Melatonin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Strukturformel

Melatonin (N-acetyl-5-metoxitryptamin) är ett hormon som finns naturligt i kroppen. Hos däggdjur produceras det av tallkottkörteln (epifysen) från tryptofan via bland annat serotonin. Mängden melatonin varierar under dygnet och påverkas av ljuset. Nivån ökar vid mörker och är som högst på natten. Hormonet har länge ansetts viktigt för att upprätthålla dygnsrytmen, något som alltmer ifrågasätts i dagens forskning.[källa behövs]Desto mer har melatonin att göra med längre tidscykler, som periodicitet för brunstighet hos vissa däggdjur och dylikt.

Hälsa[redigera | redigera wikitext]

I kroppen verkar melatonin antioxiderande. Den antioxiderande effekten är verksam i hjärnan, vilket är mindre vanligt. En viktig orsak till den antioxiderande effekten är att melatonin är en stor molekyl vilket gör det troligt för de fria syreradikalerna att kollidera med den.

Indikationer finns på att mängden melatonin minskar vid depression. Möjligen kan detta bero på att deprimerade har lägre nivåer av serotonin, som melatonin tillverkas av.

Melatonin som läkemedel[redigera | redigera wikitext]

Melatonin ordineras vid behandling av kroniska sömnbesvär och för exempelvis blinda som inte kan reglera dygnsrytmen med hjälp av dagsljus. Flera studier tyder på att melatonin kan mildra besvären av jetlag[1] och sömnsvårigheter.[2] Det finns även studier som visar att melatonin kan lindra tinnitus.[3]

I Sverige tillhandahålls melatonin som ett receptbelagt sömnmedel under namnet Circadin i form av depottabletter. I flera länder i Europa, och även i USA och Kanada säljs dock melatonin helt fritt, under kategorin kosttillskott.

Vissa studier pekar på att melatonin skulle kunna hjälpa vid behandling av cancer, men det finns inte säkra resultat för om det hjälper eller inte.

Varningar[redigera | redigera wikitext]

Melatonin verkar orsaka mycket få biverkningar på kort sikt, upp till tre månader, men få studier finns på de långsiktiga biverkningarna.

Melatonin, speciellt vid höga doser (över ~3 mg/dag), kan orsaka huvudvärk, illamående, morgontrötthet eller morgonirritation, hormonfluktuationer, ovanligt klara drömmar eller mardrömmar och minskat blodflöde. Melatonin kan även orsaka dåsighet och skall därför användas med försiktighet om det är sannolikt att dåsigheten kan vara förenad med en säkerhetsrisk.

Kliniska data för användning av melatonin på personer med autoimmuna sjukdomar saknas. Då melatonin kan ha en immunostimulerande effekt kan detta orsaka ökade problem hos personer med autoimmuna sjukdomar.

Patienter med sällsynta, ärftliga tillstånd med galaktosintolerans såsom total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption bör inte använda melatonin.

Melatonin och droger[redigera | redigera wikitext]

Alkohol är välkänt för att minska produktionen av melatonin. Alkoholmissbruk kan därför försämra sömnen. Flera vanliga typer av narkotika påverkar melatoninproduktionen. I många fall minskar produktionen, men det motsatta gäller med till exempel cannabis.[källa behövs]

Melatonin i naturen[redigera | redigera wikitext]

Melatonin kan möjligen förklara brunstighet hos till exempel björn och älg. En ökad halt melatonin på hösten har påvisats.

Hos växter kan ämnen liknande eller identiska med hormoner hos människor ofta hittas. En studie har visat att melatonin kan hittas hos vissa sorters druvor. Bekräftande studier saknas ännu. Melatonin finns även i ris.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Arendt, R. (2009) Managing jet lag: Some of the problems and possible new solutions. Sleep medicin Reviews. 13 (4): 249-256
  2. ^ Brzezinskia, Vangelb, M.A., Wurtmanc, R.J., Norried, G., Irina Zhdanovae, I., Ben-Shushana, A., Fordd, I. (2005) Effects of exogenous melatonin on sleep: a meta-analysis. Sleep Medicine Reviews. 9, 41–50
  3. ^ Megwalu, U.C.,Finnell, J.E., Piccirillo, J.F. (2006) The Effects of Melatonin on Tinnitus and Sleep. Otolaryngology–Head and Neck Surgery. 134, 210-213