Tyreoideahormoner

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Tyreoideahormoner är hormoner som naturligt bildas i sköldkörteln eller syntetiska sådana, vilka reglerar ämnesomsättningen. De är bildade av aminosyran tyrosin och jod, och reglerar ämnesomsättningen. De frisätts från sköldkörteln, och transporteras med blodet till kroppens cellkärnor där de fäster på sköldkörtelhormonreceptorer. Tyroxin (T4) och tyreoniner är de naturliga sköldkörtelhormonerna.

Tyreoideahormonerna frisätts som respons på TSH, ett hormonfrisättande hormon som bildas i hypofysen. TSH når sköldkörtlen via blodet, där det binds vid sköldkörteln med TSH-receptorer på cellytorna. Före detta har ett jodprotein, tyreoglobulin, samlat tyrosin till sig i sköldkörteln, och därmed bildat tyroxin som är bundet till tyreoglobulinet. Tyroxin är en molekyl med fyra jodatomer och tyrosin. När TSH fäster vid receptorerna frisätts tyroxinet från sköldkörteln och insöndras i blodet. Via blodomloppet når hormonet alla kroppens celler.

T4 verkar dels i egen kraft, dels är det ett prohormon för det bildar i sin tur trijodtyronin (T3), den viktigaste tyreoninen, genom att en enzym (deiodinase) frisätter en jodatom. Om ytterligare en jodatom frisätts bildas dijodtyroniner (T2).

Till tyreoideahormonerna räknas förutom tyroxin och tyreoniner också sköldkörtelextrakt, jodtyrosin, dijodtyrosin och dextrotyroxin. Syntetiska tyroxiner som läkemedlet Levaxin och Liotyronin räknas också som tyreoideahormoner.

Större delen av kroppens T4 och T3 är bundna till transportproteinerna tyroxinbindande globulin (TBG), transtyretin (prealbumin, TBPA) och albumin. En liten andel är inte detta, så kallat fritt T4 och fritt T3. Via blodomloppet når tyreoideahormonerna kroppens celler där de reglerar ämnesomsättningen. De når också hypofysen där deras värden påverkar aktiviteten på protirelinreceptorer. Höga värden tyreoideahormoner innebär hög ämnesomsättning, och låga värden låg ämnesomsättning. Många sjukdomar påverkar värdena av tyreoideahormoner, däribland giftstruma och hypotyreos, och euthyroid-sick syndromes.

Hormonerna ifråga spelar stor roll för nybildning av hjärnceller, från fostertiden och livet ut. Detta förklarar kretinism bland barn med hypotyreos. Liknande effekter har emellertid också hormonerna hos vuxna. Lägre nivåer tyreoideahormoner ger mindre storlek på hippocampus och sänker aktiviteten i subventrikulära zonen, ger sämre dygnsrytm, och påverkar möjligen nybildningen av celler i hypotalamus.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Remaud, Sylvie, et al. "Thyroid hormone signaling and adult neurogenesis in mammals." Frontiers in endocrinology 5 (2014).

Se även[redigera | redigera wikitext]