Johan Bredman
Johan Bredman, född 1770 i Oviken i södra Jämtland, död 1859 i Uppsala, var en svensk astronom och matematiker vid Uppsala universitet.
Johan Bredman växte upp på faderns, furiren vid Jämtlands infanteriregemente, Erik Bredmans soldatboställe Fjösåsen, beläget nära Oviksfjällen, och började tio år gammal på Frösö trivialskola. I sin självbiografi beskriver han hur ensidig han fann utbildningen med tonvikten på latin och kristendomskunskap, endast en timme i veckan var avsatt för matematik, geografi och historia. Han reagerade också starkt mot pennalismen i skolan. Efter fortsatta studier vid Härnösands gymnasium, som fram till 1858 var Norrlands enda gymnasium norr om Gävle, skrevs Bredman in vid Uppsala universitet år 1790.
Han promoverades till filosofie magister år 1797, blev år 1801 docent i matematik vid Uppsala universitet, samt året därefter amanuens i astronomi. År 1808 fick han även tjänsten som adjunkt i matematik. Bredman utnämndes slutligen 1811 till professor i astronomi vid Uppsala universitets astronomiska observatorium och den tjänsten innehade han fram till 1841. Bredmans lärobok i astronomi, Theoretiska astronomiens grunder för begynnare (1845), användes i undervisningen vid observatoriet ända fram till sekelskiftet 1900. Han donerade medel till en fond vid observatoriet, Bredmanska fonden, och alla extrakostnader vid observatoriet, kompletterande instrumentinköp med mera, bekostades av fonden ända fram till omkring 1910.
Bredman blev ledamot av KVA - Kungliga svenska vetenskapsakademin i Stockholm år 1815, och han var även medlem i Götiska förbundet.
Johan Bredman var Uppsala universitets rektor i tre perioder under åren 1820-1835. Han blev år 1827 den förste inspektorn för den sammanslagna Norrlands nation i Uppsala, samt lät år 1855 inrätta en stipendiestiftelse för medlemmar av nationen. Bredman var en av de första som begravdes i Norrlands nationsgrav på Uppsala gamla kyrkogård, och hans namn finns överst på den stora gravstenen.
En gata i Uppsala, Bredmansgatan i främre Luthagen, har fått sitt namn efter honom. Bredman är även känd genom texten i Glunt nummer 3, Uppsala är bäst, skriven cirka 1850 och ingående i samlingen Gluntarne av Gunnar Wennerberg.
Källor [redigera]
- Crusenstolpe, Magnus Jacob, nekrolog över Bredman i Svea folkkalender sid 172, 1860
- Johan Bredman, Svenskt biografiskt lexikon, Band 6, sid 166, 1926
- Norrländsk uppslagsbok, Band 1, 1993
- Lindh, Sune (red), Norlandica X, Norrlands nations hedersledamöter 1827-2003, Uppsala 2003
Externa länkar [redigera]
- Norrlands nations förste inspektor – Jamtamot i Uppsala
- Johan Bredmans stipendiestiftelse – Uppsala Akademiförvaltning
| Företrädare: Jöns Svanberg |
Uppsala universitets rektor Vt 1820 |
Efterträdare: Carl Johan Lundvall |
| Företrädare: Jöns Svanberg |
Uppsala universitets rektor Vt 1827 |
Efterträdare: Carl Johan Lundvall |
| Företrädare: Israel Hwasser |
Uppsala universitets rektor Ht 1835 |
Efterträdare: Samuel Grubbe |
| Företrädare: Eric Michael Fant |
Inspektor vid Medelpado-Jämtländska Nationen i Uppsala 1816–1827 |
Efterträdare: Ingen |
| Företrädare: Nils Fredrik Biberg Bottniska nationen |
Inspektor vid Norrlands Nation i Uppsala 1827–1840 |
Efterträdare: Jonas Sellén |
