Kalcitonin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kalcitonin hos lax.

Kalcitonin är ett, 32 aminosyror långt, linjärt polypeptidhormon och neuropeptid som huvudsakligen produceras av C-cellerna i sköldkörteln hos människor.[1] Effekten av hormonet är att kalciumhalten (Ca2+) i blodet minskar, en motsatt effekt mot paratyroideahormonet (PTH).[2] Hormonet har även återfunnits hos fisk, reptiler, fåglar och diverse däggdjur. Dess betydelse hos människan har ännu inte fastställts lika säkert som hos andra djur, eftersom hormonet vanligtvis inte är av betydelse för regleringen av normal kalciumhomeostas.[3]

Biosyntes[redigera | redigera wikitext]

Kalcitonin bildas genom proteolys av större polypeptider, som produceras av CALC1-genen. CALC1-genen tillhör en överfamilj av föregångare till besläktade proteinhormon såsom betaamyloid och adrenomedullin.

Fysiologi[redigera | redigera wikitext]

Hormonet deltar i kalcium- (Ca2+) och fosformetabolism. På många sätt motverkar kalcitonin paratyroideahormonet (PTH).

Mer specifikt så påverkar kalcitonin blodets nivå av Ca2+ på tre olika sätt:

Utsöndring av kalcitonin stimuleras av:

Upptäckt[redigera | redigera wikitext]

Kalcitonin upptäcktes 1962 av Copp och Cheney.[9] Hormonet ansågs först vara utsöndrat från bisköldkörtlarna men man fastslog senare att det faktiska ursprunget var C-cellerna i sköldskörteln.[10]

Kalcitonin finns numera i prokalcitonin som kan vägleda i behandlingsvalet av antibiotika eller ej. [11] [12]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  1. ^ Costoff A. ”Sect. 5, Ch. 6: Anatomy, Structure, and Synthesis of Calcitonin (CT)”. Endocrinology: hormonal control of calcium and phosphate. Medical College of Georgia. http://www.lib.mcg.edu/edu/eshuphysio/program/section5/5ch6/s5ch6_21.htm. Läst 7 augusti 2008. 
  2. ^ Boron WF, Boulpaep EL (2004). ”Endocrine system chapter”. Medical Physiology: A Cellular And Molecular Approach. Elsevier/Saunders. ISBN 1-4160-2328-3 
  3. ^ Costoff A. ”Sect. 5, Ch. 6: Biological Actions of CT”. Medical College of Georgia. http://www.lib.mcg.edu/edu/eshuphysio/program/section5/5ch6/s5ch6_23.htm. Läst 7 augusti 2008. 
  4. ^ Costoff A. ”Sect. 5, Ch. 6: Effects of CT on the Small Intestine”. Medical College of Georgia. http://www.lib.mcg.edu/edu/eshuphysio/program/section5/5ch6/s5ch6_26.htm. Läst 7 augusti 2008. 
  5. ^ Costoff A. ”Sect. 5, Ch. 6: Effects of CT on Bone”. Medical College of Georgia. http://www.lib.mcg.edu/edu/eshuphysio/program/section5/5ch6/s5ch6_24.htm. Läst 7 augusti 2008. 
  6. ^ Carney SL (1997). ”Calcitonin and human renal calcium and electrolyte transport”. Miner Electrolyte Metab 23 (1): ss. 43–7. PMID 9058369. 
  7. ^ Costanzo, Linda S. (2007). BRS Physiology. Lippincott, Williams, & Wilkins. sid. 263. ISBN 978-0781773119. http://www.amazon.com/Physiology-Board-Review-Linda-Costanzo/dp/0781773113/ 
  8. ^ Erdogan MF, Gursoy A, Kulaksizoglu M (2006). ”Long-term effects of elevated gastrin levels on calcitonin secretion”. J Endocrinol Invest. 29 (9): ss. 771-775. PMID 17114906. http://www.kurtis.it/abs/index.cfm?id_articolo_numero=3037. 
  9. ^ Copp DH, Cheney B (1962). ”Calcitonin-a hormone from the parathyroid which lowers the calcium-level of the blood”. Nature 193: ss. 381–2. doi:10.1038/193381a0. PMID 13881213. 
  10. ^ Hirsch PF, Gauthier GF, Munson PL (1963). ”Thyroid hypocalcemic principle and recurrent laryngeal nerve injury as factors affecting the response to parathyroidectomy in rats”. Endocrinology 73: ss. 244–252. PMID 14076205. 
  11. ^ http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=14149
  12. ^ http://www.procalcitonin.com/

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]