Konservburk

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tre konservburkar, varav den främre har en inbyggd öppnare

Konservburk är en hermetiskt tillsluten plåtburk som främst används vid konservering och förvaring av diverse livsmedel. Om konservburken har tillslutits och också steriliserats kallas det "helkonserv", om produkten förvaras i hermetiskt tillsluten burk som inte steriliserats kallas det "halvkonserv".

De flesta konservburkarna är avsedda att öppnas med en konservöppnare. En del konservburkar har numera en inbyggd öppnare bestående av en ögla (liknande den på dryckesburkar) som man kan bända upp locket med.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Konservburken blev känd för världen 1810, då britten Peter Durand fick patent på idén om att konservera och förvara mat i en lufttät plåtburk. Han i sin tur vidareutvecklade en idé av den franske uppfinnaren Nicolas Appert. Konservburken populariserades i och med Krimkriget.

De första konservburkarna var dock så tjocka att man var tvungen att använda hammare och stämjärn för att kunna öppna dem. Med tiden förfinades tillverkningsmetoderna och burkarna blev tunnare.

Viktiga framsteg för införandet av konservbruken var uppfinnandet av autoklaven 1873 och uppfinnandet av den maskinella framställningen av konservburkar av R. Karges 1875.[1]

De första svensktillverkade konserverna kom från Axel Molinders konservfabrik som grundades 1869.[2]

Hälsorisker[redigera | redigera wikitext]

Den epoxibeläggning som finns på konservburkarnas insidor läcker hormonpåverkande kemikalier, såsom Bisfenol A, till maten. Konserver har hittills undantagits från åtgärder mot kemikalien.[3] I Japan har epoxibeläggning i stort sett ersatts av PET film på grund av oro över hälsorisker.[4]

Förvaring och hållbarhet[redigera | redigera wikitext]

Idag är konservburken ett vanligt inslag i många hushåll. En fördel med konservburkar är att de tål obekväma transporter, kan förvaras i rumstemperatur och under lång tid utan att innehållet tar skada, vilket gör att dessa lämpar sig bra i sommarstugan, båten, husvagnen, husbilen eller på campingen.

Exempel på konserver[redigera | redigera wikitext]

Livsmedelskonserver innehåller antingen en inläggning eller en sås.

Fisk och skaldjur[redigera | redigera wikitext]

Fiskbullar, tonfisk, surströmming och makrill.

Frukt, grönsaker och svamp[redigera | redigera wikitext]

Tomater, majs, champinjoner, skivad ananas, aprikoshalvor, mandarinklyftor och fruktsallad.

Bönor[redigera | redigera wikitext]

Vita bönor, kidneybönor och kikärter.

Kött och färdigrätter[redigera | redigera wikitext]

Kalops, korv, skinka, ravioli, pölsa, pytt i panna, ärtsoppa och köttbullar i brunsås.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 925 
  2. ^ Sillburkar & tvålkartonger, Om våra förpackningar och deras historia. Birgitta Conradsson, Nordiska museet, 1977. ISBN 91-7108-143-7
  3. ^ svd.se - Skyhöga halter av Bisfenol efter SvD.se:s konservdiet, 2012-06-04
  4. ^ Byrne, Jane (2008-09-22). ”Consumers fear the packaging – a BPA alternative is needed now”. http://www.foodnavigator.com/Financial-Industry/Consumers-fear-the-packaging-a-BPA-alternative-is-needed-now. Läst 5 januari 2010. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]