Arlöv

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 55°38′N 13°5′Ö / 55.633°N 13.083°Ö / 55.633; 13.083
Arlöv
Del av tätorten Malmö
Möllerstedtska huset, Dalbyvägen 16. Ett exempel på Arlövs tegelarkitektur med mönstermurning.
Möllerstedtska huset, Dalbyvägen 16. Ett exempel på Arlövs tegelarkitektur med mönstermurning.
Land  Sverige
Landskap Skåne
Län Skåne län
Kommun Burlövs kommun
Församling Burlövs församling
Koordinater 55°38′N 13°5′Ö / 55.633°N 13.083°Ö / 55.633; 13.083
Area 518 hektar (2010-12-31)[1]
Folkmängd 10 201 (2010-12-31)[1]
Befolkningstäthet 19,69 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Arlöv
Postnummer 232 XX
Riktnummer 040
Tätortskod TX402
Arlövs läge i Skåne län.
Red pog.svg
Arlövs läge i Skåne län.

Arlöv är en ort som är centralort i Burlövs kommun i Skåne län, men tillhör tätorten Malmö.

Arlöv började växa som industriort från 1869 och orten utmärker sig genom sin blandning av låg villabebyggelse och höghus- och industriområden. Industrin som fick samhället att växa i storlek i slutet av 1800-talet var framförallt sockerbruket, vars lokaler fortfarande dominerar centrala Arlöv.

Samhället delas i två hälfter av Södra stambanan och har en pågatågstation (kallad Burlöv) i norra delen av orten. Nära denna ligger det stora köpcentret Burlöv Center och Arlövs industriby, där bland andra Hilti har sitt huvudkontor.

Ortnamnet[redigera | redigera wikitext]

Ortnamn på -löv tillhör det allra äldsta ortnamnsskiktet och de härstammar alla ifrån förkristen tid.[2] Betydelsen av -löv eller -lev som det vanligen heter på nuvarande danskt område är 'arvedel, arvegods' och förleden är alltid ett gammalt hedniskt mansnamn.[3] I Arlövs fall är namnet ifråga 'Are' och ortnamnet betyder alltså 'det som Are har efterlämnat i arv'. Det äldsta bevarade omnämnandet av namnet i skrift finns i handskriften Necrologium Lundense och är från år 1120.[4]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Arlöv by och Arlövhusen[redigera | redigera wikitext]

Kalinan.

På platsen för det nuvarande centrala Arlöv låg på 1790-talet bara ett enda hus, nämligen värdshuset Kalinan vid landsvägen mellan Malmö och Lund.[5] Med ”Arlöv” avsågs vid denna tid Arlövs by, som låg en bit norr om Sege å i närheten av nuvarande Gamla Segevägen.[6][7] I slutet av 1700-talet utgjordes byn av 10 gårdar,[8] men vid ett partiellt enskifte i Arlöv mellan 1789 och 1790 blev tre gårdar utbrutna ur byn och de tre hemman som dessa gårdar ägde slogs ihop och samlades i ett område väster om byn. Denna nybildade gård fick och har fortfarande namnet Arlövgården.[9]

Enskiftandet av Arlövs by fortsatte och i två omgångar, 1803 och 1815, spriddes gårdarna ut på bymarken och bara en gård fick vara kvar på sitt ursprungliga ställe.[10] Idag finns dock inga byggnader kvar som avslöjar var Arlövs by en gång låg.

Eftersom Arlövgården var ett stort jordbruk behövdes mycket arbetskraft och en del av denna tillgodosågs av så kallade husmän, som gjorde dagsverken på jordbruket och därför fick lov att bosätta sig på Arlövgårdens mark.[11] De bosatte sig i anslutning till Lunda- och Lommavägen och omkring 1869 hade en samling på ett 20-tal hus uppstått där[12] och denna husansamling kallades Arlövhusen[13] i motsats till Arlöv by. Platsen där den gamla byn låg kom efter tillkomsten av Sege station 1893 att istället kallas för Sege och i början av 1900-talet började man att med ”Arlöv” avse den nuvarande tätorten.[4] Numera ligger bara en del av samhället på Arlöv bys gamla mark medan de nordöstra delarna istället befinner sig på Tågarp bys forna ägor.[14]

Arlöv blir en industriort[redigera | redigera wikitext]

Lundavägen i centrala Arlöv.

Den första industrin som uppkom i Arlöv var sockerbruket Malmö Sockerfabriks AB, vilket grundades 1869 av tre köpmän från Malmö.[15] Troligen var det tillgången på vatten från Sege å och de goda kommunikationerna som avgjorde att sockerbruket placerades i Arlöv.[16] För att delvis säkra tillgången på sockerbetor inköptes Arlövgården söder om det blivande industrisamhället,[17] men man ingick även kontrakt med ett 100-tal jordbrukare om framtida leveranser av betor till företaget.[18] Den första fabriksbyggnaden började uppföras i slutet av 1869 och i slutet av 1870 kunde tillverkningen av socker starta.[17] 1871 lyckades sockerbolaget få tillåtelse att anlägga en järnvägsstation i Arlöv och att från järnvägen leda över sidospår till själva fabriksområdet.[19] Sockerfabrikens anläggningar brann ned i januari 1896 men återuppbyggdes snabbt, dessutom i större skala, så att sockertillverkningen kunde löpa på som vanligt till hösten samma år.[20] 1907 gick företaget upp i det nybildade Svenska Sockerfabriks AB.[21]

Anläggningen av sockerbruket och järnvägsstationen medförde en stor nyinflyttning till Arlöv[22] och med början omkring 1870 byggdes ett flertal nya bostadshus av tegel i anslutning till den äldre bebyggelsen.[23] Fler industrier följde efter sockerbolaget: 1898 grundades skolboksföretaget Skriv- och Ritboks AB i Arlöv[24] av Sven Tornberg och 1899 började Ludvig Rössels Mekaniska Verkstad AB (senare kallad ”Waggonfabriken”) att tillverka järnvägsvagnar efter att flyttat verksamheten hit från Malmö.[25][26] 1910 startade även Herman Gotthardt ett repslageri i Arlöv och lät bygga en 300 meter lång repslagarebana.[27]

Arlöv municipalsamhälle[redigera | redigera wikitext]

Vid bildandet av Burlövs landskommun 1863 hade denna som namnet anger Burlövs kyrkby och inte Arlöv som centralort.[28] I takt med att Arlöv växte uppstod svårigheter med förvaltningen av denna alltmer stadsliknande bebyggelse. I slutet av 1890-talet blev det dock genom en lag möjligt för tätbebyggda samhällen inom landskommuner att bilda så kallade municipalsamhällen vilket innebar att de kunda tillämpa en del regler som gällde för städer[29] och därmed kunde tätorten förvaltas mer effektivt.[28] Av denna anledning inrättades 17 mars 1899 för ett område vid och kring Arlövs station ett municipalsamhälle, vilket existerade till 31 december 1958.[30] Detta styrdes av en municipalstämma som hade hand om frågor som rörde gator, vatten, avlopp, hälsovård, renhållning och brandväsende medan fattigvården även i fortsättningen sköttes av kommunalstämman.[28]

Vid sekelskiftet 1900 fanns ingen gatubelysning i Arlöv och invånarna klagade över mörkret i samhället. En av municipalstämmans första uppgifter blev att råda bot på detta, vilket den gjorde genom att 1901 sätta upp elektrisk belysning till vilken elen levererades av sockerbolaget.[31] 1903 anställde nämnden en sjuksköterska[32][33] och åtgärder vidtogs i början av 1900-talet för att förbättra den dåliga renhållningen i samhället.[34] 1904 beslöt även nämnden att låta bygga ett epidemisjukhus på grund av de återkommande difteriepidemierna i Arlöv. Detta sjukhus byggdes på gott avstånd från bebyggelsen i närheten av Arlövs kyrka och kunde invigas 1907.[35]

Brandskyddet i Arlöv behövde också förbättras och i början av 1910-talet fick orten en egen brandkår.[36]

Arlövs tillväxt under 1900-talet[redigera | redigera wikitext]

Höghus på Elisetorpsområdet.

1898 fanns det 125 hus och omkring 2000 invånare på det område som skulle bli Arlövs municipalsamhälle.[37] Vid Fiskare- och Järnvägsgatan finns det än idag kvar arbetarbebyggelse från sent 1800-tal och från sekelskiftet 1900.[38] Början av 1900-talet präglades av byggande av villor. Vid exempelvis Allégatan byggdes från 1910-talet och framåt hus både åt de högre tjänstemännen och åt arbetarna vid sockerbruket.[39] Typiskt för Arlöv under 1900-talets första årtionden var en typ av tegelarkitektur med mönstermurning. Byggmästaren Hermod Möllerstedt var den främsta företrädaren för denna stil och ett välbevarat exempel på hans verk finns på Dalbyvägen 16.[40] Villaområdet mellan Lundavägen och Segevägen uppstod till största delen mellan 1900 och 1935.[41]

På 1950-talet började man på allvar att bygga på höjden. 1957 byggdes fem fyravånings punkthus på Jakob Persvägen och 1959 byggdes ett sexvåningshus på Västra promenaden.[42] Kvarteret Vakteln sydväst om Arlövs kyrka bebyggdes 1962 med trevåningshus placerade i en fyrkant och dessa bidrog till drygt 200 nya lägenheter.[43]

1963-1967 bebyggdes Elisetorpsområdet[44] vid Elisetorps- och Grönvägen med nära 1400 nya lägenheter.[45] Majoriteten av dessa fanns i nio stycken niovåningshus som placerades i en båge utmed motorvägen mellan Malmö och Lund.[46]

Nordöst om Elisetorpsområdet byggde man som en del av miljonprogrammet mellan 1970 och 1973 13 stycken 8-våningshus[43] placerade i formen av ett U som innesluter ett parkområde kallad Svenshögsparken. Detta gav ett tillskott av ytterligare 1000 nya lägenheter i Arlöv och i nära anslutning till höghusen byggdes Svenshögsskolan och senare även en vårdcentral. I mitten av 1970-talet ändrade även området vid Sockerbitstorget karaktär när tre 6-våningshus byggdes utmed Dalbyvägen.[47]

Omkring år 1900 hade Lommavägen i sin gamla sträckning utgjort samhällets affärsgata och stadsbebyggelsen sträckte sig ännu i början av 1950-talet i öster inte längre än till Segevägen.[48] 1960- och 1970-talets byggprojekt gjorde att centrum försköts mot nordost och 1971 invigdes också köpcentret Burlöv Center norr om Svenshögsområdet.[47] Detta omfattande ingrepp i stadsplanen planerades av VBB i början av 1960-talet och antogs som stadsplan 1965 av kommunfullmäktige [49]

Bebyggelse[redigera | redigera wikitext]

Arlövgården. Ladugården från 1902.

Arlöv är ett ungt samhälle så den äldsta bebyggelsen som finns kvar är härstammar från 1800-talet. Här ska några exempel nämnas.

  • Kalinan - Detta hus vid Lundavägen fungerade som värdshus fram till 1888 och är döpt efter familjen Collin som drev verksamheten i början av 1700-talet.[50] Den nuvarande byggnaden är dock inte så gammal för det ursprungliga värdshuset i korsvirke brann ned 1876, varefter man byggde det nuvarande huset i rött tegel samma år.[51][52] Namnet Kalinan finns fortfarande kvar på fasaden.
  • Arlövs teater, tidigare kallad Hundramannasalen, uppfördes 1892 av den så kallade Hundramannaföreningen, vilken var Arlövs första sjukkassa.[53] Namnet hänger samman med att deltagarantalet i början begränsades till hundra.[54] Redan på 1920-talet användes byggnaden för teaterverksamhet och idag ägs den av kommunen som bland annat hyr ut den till Arlövsrevyn[55]
  • Arlövs sockerbruk grundades 1869 men de nuvarande två huvudbyggnaderna på sockerbruket härstammar till största delen från 1896 och byggdes efter det att anläggningen hade brunnit ned samma år.[56] Materialet i väggarna är gult tegel och anläggningen har p.g.a. sin storlek varit ett dominerande inslag i Arlövs stadsbild.
  • Geukahuset – Detta sekelskifteshus i korsningen mellan Lundavägen och Dalbyvägen i centrala Arlöv byggdes 1908 åt Johannes Geuken, som var direktör vid Sockerbruket. Huset var i likhet med Arlövs kyrka ritat av Alfred Arvidius.[60] 1958 och 1963 utvidgades huset med flanker i samma höjd längs med både Lunda- och Dalbyvägen.[61]
  • Medborgarhuset byggdes åt kommunen och stod färdigt 1953. Arkitekten var Hans Westman.[62] Byggnaden används som kommunhus av Burlövs kommun.
  • Arlövgården ligger en bit söder om samhället. Gården köptes av sockerbruket 1869 och de nuvarande byggnaderna härstammar från omkring sekelskiftet 1900. Äldst är mangårdsbyggnaden från 1890 medan de av Nils Arvid Arvidius ritade stallbyggnaderna i jugendstil byggdes 1902.[63]
  • Burlövs gamla skola. Skolan byggdes under åren 1847-48 som ett folkskolehem i enlighet med bestämmelserna i folkskolestadgan av 1842. Skolan förlades på en tomt på prästgårdens mark alldeles öster om den intilliggande kring 1100-talet byggda kyrkan i Burlövs kyrkby. Skolbyggnaden är i enlighet med den tidens formspråk utformad med en skolsal i den södra delen av byggnaden och sockenstuga samt lärarebostad med två rum och kök och brygghus i den norra delen av byggnaden. Byggnaden användes som skola fram till år 1892 då skolan blev nedlagd. Byggnaden har därefter varit uthyrd till flera verksamheter. [64]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Den huvudsakliga genomfartsleden genom Arlöv är Lundavägen och utmed denna ligger både Sockerbruket, Arlövs bibliotek, Vårboskolan, Arlöv kyrka och Burlöv Center. Sydöst om samhället löper motorvägen E22. Med regionbuss finns direktförbindelse med bland andra Malmö, Lund, Staffanstorp och Genarp.

Järnvägen[redigera | redigera wikitext]

Sedan 1850-talet delas Arlöv i två hälfter, dels genom sträckningen av den Södra stambanan, dels genom den senare tillkomna Västkustbanans sträckning.[65] Först 1871 fick Arlöv en järnvägsstation dock som då låg vid Järnvägsgatan.[66] Järnvägsövergångar för gång- och senare biltrafik fanns vid både Lommavägen i dess gamla sträckning och vid Kärleksgatan och vid dessa övergångar fanns grindar som stängdes av en grindvakt när ett tåg närmade sig.[67] Dessa grindar ersattes 1912 med fällbommar och den tilltagande tågtrafiken gjorde att dessa övergångar så småningom förvandlades till stora trafikhinder. För fotgängare löstes problemet åtminstone vid Lommavägen med hjälp av träviadukter och senare en gångtunnel under spåren men för biltrafiken försvann inte problemet förrän på 1970-talet. Mellan 1970 och 1971[68] utfördes nämligen arbeten som innebar att man stängde övergångarna över spåren och flyttade Lommavägens sträckning österut. Den nya vägen drogs under spåren för att sedan mynna ut vid Dalbyvägen. Lommavägen i dess äldre sträckning delades av järnvägen i två delar av vilka den södra fick namnet Sockerbruksgatan och den norra Gamla Lommavägen. Numera stannar inga persontåg vid området för den gamla Arlövs station utan pågatågstationen har istället placerades längre åt nordost och heter istället Burlöv station efter kommunen. Härifrån finns med pågatågen direktförbindelse med Malmö, Lund, Helsingborg och Höör medan Öresundstågen däremot inte stannar här.


Utbildning[redigera | redigera wikitext]

I Arlöv finns de fyra grundskolorna Humlemadsskolan, Svenhögsskolan, Tågarpsskolan och Vårboskolan[69] men orten och kommunen i övrigt saknar egen gymnasieskola.[70] Däremot finns ett Komvux i Arlöv, som förutom vuxenutbildningarna erbjuder vissa gymnasieprogram.[71] I Arlöv finns även en musikskola och ABF erbjuder olika studiecirklar.

Näringsliv, handel och övrigt[redigera | redigera wikitext]

Arlövs sockerbruk.

I mitten av 1960-talet började Arlövs industriby att bildas norr om järnvägen[72] och redan 1970 fanns här 20 företag med 130 anställda på en yta av 40000 m².[47]

Bland de största arbetsplatserna i Arlöv om man bortser från kommunen är fortfarande sockerbruket,[73] vilket numera ägs av Nordic Sugar som här har ett av sina två sockerraffinaderier här.[74] Många arbetstillfällen finns även i Burlöv Center. Detta köpcentrum i närheten av industribyn invigdes 1971 och efter ett flertal utbyggnader genom åren finns här nu ett 70-tal butiker,[75] av vilka Coop Forum och Plantagen upptar störst yta.[76]

Den svenska delen av Hilti har sitt huvudkontor i Arlöv.[77] Andra företag som finns representerade i Arlöv är exempelvis Svevia Fastighet och Maskin AB,[78] Arema Mekano AB, Baldwin Jimek AB, Sydetikett AB och Fruktservice AB. I Sege en bit söder om samhället har Akzo Nobel Industrial Coatings AB sitt huvudkontor[79]

Daniscos tidigare huvudkontor i närheten av sockerbruket köptes 2008 av Scientologikyrkan som ett led i deras strategi att köpa större byggnader i storstadsområden.[80] Scientologikyrkan flyttade sitt Malmökontor dit 2009.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Arlöv 1900–1960[81]
År Folkmängd
1900
  
2 503
1960
  
4 164
Anm.: Sammanvuxen med Malmö 1965.
 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.



Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Ingers (1976), s.39
  3. ^ Ingers (1976), s.45
  4. ^ [a b] Ingers (1976), s.46
  5. ^ Ingers (1976), s.372
  6. ^ Ingers (1976), s.363
  7. ^ Karta i Ingers (1980), s.69. Jämför denna karta med satellitbilder. Kartan ifråga är dock från 1912 och eftersom detta är långt efter enskiftet har bara en gård kvar sin gamla placering i byn (N:o 5, se Ingers (1976), s.364).
  8. ^ Ingers (1976), s.364
  9. ^ Ingers (1976), s.370
  10. ^ Ingers (1976), s.384f.
  11. ^ Ingers (1976), s.376
  12. ^ Ingers (1976), s.378
  13. ^ Ingers (1976), s.55
  14. ^ Ingers (1976), s.49
  15. ^ Ingers (1976), s.394
  16. ^ Ingers (1980), s.596
  17. ^ [a b] Ingers (1980), s.597
  18. ^ Ingers (1976), s.396
  19. ^ Ingers (1976), s.395
  20. ^ Ingers (1976), s.397ff.
  21. ^ Ingers (1980), s.598
  22. ^ Ingers (1976), s.403
  23. ^ Ingers (1976), s.404
  24. ^ Ingers (1980), s.608
  25. ^ Engholm (2003), s.16f.
  26. ^ Ingers (1980), s.604
  27. ^ Ingers (1980), s.610
  28. ^ [a b c] Pettersson et al. (2009), s.4
  29. ^ Engholm (2003), s.28, 80
  30. ^ Ingers (1980), s.527f.
  31. ^ Ingers (1980), s.530f.
  32. ^ Ingers (1980), s.522
  33. ^ Engholm (2003), s.44
  34. ^ Ingers (1980), s.553f.
  35. ^ Engholm (2003), s.45
  36. ^ Ingers (1980), s.559ff.
  37. ^ Ingers (1980), s.528
  38. ^ Bevarandeplan Burlöv Kommun (2000), s.44
  39. ^ Bevarandeplan Burlöv Kommun (2000), s.32
  40. ^ Bevarandeplan Burlöv Kommun (2000), s.26
  41. ^ Bevarandeplan Burlöv Kommun (2000), s.54
  42. ^ Pettersson et al. (2009), s.7
  43. ^ [a b] http://www.burlovsbostader.se/index.php?page=our_areas
  44. ^ Elisetorp var en gammal gård som låg på området (se Ingers (1980), s.390)
  45. ^ Ingers (1980), s.467
  46. ^ Ingers (1980), s.468
  47. ^ [a b c] Pettersson et al. (2009), s.10
  48. ^ Engholm (2003), s.26f.
  49. ^ "Förslag till ändring av stadsplanen för Arlöv" http://www.burlov.se/download/18.4f63bad81281abb822880001139/54T+centrala+delen+av+Arl%C3%B6v.pdf
  50. ^ Ingers (1976), s.58
  51. ^ Ingers (1976), s.375
  52. ^ Bevarandeplan Burlöv Kommun (2000), s.34f.
  53. ^ Bevarandeplan Burlöv Kommun (2000), s.40
  54. ^ Engholm (2003), s.22
  55. ^ Wallin Gunnarsson (2009), s.5
  56. ^ Bevarandeplan Burlöv Kommun (2000), s.35
  57. ^ [a b] Ingers (1980), s.306
  58. ^ Engholm (2003), s.31f.
  59. ^ Engholm (2003), s.36
  60. ^ Engholm (2003), s.29
  61. ^ Bevarandeplan Burlöv Kommun (2000), s.85
  62. ^ Bevarandeplan Burlöv Kommun (2000), s.89
  63. ^ Bevarandeplan Burlöv kommun (2000), s.167
  64. ^ Ingers (1976), s.453
  65. ^ Ingers (1980), s.282
  66. ^ Engholm (2003), s.26
  67. ^ Ingers (1980), s.284
  68. ^ Ingers (1980), s.479
  69. ^ http://www.burlov.se/Barn-Utbildning/Grundskola/
  70. ^ http://www.burlov.se/Barn-Utbildning/Gymnasiet/Gymnasieskolor-i-kommunen/
  71. ^ http://www.komvux.burlov.se/
  72. ^ http://spegeln.typo3konsult.se/index.php?id=175&tx_ttnews[tt_news]=939&tx_ttnews[backPid]=98&cHash=b8cef64fe5
  73. ^ http://www.lst.se/NR/rdonlyres/E2A0C5D8-A829-4007-907C-03C471F63A12/0/Burlov_oversiktsplan_98_06.pdf
  74. ^ http://www.nordicsugar.com/sv/om-nordic-sugar/vaar-organisation/vaara-fabriker-och-kontor/arloev/
  75. ^ http://www.burlovcenter.com/om-burlov-center.aspx
  76. ^ http://www.burlovcenter.com/butikerna-karta.aspx
  77. ^ http://www.nordbygg.com/common/category.aspx?id=6891&dfid=3990
  78. ^ http://www.svevia.se/Kontakta-oss/Maskindepaer/#Arlov
  79. ^ http://www.ic-akzonobel.com/
  80. ^ Scientologerna köper Daniscos kontor Skånskan.se
  81. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Engholm, Torsten (2003). Arlöv. Folk, samhälle och kyrka i gången tid. Malmö: Föreningen BurlövsBilden och Burlövs församling. ISBN 91-631-2479-3 
  • Ingers, Ingemar (1976). Burlövs kommun. Historia och beskrivning. Första delen. Arlöv: Kulturnämnden i Burlövs kommun 
  • Ingers, Ingemar (1980). Burlövs kommun. Historia och beskrivning. Andra delen. Malmö: Kulturnämnden i Burlövs kommun 
  • Pettersson, Lennart et al. (red.) (2009). Burlövs kommun 1959-2009. Jubileumsskrift om det moderna Burlöv. Burlövs kommun 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]