäster per år.[8]

Sport[redigera | redigera wikitext]

Wiesbadens fotbollsarena (Brita-Arena)

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Österrike Klagenfurt i Österrike sedan 1930 Schweiz Montreux i Schweiz sedan 1953
Tyskland Friedrichshain-Kreuzberg (Berlin) i Tyskland sedan 1964 Belgien Gent i Belgien sedan 1969
Frankrike Fondettes i Frankrike sedan 1975 Slovenien Ljubljana i Slovenien sedan 1977
Israel Kfar Saba i Israel sedan 1981 Spanien San Sebastián i Spanien sedan 1981
Polen Wrocław i Polen sedan 1987 Storbritannien Tunbridge Wells i Storbritannien sedan 1989
Tyskland Görlitz i Tyskland sedan 1990 Nicaragua Ocotal i Nicaragua sedan 1990
Schweiz Glarus i Schweiz sedan 2009 Turkiet Fatih (Istanbul) i Turkiet sedan 2011
Panorama över Wiesbaden från Neroberg.
Panorama över Wiesbaden från Neroberg.

Personligheter, födda i Wiesbaden[redigera | redigera wikitext]

Kända personer födda i Wiesbaden:

Andra som har uppehållit sig i Wiesbaden:

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Statistisches Bundesamt Deutschland; Gemeindeverzeichnis (excelfil) Läst 21 augusti 2010.
  2. ^ [a b c] Bundesinstitut für Bau-, Stadt- und Raumforschung, Deutschland; Referenzdatei Gemeinden 2008 - Stadtregionen (på tyska) Definition av storstadsområden. Läst 21 augusti 2010.
  3. ^ [1]
  4. ^ ”Die Klimadaten für Wiesbaden”. http://www.sonnenlaender.de/deutschland/klima-deutschland/klimatabellen-Wiesbaden/.  (tyska)
  5. ^ Nationslitaetenstruktur 2012
  6. ^ Bevölkerung in den Ortsbezirken (PDF)]
  7. ^ [a b c] Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Wiesbaden)
  8. ^ Wiesbadener Tourismusbericht 2012

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]