Knut Wicksell
Johan Gustaf Knut Wicksell, född 20 december 1851 i Stockholm, död 31 maj 1926, var en svensk nationalekonom och politisk aktivist.
[redigera] Biografi
Han förlorade tidigt sina föräldrar, modern när han var sex år och fadern när han var femton. Tack vare att fadern varit en framgångsrik fastighetsmäklare kunde han ändå börja studera vid Uppsala universitet 1869. Wicksell läste matematik och fysik och tog en fil.kand.-examen efter två år. 1885 blev han fil.lic. i nationalekonomi. Därefter vistades Wicksell med understöd av Lorénska fonden i England, Frankrike, Schweiz, Österrike och Tyskland för sociala och nationalekonomiska studier 1885-1889. 1895 promoverades han till fil.dr och blev 1899 jur.kand. samt docent i nationalekonomi och finansrätt.
Från 1899 tjänstgjorde han vid Lunds universitet och var där professor 1901-1916 i nationalekonomi och finansrätt.
Hans son var professorn i statistik Sven Dag Wicksell (1890-1939).
[redigera] Verk
Politiskt intresserad bekämpade han i tal och skrift protektionism och konsumtionsskatter (till exempel i de populära skrifterna Våra skatter, Hvilka betala dem, och hvilka borde betala? Synpunkter och förslag af Sven Trygg 1894, och Progressiv beskattning af inkomst och förmögenhet, 1895) samt överhuvud företrätt radikal liberalism med en oförvägenhet, som gjort honom högt uppburen av meningsfränder och, ehuru inte socialdemokrat, inom arbetarrörelsen. Bland hans socialpolitiska skrifter märks Allianser mellan arbetare och arbetsgifvare (1902) och Socialiststaten och nutidssamhället (1905, 1913).
Hans republikanism, antimilitarism och fientlighet mot kyrkan ikläddes inte sällan i avsiktligt propagandasyfte utmanande former, liksom hans opposition mot svensk-nationella synpunkter på internationella tvistefrågor av vikt för landet, till exempel i förhållandet till Norge och Ryssland. För det sedermera i tryck utkomna föredrag om "Tronen, altaret, svärdet och penningpåsen", som han höll i Folkets hus i Stockholm 2 november 1908, ådömdes han 2 månaders fängelse (enl. Strafflagen 7:1: "genom att lasta eller gäcka Guds heliga ord . . . åstadkommer allmän förargelse") och avtjänade straffet oktober-november 1909 på fängelset i Ystad. "Emellertid må det sägas," heter det i Lunds universitets årsberättelser 1916-1917,
- "att, huru mycket ogillande än vissa Wicksells åsikter och kanske än mer den form, hvari han stundom framställde dem, på sin tid torde väckt hos många, äfven bland hans ämbetsbröder, aktningen för hans personliga karaktär, för den absoluta oräddhet, hvarmed han orubbligen var sig själf och följde sin åsikt i dess yttersta konsekvenser utan någon hänsyn till hvad människor pläga anse såsom personlig fördel, var, om möjligt, ännu starkare än ogillandet."
Som emeritus var Wicksell ofta anlitad som sakkunnig i beskattningsfrågor m.m. Propositionen till ändringar i inkomst- och förmögenhetsskatteförordningen 1919 åtföljdes av en promemoria av Wicksell, liksom 1920 års finanssakkunnigas betänkande angående riktlinjerna för vår finanspolitik. I det sistnämnda förfäktar han, liksom förut tämligen ensam i en rad offentliga uttalanden 1916-1920, nödvändigheten av att återställa penningvärdet.
[redigera] Bibliografi
- Några ord om samhällsolyckornas vigtigaste orsak och botemedel, med särskildt afsende på dryckenskapen (1880), ursprungligen ett föredrag, som väckte stort uppseende och framkallade flera motskrifter,
- Svar till mina granskare (s.å.),
- Om utvandringen, dess betydelse och orsaker (1882),
- Om prostitutionen. Huru mildra och motverka detta samhällsonda? (1887),
allt arbeten, i vilka Wicksell framträder som en hängiven apostel för nymalthusianismen. Hans mest betydande vetenskapliga arbeten behandlar penningteorin, speciellt penningräntans inflytande på varuprisen, och har tillförsäkrat honom en mycket framskjuten plats bland auktoriteterna av den österrikiska skolan; Wicksells arbete inom politisk ekonomi har framhållits som betydelsefullt av bland annat ekonomipristagaren James M. Buchanan.
- Über Wert, Kapital und Rente (Jena, 1893),
- Zur Lehre von der Steuerincidenz (1895; gradualavhandling),
- Finanztheoretische Untersuchungen, nebst Darstellung und Kritik des Steuerwesens Schwedens (Jena, 1896) och
- Geldzins und Güterpreise (Jena, 1898),
- Föreläsningar i nationalekonomi.
- I: Teoretisk nationalekonomi (1901; ny uppl. 1911),
- II : 2, Om penningar och kredit (1906; ny uppl. 1915; tysk bearbetning 1913),
- Vorlesungen über Nationalekonomie auf Grundlage des Marginalprinzipes (1913)
samt uppsatser och kritiker i den svenska och utländska fackpressen. Bland de senare märks
- Penningräntans inflytande på varuprisen (i "Nationalekonomiska föreningens förhandlingar", 1898),
- Den dunkla punkten i penningteorien och En lektion i banklagstiftning (i "Ekonomisk tidskrift", 1903 och 1908, där han publicerat en mängd artiklar),
- Krisernas gåta (i "Statsekonomisk tidskrift", 1907),
- Zur Vertheidigung der Grenznutzenlehre (i "Zeitschr. f. d. ges. Staatswissenschaft", 1900).
-- Länkar --
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.
