Avokado
| Avokado | |
 |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Underklass | Magnoliidae |
| Ordning | Lagerordningen Laurales |
| Familj | Lagerväxter Lauraceae |
| Släkte | Avokadosläktet Persea |
| Art | Avokado P. americana |
| Vetenskapligt namn | |
| § Persea americana | |
| Auktor | Miller, 1768 |
| Hitta fler artiklar om växter med | |
Avokado (Persea americana) är en art i familjen lagerväxter, som odlas för sina frukter. Arten kan ha uppstått i södra Mexiko, men redan innan européerna kom odlades den ända ner till centrala Peru. Numera odlas arten över hela världen på platser med lämpligt klimat.
Avokado blir ett 20 meter högt städsegrönt träd och har 12-25 centimeter långa blad. Trädet tål inte frost och växer enbart i subtropiska och tropiska klimat. Frukten är ett knytnävsstort bär med stor kärna[1]. Fruktköttet är mört och gult till ljusgrönt, medan skalet, som ej går att äta, är grönt till mörkgrönt. Ett normalt avokadoträd ger omkring 120 frukter per år.
Ordet avokado kommer ytterst från ahuacatl på aztekernas språk nahuatl. Det betyder ordagrant testikel och kom till svenska genom spanskan. Frukten kallades förr även advokatpäron, då formen är päronaktig och på grund av en folketymologisk koppling till advokater. Andra namn var krokodilpäron eller alligatorpäron, då skalet påminner om krokodilers och alligatorers skinn.
Innehåll |
Odling [redigera]
Avokado odlas framför allt på platser med medelhavsklimat, som Mexiko, Kalifornien, Israel, Sydafrika och Chile.
Användning [redigera]
Avokado äts vanligen rå, ofta i förrätter och sallader. Den serveras ofta i halvor med kärnan avlägsnad. För att kunna konsumeras måste avokadon ha rätt mognadsgrad, då lossnar kärnan och skalet lätt och köttet har lagom mjuk konsistens. En mogen avokado ger efter en aning om man trycker försiktigt vid skaftfästet. Fördjupningen som den borttagna kärnan lämnar efter sig kan fyllas med olika fyllningar. Löjrom, majonnäs eller enklare kaviar är omtyckta ingredienser när avokado i denna form serveras som förrätt. Avokadoköttet kan också skäras i mindre skivor eller bitar och blandas in i grönsaks- eller andra sallader. Avokadopuré kan även användas i söta efterrätter som avokadoglass och avokadomousse. Avokado är huvudingrediensen i den mexikanska dippen guacamole.
Avokadofrukten kan innehålla upp till 30 procent omättat fett[2], men det vanligaste är att den innehåller ca 15% fett, främst enkelomättat sådant[3]. Den har även ett högt innehåll av kalium, ett essentiellt mineral som är nödvändigt för normal hjärt- och muskelfunktion.
Synonymer [redigera]
- Laurus persea L.
- Persea americana var. drymifolia (Schltdl. & Cham.) Blake
- Persea americana var. nubigena (L. Wms.) Kopp
- Persea drymifolia Schltdl. & Cham.
- Persea gratissima Gaertn.f.
- Persea nubigena L. Wms.
- Persea persea Cockerell
Referenser [redigera]
- ^ [Avokado. http://www.ne.se/lang/avokado, Nationalencyklopedin, läst 2012-02-18.]
- ^ Avokado, Nationalencyklopedin, läst 2012-02-18.
- ^ Livsmedelsverket, läst 2013-01-07.
- Green, Sven. Nya Vackrare trädgård. Anfang Förlag För Reader´s Digest. Sid. 323. ISBN 91-7030-206-5
- Nationalencyklopedin. Bra Böcker. 1989. Sid. 165. ISBN 91-7024-621-1
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Avokado
