Kaunas

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 54°54′0″N 23°54′0″Ö / 54.90000°N 23.90000°Ö / 54.90000; 23.90000
Kaunas
ryska: Ковно, Kovno
polska: Kowno
jiddisch: קאוונע, kovne
Stad
Kaunas montage.jpg
Kaunas city COA.png
Stadsvapen
Land  Litauen
Län Kaunas
Koordinater 54°54′0″N 23°54′0″Ö / 54.90000°N 23.90000°Ö / 54.90000; 23.90000
Area 157 km²
Folkmängd 315 993 (2011)[1]
Befolkningstäthet 2 013 invånare/km²
Kaunas läge i Litauen.
Red pog.svg
Kaunas läge i Litauen.
Webbplats: http://www.kaunas.lt

Kaunas är med 352 279 (2009) invånare Litauens näst största och Baltikums fjärde största stad.

Kaunas är beläget i södra Litauen vid sammanflödet av landets två största floder Nemunas och Neris. Staden har kommunikationsmässigt ett utmärkt läge i skärningspunkten mellan motorvägen A1 från Klaipėda till Vilnius och Via Baltica (E67) från Warszawa till Riga och Tallinn. Avståndet till Vilnius är cirka 90 kilometer. Flygplatsen, Kaunas International Airport, strax nordost om staden är under snabb utbyggnad. Nemunas har betydande flodsjöfart.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Dödens väg vid koncentrationslägret Devintas Fortas i Kaunas hösten 2011
Minnesmärke över offrena vid Devintas Fortas hösten 2011

Staden nämns först i skrivna källor 1361 i samband med striderna med Tyska ordens trupper, men tros ha en betydligt längre historia. Stadsmuren, av vilken delar fortfarande återstår, byggdes till skydd mot de tyska ordensriddarna, kanske redan under 1200-talet. Även av borgen, som under senare delen av 1300-talet återuppbyggdes efter striderna med ordenstrupperna, återstår en ruin. På 1400-talet hade hansan ett så kallat faktori (handelsstation) i staden. Litauen ingick vid denna tid i en union med Polen.

I och med den polsk-litauiska unionsstatens tredje delning 1795 kom Kaunas att tillhöra Ryssland och förblev under ryskt välde till första världskriget. Vid slutet av den ryska tiden tillkom en ring av fort runt staden, som låg nära gränsen till det tyska Ostpreussen, men detta hindrade inte tyskarna från att relativt enkelt inta staden i augusti 1915.

Under den ryska tiden skedde viss industrialisering och modernisering, bland annat genom järnvägens dragning hit 1862.

Första världskriget och den ryska revolutionen möjliggjorde för Litauen att återigen förklara sig självständigt den 16 februari 1918. Landet var dock fortfarande under tysk ockupation. När tyskarna drog sig undan kämpade litauerna med polska trupper och Röda armén om den gamla litauiska huvudstaden Vilnius, en kamp som polackerna slutligen vann. Litauen fick därför göra Kaunas till huvudstad 1920, vilket den förblev under mellankrigstiden.

Tiden som huvudstad innebar en betydande uppblomstring, många praktfulla byggnader och ett nygrundat universitet.

Den sovjetiska ockupationen, inledd år 1940, associeras av litauerna med lidande och förtryck. Den gamla huvudstaden Kaunas drabbades extra hårt. I juni 1941 gick flera godståg till Sibirien med stora delar av den politiska och intellektuella eliten, affärsidkare och bönder som motsatte sig tvångskollektiviseringen. Många skulle komma att gå under under de fruktansvärda förhållandena i Sibirien.

Synagogan i Kaunas hösten 2011
Inne i synagogan i Kaunas

Operation Barbarossa den 22 juni 1941 innebar att Tyskland gick till anfall mot sin gamla bundsförvant Sovjet. Kaunas ockuperades efter endast två dagar. Nu kom gränslösa grymheter att utspela sig, när tyska Einsatzgruppe A, assisterad av litauisk milis, gick lös på den judiska befolkningen: män, kvinnor och barn. Förintelsen av Europas judar kan sägas ha inletts här. Redan vid mitten av september rapporterade den tyske gruppchefen Karl Jäger om 76 355 dödade, varav de flesta var judar, i Litauen. Ett getto hade i juli inrättats i stadsdelen Vilijampolė på högra stranden av Neris. De gamla ryska forten gjordes om till koncentrations- och förintelseläger, där exekutionspatruller var i ständig verksamhet. Ett museum och ett minnesmärke finns idag vid Devintas Fortas (Kauno IX fortas) vid stadens västra utfart.

Före tyskarnas ankomst fanns cirka 40 000 judar i Kaunas. Idag återstår endast spillror av stadens en gång betydande judiska befolkning. De judar som hade deporterats till Sibirien tillhörde paradoxalt nog dem som hade störst chans att överleva kriget. Härtill kommer de hjältemodiga insatser som gjordes av den japanske konsuln Chiune Sugihara, som räddade många judar genom att mot sin regerings instruktioner ge dem transitvisa för färd via Sovjetunionen och Japan till USA. Hans hus i Kaunas är idag museum.

När Röda armén återtog Kaunas återupptogs 1940 års ockupationspolitik. Kaunas var dock en svårstyrd stad. En av de mer dramatiska händelserna var studenten Romas Kalantas dramatiska protest då han brände sig till döds 1972.

Under denna tid utvecklades staden till Litauens främsta industristad.

Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Vänortsmonument på stortorget

Centrala Kaunas ligger i en dalgång som bildas av floderna Nemunas och Neris. Staden är samtidigt tämligen kuperad med höga partier på vänstra Nemunasstranden (stadsdelen Alexotas) och i stadens östra del.

Laisvės alėja ("Frihetsavenyn")

Gamla staden domineras av det eleganta rådhustornet och av ärkekatedralen. Denna del av staden har en betydande medeltida bebyggelse. Den moderna stadsdelen runt paradgatan Laisvės alėja har många fina exempel på tjugo- och trettiotalsarkitektur, främst i art déco-stil. I stadens sydöstra del finns kasern- och industribebyggelse från den tsarryska tiden och i Vilijampolė – där det judiska gettot låg under den tyska ockupationen – finns låg träbebyggelse. Sovjetisk bostadsarkitektur kan ses mellan motorvägen A1 och Nerisdalen. Längs Taikos prospektas finns modern handels- och industribebyggelse, bland annat Kraft Foods Lithuanias hypermoderna industrikomplex.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Staden har ett diversifierat näringsliv, med bland annat möbel- och livsmedelsindustri, samt högteknologisk industri som utnyttjar den välutbildade arbetskraften från stadens gamla sovjetiska militärindustri.

Litauens största vattenkraftverk finns i Nemunas strax sydost om Kaunas.

Högre utbildning[redigera | redigera wikitext]

Kaunas har ett välrenommerat teknologiskt universitet, Kaunas tekniska universitet (Kauno technologijos universitetas). Vidare grundades Vytautas Magnusuniversitetet (Vytauto Didžiojo universitetas) i Kaunas under mellankrigstiden av litauiska universitetslärare som lämnade Vilnius universitet då det blev polskt. På 1990-talet tillkom moderna lärosäten som svarade mot behovet av moderniserad utbildning, häribland ISM University of Management and Economics, grundat 1999 med stöd från norska Handelshøyskolen BI.

Transport[redigera | redigera wikitext]

Kaunas internationella flygplats ligger 15 kilometer nordöst om staden, i Karmėlava. Flygplatsen, som är landets näst största flygplats, trafikeras dagligen av Ryanair.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

  • Vytautas den stores militärmuseum i art déco-stil
  • Litauens sportmuseum
  • Pizza Jazz på Taikos prospektas med fascinerande interiör och namn efter stadens årliga jazzfestival

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Kaunas är hemstad för Litauens mest framgångsrika basketklubb — BC Zalgiris.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ GeoHive - Lithuania