Wiesbaden

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För fartyget, se SMS Wiesbaden.
Koordinater: 50°4′55″N 8°14′29″Ö / 50.08194°N 8.24139°Ö / 50.08194; 8.24139
Wiesbaden
Stad
Wiesbaden Montage.jpg
Flagge Wiesbaden.png
Flagga
Wappen Wiesbaden.svg
Stadsvapen
Etymologi: Wies – äng; Baden – bad
Land  Tyskland
Förbundsland Hessen
Regierungsbezirk Darmstadt
Landkreis Kreisfri stad
Stadsdelar 26
Flod Rhen, Main
Höjdläge 115 m ö.h.
Koordinater 50°4′55″N 8°14′29″Ö / 50.08194°N 8.24139°Ö / 50.08194; 8.24139
Area 203,9 km²[1]
 - storstadsområde 5 753,43 km²[1][2]
Folkmängd 272 636 (31 december 2012)[3]
 - storstadsområde 3 901 071 (31 december 2008)[1][2]
Befolkningstäthet 1 337 invånare/km²
 - storstadsområde 678 invånare/km²
Grundad 828
Överborgmästare Helmut Müller (CDU)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 65183–65207, 55246, 55252
Riktnummer 0611, 06122, 06127, 06134
Registreringsskylt WI
Tyskland med Wiesbaden markerat
Tyskland med Wiesbaden markerat
Webbplats: www.wiesbaden.de

Wiesbaden är huvudstad i den tyska delstaten Hessen och har 273 000 invånare. Närmaste stad är Mainz, som ligger på den motsatta sidan av floden Rhen, medan Frankfurt am Main är belägen 30 kilometer österut. Wiesbaden är tillsammans med Frankfurt huvudorterna för storstadsområdet Rhen-Main, med totalt 4 miljoner invånare.[2] Staden är känd som kurort. Med sitt läge vid den södra kanten av Taunus, är det en populär kur- och turistort med badhotell och kasino. I staden finns bland annat ett termalbad som har fått namnet Kaiser-Friedrich-Therme.

Genom sin roll som delstatshuvudstad präglats Wiesbaden av tjänsteproduktion. Där har förbundsregeringen förlagt Bundeskriminalamt – Rikskriminalstyrelsen – och Statistisches Bundesamt – Statistiska centralbyrån. Dessutom ligger också av praktiska skäl delstaten Hessens kriminalstyrelse i staden. Tillverkningsindustrin har de senaste årtiondena stadigt minskat sin andel av förvärvsverksamheten och omfattar nu mindre än en tredjedel. Sedan medeltiden har det i staden funnits varma kurbad, som har varit besökta av många kulturpersonligheter, och de är än i dag välbesökta.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Vy över Wiesbaden

Wiesbaden ligger vid floden Rhen i sydvästra Tyskland, i regionen Rhen-Main-området och vid södra sidan av bergsområdet Taunus.

Den högsta punkten inom stadens administrativa område ligger 608 meter över havet och är belägen i nordöstra utkanten. Den lägsta punkten ligger 83 meter över havet, och ligger i södra delen av staden. Längden av stadsgränsen är 79 km. Den största bredden i nord-sydlig riktning är 17,6 km, och i öst-västlig riktning 19,7 km.

Parker[redigera | redigera wikitext]

Parken Warmer Damm

I Wiesbadens innerstad finns flera parker, till exempel Kurpark, Warmer Damm, Dürerpark, Nerotalanlagen och Bowling Green.

Söder om innerstaden, vid floden Rhen i stadsdelen Biebrich, ligger den stora parken Schlosspark Biebrich och Biebrich slott.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Wiesbaden har ett tempererat maritimt klimat,[källa behövs] med relativt små temperaturskillnader mellan årstiderna och sällan extremt höga eller extremt låga temperaturer

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
 Högsta medeltemp. 4 6 11 15 20 23 25 25 20 14 8 5
 Lägsta medeltemp. -1 -1 2 5 9 12 14 14 11 7 3 1
 Nederbörd 48 41 46 41 55 68 66 63 49 49 57 55

[4]

Demografi idag[redigera | redigera wikitext]

Med en befolkning på 273 000 under 2012, är Wiesbaden den näst största staden i Hessen, efter Frankfurt am Main. Staden anses vara en mångkulturell stad, eftersom den är hem till folk av 164 nationaliteter. Förutom den etniska tyska majoriteten, har staden ansenligt många invandrare från Turkiet, Italien, Kroatien, Serbien, Polen, Grekland, Marocko, Bosnien och Hercegovina, Spanien, Portugal och USA. Nästan 17 procent av Wiesbadens invånare är utländska medborgare.[5]

Wiesbaden har varit en storstad (i Tyskland en stad med minst 100 000 invånare per definition) sedan 1905. Efter kriget, i slutet av år 1945 hade antalet knappast förändrats till 172 000 (före kriget hade Wiesbaden 170 000 invånare).

Arbetslösheten var i mars 2013 7,6 procent.[källa behövs]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Wiesbadens stadsdelar

Wiesbaden är uppdelad i 26 stadsdelar. Under perioden från 1926 och framåt växte dock Wiesaden starkt till ytan i och med att fler och fler intilliggande byar och städer gick samman med Wiesbaden. De största områdestillökningarna kom 1926 och 1928, då bland annat staden Biebrich blev en del av Wiesbaden. Den sista expansionen ägde rum 1977, då orterna Auringen, Breckenheim, Medenbach, Naurod och Nordenstadt blev stadsdelar.

Den till ytan största stadsdelen är Nordost med sina 19,44 km². Den minsta stadsdelen är Westend som bara är 0,67 km² stor. Flest invånare har Biebrich (37 617 personer) och Heßloch har minst invånare (678 personer). Rambach har den lägsta befolkningstätheten (bara 219 invånare/km²). Högst befolkningstäthet har Westend med 25 645 invånare/km².[6]

Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

Wiesbaden är indelat i 26 stadsdelar (Ortsbezirke):

Historia[redigera | redigera wikitext]

Karta över Wiesbaden 1655.

De första spåren på bosättning i området är från den yngre stenåldern. År 6 e.Kr. byggdes en romersk befästning på platsen.

Platsen blev av romarna känd för sina termalkällor och kallades Aquae Mattiacae eller Aquae Mattiacorum. Under 100-talet växte en civil bosättning fram på platsen. Från 300-talet omgavs Wiesbaden av en stadsmur.[7]

Den erövrades 260 av den germanska stammen Alemannerna, som senare i förbund med romarna skötte gränsförsvaret i området.

842 låg en frankisk kungsgård med namnet Wisibada på platsen.[7]

År 1242 erövrade ärkebiskopen av Mainz staden och brände ned den till grunden. År 1270 återtog grevskapet Nassau området, och 1329 får den återupprättade staden myntutgivningsrätt.

Från 1744 var Wiesbaden huvudstad i Nassau-Usingen, från 1806 blir Wiesbaden huvudstad för Hertigdömet Nassau.[7]

Efter första världskriget blev staden först ockuperad av franska trupper, och 1921 undertecknades här överenskommelsen om det tyska skadeståndet till Frankrike. Den brittiska Rhen-armén har därefter Wiesbaden som förläggningsort fram till ockupationstruppernas uttåg ur Rhenlandet 1930. Efter andra världskriget var Wiesbaden högkvarter för den amerikanska ockupationsmakten. General Dwight D Eisenhower bildade ett Stor-Hessen, som senare vid upprättandet av förbundsrepubliken betecknas Bundesland Hessen med Wiesbaden som huvudstad.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

I centrum vid torget Schloßplatz (eller Schlossplatz) finns Wiesbadens rådhus i nyrenässans, samt Wiesbadens stadsslott och den nygotiska Marktkirche. Vid gatan Wilhelmstraße väster om centrum ligger Kurhaus med konferensanläggning och kasino, teatern Hessisches Staatstheater Wiesbaden och parkerna Bowling Green, Warmer Damm och Kurpark. I centrum finns bland annat kyrkorna St. Bonifatius Kirche, Ringkirche, Bergkirche, Dreifaltigkeitskirche och Lutherkirche. På Neroberg ligger Ryska kyrkan och en bassäng, Opelbad. Bergbanan Nerobergbahn förbinder Nerotal med Neroberg.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Kollektivtrafik[redigera | redigera wikitext]

Buss i Wiesbaden.

Wiesbaden har en väl utbyggd kollektivtrafik. Pendeltågen drivs av S-Bahn Rhein-Main och ESWE driver bussar. Wiesbaden har 39 busslinjer.

Järnväg[redigera | redigera wikitext]

Centralstationen (Wiesbaden Hauptbahnhof).

Den största och viktigaste järnvägsstationen är Wiesbadens centralstation som stod klar 1906. 2004 inleddes en restaurering och utbyggnad. Andra stationer i Wiesbaden är Wiesbaden Ost, Mainz-Kastel, Biebrich, Schierstein, Igstadt, Erbenheim, Auringen-Medenbach och Dotzheim.

Wiesbaden har tågförbindelser med storstäder som Hamburg, Köln, Stuttgart, Wien, München, Berlin och Leipzig.

Motorvägar[redigera | redigera wikitext]

Viktiga motorvägar som går genom Wiesbadens stadsdelar är A3 och A66 (Autobahn 3 och 66) skär varandra i Wiesbadens korsning. Motorvägarna A643 och A671 går också genom Wiesbaden.

Flygtrafik[redigera | redigera wikitext]

25 kilometer väster om Wiesbaden ligger storflygplatsen Frankfurt am Mains flygplats.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Wiesbaden har inget universitet men däremot flera avdelningar av Hochschule Rhein-Main (yrkeshögskola). Det närmaste universitetet ligger i grannstaden Mainz.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Wiesbaden är en viktig industristad där flera av de tyska storföretagen har sitt säte. Speciellt industriföretag och försäkringsbolag har sina huvudkontor i Wiesbaden. Under de senare åren[när?] har turismen spelat en stor roll i stadens ekonomi. Wiesbaden har över 1 miljon nattgäster per år.[8]

Sport[redigera | redigera wikitext]

Wiesbadens fotbollsarena (Brita-Arena)

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Österrike Klagenfurt i Österrike sedan 1930 Schweiz Montreux i Schweiz sedan 1953
Tyskland Friedrichshain-Kreuzberg (Berlin) i Tyskland sedan 1964 Belgien Gent i Belgien sedan 1969
Frankrike Fondettes i Frankrike sedan 1975 Slovenien Ljubljana i Slovenien sedan 1977
Israel Kfar Saba i Israel sedan 1981 Spanien San Sebastián i Spanien sedan 1981
Polen Wrocław i Polen sedan 1987 Storbritannien Tunbridge Wells i Storbritannien sedan 1989
Tyskland Görlitz i Tyskland sedan 1990 Nicaragua Ocotal i Nicaragua sedan 1990
Schweiz Glarus i Schweiz sedan 2009 Turkiet Fatih (Istanbul) i Turkiet sedan 2011
Panorama över Wiesbaden från Neroberg.
Panorama över Wiesbaden från Neroberg.

Personligheter, födda i Wiesbaden[redigera | redigera wikitext]

Kända personer födda i Wiesbaden:

Andra som har uppehållit sig i Wiesbaden:

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Statistisches Bundesamt Deutschland; Gemeindeverzeichnis (excelfil) Läst 21 augusti 2010.
  2. ^ [a b c] Bundesinstitut für Bau-, Stadt- und Raumforschung, Deutschland; Referenzdatei Gemeinden 2008 - Stadtregionen (på tyska) Definition av storstadsområden. Läst 21 augusti 2010.
  3. ^ [1]
  4. ^ ”Die Klimadaten für Wiesbaden”. http://www.sonnenlaender.de/deutschland/klima-deutschland/klimatabellen-Wiesbaden/.  (tyska)
  5. ^ Nationslitaetenstruktur 2012
  6. ^ Bevölkerung in den Ortsbezirken (PDF)]
  7. ^ [a b c] Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Wiesbaden)
  8. ^ Wiesbadener Tourismusbericht 2012

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]