Stocksund
Koordinater: 59°23′1.63″N 18°4′3.6″Ö / 59.3837861°N 18.067667°V
Stocksund är ett villasamhälle och en kommundel i Danderyds kommun, Stockholms län. Stocksund har cirka 5 000 invånare. Området ligger vid Lilla Värtan och Stocksundets norra strand, och har också fått sitt namn av detta sund. Stocksund är en del av tätorten Stockholm. I postalt hänseende utgör Stocksund en egen postort.
Innehåll |
Historia [redigera]
Samhället växte fram i slutet av 1800-talet på mark som hade tillhört Djursholmsgodset. Den första exploateringen av området är ungefär samtida med skapandet av grannorten Djursholms villastad, som grundades år 1889. Liknande villastäder anlades vid denna tid på flera platser i Stockholmsområdet, till exempel Saltsjöbaden (1891).
År 1888 grundades Stockby AB, som köpte Stockby gård från dödsboet efter ordensbiskopen Tor Frithiof Grafström. Området styckades av till tomter, under namnet Stocksunds villaparker. Stockby AB, som sålde sin första tomt år 1890, leddes av Grafströms svåger Eduard von Horn. Förste tomtägaren blev jägmästare Albert Nestor Cedergren, som köpte ett stort parkområde vid Stocksundet, där han senare lät uppföra Cedergrenska tornet, som även kallas Jungfrutornet.[1]
Samhället växte relativt långsamt under de första åren och vid slutet av 1905 fanns det 95 villor i Stocksund. Ett år senare bodde det 707 personer i samhället. År 1910 hade Stockby AB sålt sammanlagt 350 villatomter. Samma år stod vattentornet, ritat av arkitekt David Lundegårdh, färdigt.
Stocksund bildade ett municipalsamhälle år 1902 i Danderyds landskommun och blev vid årsskiftet 1909/1910 Stocksunds köping. 1913 utvidgades Stocksunds köping, då de östra delarna av kronoegendomen Mörby inkorporerades. Där byggdes ett villasamhälle som var speciellt avsett för statstjänstemän och som uppläts med tomträtt. År 1917 hade det uppförts 94 villor i Mörbyområdet, som ligger omedelbart öster om Roslagsbanan.
Långängen, Söderskogen och Ekbacken inordnades i Stocksunds köping från den 1 januari 1935. Några år senare, den 1 januari 1942, inkorporerades även Sikreno och Inverness i Stocksunds köping.[1]
Som en förelöpare till kommunreformen 1971 gick köpingen år 1967 upp i Djursholms stad. År 1971 blev Stocksund en av de fyra kommundelarna i Danderyds kommun, som därmed åter hade samma yta som den tidigare socknen.
Den tidigare järnvägen [redigera]
År 1911 öppnades en spårvägslinje mellan dåvarande Stocksunds station, som låg öster om den nuvarande bansträckningen, och Långängstorp. Denna bibana till nuvarande Roslagsbanan hade från början normal spårvidd, 1435 mm. Förhoppningen var från början att den så småningom skulle kunna bindas samman med Stockholms spårvägsnät. Långängstorps hållplats låg intill Långängsskolan och Stockby hållplats låg vid Villavägen. År 1934 införlivades banan med Roslagsbanans övriga linjenät och byggdes om till samma spårvidd, 891 mm, som det övriga smalspårsnätet i de östra delarna av Uppland. Långängslinjen lades ned år 1966 (se vidare Roslagsbanan).
Filmateljéer [redigera]
Det har funnits två filmateljéer i Stocksund; en vid Långängen och en i det tidigare elverket vid Stocksunds hamn.
Ateljén vid Långängen började byggas i februari år 1919 av Filmindustri AB Skandia, som senare samma år slogs samman med Svenska bio och ombildades till Svensk Filmindustri, SF.
Förutom filmateljén, som var en byggnad med en golvyta på närmare 900 kvadratmeter, fanns det möjlighet att utnyttja den omgivande tomten på 50 000 kvadratmeter, för utomhusscener. Arkitekt var professor C Forsell och byggnaden uppfördes av byggnadsfirman Contraktor.[1]
Verksamheten vid ateljén i Långängen blev relativt kortvarig, bland annat eftersom SF även hade en motsvarande anläggning, Filmstaden, i Råsunda i Solna. Anläggningen i Stocksund revs år 1936.
Verksamheten i filmateljén i det tidigare Elverket inleddes år 1946 av Film AB Imago. Bland annat spelades det där in olika militärfarser och annan underhållningsfilm. År 1953 övertogs byggnaden av Metronome studios AB.[1]
År 1964 så flyttade det fristående TV-produktionsbolaget Svensk TV-produktion, STV in i gamla Elverket. Verksamheten upphörde 1966-67 och 1967 flyttade Kommittén för television och radio i utbildningen, TRU in som senare överlät lokalerna till Utbildningsradion som var där åren 1978-93. Lokalerna används numera av Marina läroverket [2].
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Stocksund 1900–1900[3] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1900 | 200 | † | ||
† Som köpingsliknande samhälle 1900. |
||||
Stadsbild [redigera]
Samhällets bebyggelse domineras fortfarande av villor. Det gamla arvet från villastadens barndom är påtagligt. Orten har ett eget köpcentrum. Där finns även bland annat en restaurang och en vårdcentral. Danderyds församling invigde år 1962 en ny kyrka, Petruskyrkan, på en höjd i Mörbyområdet. Idrottslivet har sitt centrum vid Stockhagens idrottsplats, på gränsen till Djursholm. Utmed Stocksundets stränder finns flera småbåtshamnar. Intill Stocksundsbron, på den västra sidan av E18, finns ett kontorsområde som avskärmar Invernessområdet, mellan E18 och tunnelbanebron över Stocksundet. I Lilla Värtan, strax utanför udden Svanholmen vid Långängen, ligger ön Tranholmen, som till stor del är bebodd året runt. Vintertid går det en bro mellan Svanholmen och Tranholmen, men under sommarhalvåret måste öborna ta sig till ön med båt.
Cedergrenska tornet är belägen i Cedergrenska parken och är en pastisch av en riddarborg i rött tegel byggd av jägmästare Albert Nestor Cedergren. Tornet stod länge ofärdigt, men har renoverats och ägs idag av Danderyds kommun.
Kommunikationer [redigera]
Norrtäljevägen (E18) går genom den västra utkanten av samhället. Det gäller även Roslagsbanan, som strax norr om Stocksunds station blir gräns mot kommundelen Danderyd i Danderyds kommun. Roslagsbanan har två hållplatser i Stocksund. De heter Stocksund och Mörby. Stationen Stocksund trafikeras bara av norrgående tåg med destinationen Näsbypark eller av södergående tåg som kommer från Näsbypark.
Referenser [redigera]
- ^ [a b c d] Boken om Stocksund. Stocksund: Utg.. 1963. Libris 1629242[sidnummer behövs]
- ^ http://www.filmsoundsweden.se/ljudbilder/atelje_bilder/pages/gamla_elverket.htm
- ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån. Ungefärlig siffra.
|
|||||||||||||
|
||||||||||||||