Kattbjörn

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kattbjörn
Status i världen: Sårbar[1]
RedPandaFullBody.JPG
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Rovdjur
Carnivora
Överfamilj Musteloidea
Familj Ailuridae
Gray, 1843
Släkte Ailurus
F. Cuvier, 1825
Art Kattbjörn
A. fulgens
Vetenskapligt namn
§ Ailurus fulgens
Auktor F. Curvier, 1825
Utbredning
Leefgebied kleine panda.JPG
Underarter
  • Ailurus fulgens fulgens
  • Ailurus fulgens styani.
Synonymer
  • Liten panda
  • Mindre panda
  • Röd panda
Hitta fler artiklar om djur med

Kattbjörn (Ailurus fulgens), eller röd panda, är en art som förekommer i bambuskogar i södra Himalaya på 2 200–4 800 meters höjd och som idag placeras som ensam art i familjen Ailuridae. Djuret kännetecknas av en orangebrun päls på ryggen, rödvita mönster på huvudet som liknar en ansiksmask samt en ringad svans i orangebrunt och orangevitt. Kattbjörnen är allätare men växtdelar utgör huvuddelen av födan. Individerna lever utanför parningstiden ensamma och kan bli 8 eller sällan 10 år gamla.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Kattbjörnens systematiska indelning är omstridd. Tidigare behandlades den som en halvbjörn men placeras idag i den egna familjen Ailuridae.[2] Kattbjörnen har ingen levande nära släkting, och den närmsta fossila förfadern, Parailurus, levde för 3-4 miljoner år sedan.[3] Kattbjörnen är inte en björn eller ett kattdjur, och inte heller närbesläktad med pandan, utan tillhör överfamiljen Musteloidea som även omfattar familjerna skunkar, halvbjörnar och mårddjur, och mycket tyder på att kattbjörnen utgör en basal utvecklingslinje av överfamiljen.[3] Kattbjörnen delas upp i två underarter: Ailurus fulgens fulgens och Ailurus fulgens refulgens.[4] Nominatformen A. f. fulgens är något mindre och har ljusare färger.[5]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Ansikte

Kattbjörnen är upp till 120 centimeter lång med den 37 till 47 centimeter långa svansen inräknad.[6] Mankhöjden är cirka 25 cm. Hannar når en vikt mellan 4,5 och 6 kilo, men honor blir bara 3 till 4,5 kilo tunga.

Kattbjörnen är svart på magen och orangebrun på ryggen. Den har en ganska lång och tjock päls och korta ben. Ansiktets färg är beroende på individ, den är oftast vit med röda strimmor från ögonen nedåt. Nosen saknar hår och är svart. De upprätt stående öronen är medelstora och slutar i en spets. Den yviga svansen har flera ljusa och mörka ringar och svansens spets är oftast gråaktig. Djuret är hälgångare. Vid varje tå finns böjda, skarpa klor som delvis kan dras in.[5] Dessutom har de päls under fotsulorna, vilket är en anpassning till deras miljö med våta och hala grenar. På dessa träd, där kattbjörnen vistas, finns ofta mossa och lav och därför utgör djurets pälsfärg ett utmärkt kamouflage.

Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Kattbjörnen lever i bambuskogar i södra Himalaya 2 200–4 800 meter över havet.[6] Utbredningsområdet sträcker sig från Nepal över Bhutan till norra Burma och över de kinesiska provinserna Yunnan och Sichuan.[1] Populationen i Sichuan är större och stabilare än populationen i Yunnan, och det antas därför att arten är mer ursprunglig i Sichuan och att den utökade sitt utbredningsområde söderut till Yunnan.[7] Bredvid bambu finns ofta rhododendron och ekträd i skogarna och temperaturen ligger vanligen mellan 10 och 25 °C.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Kattbjörnen lever mest på bambuskott men även andra växter, bär och frukter, och det händer att den fångar fåglar och äter ägg eller insekter.[6] Djuret är anpassat till ett kyligt klimat, så när det blir för varmt söker den skydd i skuggan under träd. När det vilar balanserar det till hälften på och till hälften hängande på en gren. Kattbjörnen gillar också att rulla ihop sig och ta upp svansen som en kudde. När den känner sig hotad eller jagad, kan den ta över 1,5 meter långa skutt. Kattbjörnar som förekommer i vildmarken, lever utanför parningstiden ensamma[6]. Reviren markeras med sekret från analkörtlarna. Vanligen delar en hanne sitt territorium med en eller flera honor.[5] De är skickliga klättrare tack vare sina välskapta klor.

Parningen sker på vintern och efter en uppskattad dräktighetstid på 134 dagar föder de upp till fyra ungar.[6] Ungarna har päls när de föds men är inte alls lika färgstarka som föräldrarna. De är gråbruna i ansiktet och ryggen är svagt rödbrun. De väger cirka 75 - 95 gram när de är nyfödda. Deras ögon öppnas efter 13 dagar. De accepterar ungarna i cirka ett år, sedan får de klara sig själva. Djuren kommunicerar med varandra genom höga skrik, visslingar och fågellikt kvittrande. När kattbjörnen retas, exempelvis av en annan kattbjörn, reser den sig på bakbenen samtidigt som den klöser med framtassarna och morrar, fnyser och väser.

Kattbjörnar beter sig ungefär som en katt när de putsar pälsen. Först slickar de insidan av benet, sedan använder de benet till att putsa öronen och nosen. Däremot så lapar de inte i sig vatten som katter utan använder framtassarna. De tar vatten på tassarna och slickar sedan bara av dem.

Vid goda förhållanden kan de bli 14 år gamla, men den genomsnittliga livslängden uppskattas till 8-10 år.[6]

Kattbjörn och människan[redigera | redigera wikitext]

Hot och status[redigera | redigera wikitext]

Kattbjörn

Artens fiender utgörs av snöleoparden (Uncia uncia)[6], mårddjur (Mustelidae) och människor. Dessutom hotas den genom förstöringen av levnadsområdet.

I vissa delar av sydvästra Kina jagas arten för pälsens skull. Till exempel tillverkas hättor och målarpenslar av pälsen. I de regioner där djuret lever är pälsen ofta en prydnad för brudgummen under vigselceremonin. Kattbjörnen jagas oftast olagligt och pälsen säljs till reapriser. Trots inrättandet av skyddsåtgärder i hela utbredningsområdet är beståndet inte säkrat. Många kattbjörnar dör när människor hugger ned skogar. Det förekommer att kattbjörnar dör när de hamnar i fällor avsedda för rödrävar. IUCN har sedan 1996 listat arten som "starkt hotad" men sedan 2008 klassas den åter som "sårbar",[1] det vill säga att den är mindre akut hotad. Populationen uppskattas omfatta mindre än 10 000 individer, men beståndet ökar gradvis. Arten listas hos CITES i appendix I.[8]

Världsorganisationen för djurparker och akvarium (WAZA) öppnade 1979 en avelsförteckning för kattbjörnar i djurparker. Förteckningens koordinator är Martin van Wees från Zoo Rotterdam. Avel av kattbjörnar finns idag i 30 olika djurparker. Enligt förteckningen lever 808 kattbjörnar utanför Kina och 436 av dessa har förmåga att para sig. I Sverige finns kattbjörnar på Kolmården, Borås Djurpark, Parken Zoo och Nordens Ark. De tre djurparkerna arbetar aktivt med att bevara en frisk population i fångenskap, vilket sker i nära samarbete med övriga anläggningar i världen som håller arten.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Dess vetenskapliga namn Ailurus fulgens är latin och betyder "skinande katt". I Kina kallas den ibland 火狐 (huǒ-hú) som betyder "eldräv" men namnet kan även syfta på rödräven. Den kallas även liten panda, mindre panda och röd panda

Kattbjörnen i kulturen[redigera | redigera wikitext]

Kattbjörnen är sedan 1990-talet "landskapsdjuret" för den indiska delstaten Sikkim[9]. Den utgör även maskot åt den internationella tefestivalen i Darjeeling[10].

Relationen mellan kattbjörnen och webbläsaren Mozilla Firefox är lite förvirrande. Webbläsaren skapades som Phoenix men då detta namn hade varumärkesregistrerats av Phoenix Technologies byttes namnet snart till Mozilla Firebird och sedan (då även namnet Firebird var upptaget) till Firefox. Det slutliga namnet inspirerades av en BBC-sida som nämnde att "eldräv" (火狐, huǒ-hú) är det kinesiska namnet för kattbjörnen[11]. Men samma ord kan även syfta på rödräven. Den officiella kinesiska beteckningen för kattbjörnen är 小熊貓 (xiǎo xìong māo, alltså liten panda eller liten kattbjörn). Förlagan till webbläsarens logo var i alla fall en rödräv[12].

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Wang, X., Choudhury, A., Yonzon, P., Wozencraft, C. & Than Zaw 2008 Ailurus fulgens. Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2010.4. <www.iucnredlist.org>. Läst 22 november 2010.
  2. ^ Wilson & Reeder, red (2005). ”Ailuridae” (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4 
  3. ^ [a b] Roberts, MS & Gittleman, JL (1984). ”Ailurus fulgens”. Mammalian Species (American Society of Mammalogists) "222" (222): sid. 1–8. doi:10.2307/3503840. 
  4. ^ Wilson & Reeder (utgivare) Mammal Species of the World, 2005, online
  5. ^ [a b c] P. Yonzon (2005-03-03). ”Red panda”. ARKive. http://www.arkive.org/red-panda/ailurus-fulgens/. Läst 20 november 2013. 
  6. ^ [a b c d e f g] Ailurus fulgens på Animal Diversity Web (engelska), besökt 22 april 2010.
  7. ^ "Genetic Diversity and Population History of the Red Panda (Ailurus fulgens) as Inferred from Mitochondrial DNA Sequence Variations" (abstract). besökt 21 april 2009
  8. ^ Appendices I, II and III, CITES (pdf-fil), sida 5, besökt 21 april 2009.
  9. ^ ”The Official Website of the Government of Sikkim”. Government of Sikkim. http://www.sikkim.gov.in/. Läst 15 november 2010. 
  10. ^ IUCN/SSC Mustelid, Viverrid, and Procyonid Specialist Group (1994). The Red Panda, Olingos, Coatis, Raccoons, and Their Relatives. Gland, Schweiz: IUCN. ISBN 2-8317-0046-9. http://data.iucn.org/dbtw-wpd/edocs/1994-015_en.pdf. Läst 9 januari 2010 
  11. ^ ”Red panda (Ailurus fulgens)” (på engelska). BBC. http://www.bbc.co.uk/nature/species/Red_Panda. Läst 12 december 2009. 
  12. ^ Hicks, Jon (2004-08-02). ”Branding Firefox” (på engelska). HickDesign. http://hicksdesign.co.uk/journal/branding-firefox. Läst 8 december 2009. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]