FC Rosengård (damfotboll)

Från Wikipedia
(Omdirigerad från LdB FC)
Hoppa till: navigering, sök
FC Rosengård (damfotboll)
Hemort Malmö
Grundad 11 april 2007 (7 september 1970)
Hemmaarena Malmö IP
Kapacitet 7 800
Ordförande Sverige Håkan Wifvesson
Tränare Sverige Markus Tilly
Meriter
Svenska mästare 8 (1986, 1990, 1991, 1993, 1994, 2010, 2011, 2013)
Svenska cupen 2 1990, 1997
Allsvenska säsonger   (2013)
Övrigt
Webbplats www.ldbfc.se
Nuvarande säsong

FC Rosengård (tidigare MFF:s damfotbollssektion Malmö FF Dam) är en fristående damfotbollsförening i Malmö. Den bildades 11 april 2007 under namnet LdB FC och bytte 2013 till sitt nuvarande namn.

Allmän beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Klubben är en av de mest framgångsrika i svensk damfotbolls historia med åtta SM-guld, två segrar i Svenska cupen, två guld i nordiska mästerskapen och har tillhört högsta serien och Damallsvenskan flertalet av säsongerna och sedan 1986 aldrig varit placerade sämre än trea. Klubbens förste tränare hette Putte Asp och en annan känd tränare var Lena Videkull.

2004 fick man den första supporterklubben på damsidan, Himmelsblå fans. Hemmaarenan är Malmö IP, vars publikkapacitet är 7 800 personer.

Av de allsvenska skyttedrottningarna från och med 1982 har sju varit från MFF Dam. 2007 antogs sponsortiteln LDB FC, efter huvudsponsorn LdB), innan klubben den 12 december 2013 beslutade att byta namn till FC Rosengård.[1]

Efter några år av ekonomiska problem och missade guld, blev 2005 ett succéår för klubben när man otippat kom tvåa i Damallsvenskan. 2010 lyckades man för första gången under namnet LdB FC Malmö vinna SM-guld. Året därpå lyckades man försvara titeln och stod den 15 oktober 2011 återigen som svenska mästare.

Historia[redigera | redigera wikitext]

1970-talet[redigera | redigera wikitext]

1970 startade Malmö FF fotboll för damer, efter att man annonserat efter spelare i tidningen Arbetet, och den 7 september tog MFF:s huvudstyrelse beslutet att upprätta en damsektion i föreningen. En av de första spelarna var Ann-Christine Bergström (f.d. Persson).

1971 debuterade laget i seriesystemet i Arbetets damfotbollsserie Västra, där man slutade på tredje plats. Tränare då var Putte Asp (till 1973).

1972, efter att ett flertal serieomläggningar gjorts, spelade laget i Arbetets damfotbollsserie div 2 Västra där man slutade tvåa.

1973 spelade laget i div 2 Västra och man blev återigen tvåa.

1974 spelade man i div 1 Skåneserien, där man blev sjua och året därpå sexa.

1976 spelade laget i div 3 Sydsvenska, där man blev sjua, och året därpå i div 2 Sydsvenska, med en fjärdeplacering.

1978 spelade laget i div 2 Södra, där man placerade sig på tredje plats både detta år och året efter.

1980-talet[redigera | redigera wikitext]

1980 spelade man i div 2 Södra Götaland och där blev laget etta, vilket medförde spel i div 1 Södra från följande säsong.

1981 spelade laget i den relativt nya damallsvenskan, men det fanns en i norra och en i södra Sverige och SM-guld delades ut efter slutspel mellan de bäst placerade i de båda serierna. Under denna tid etablerade sig MFF som ett av topplagen i Sverige.

1986 tog laget sitt första SM-guld i finalen mot Sunnanå SK.

1988 bildades en riksomfattande damallsvenska, där MFF kom på tredje plats och fick ett SM-brons efter förlust i semifinalen mot Jitex BK. Till denna säsong hade Ulf Bergquist (numer generalsekreterare för EFD) rekryterats till ledarstaben. Med erfarenheter från chefsnivå i näringslivet inledde han en stor statsning på administration och marknadsföring. Träningsdosen ökas av tränaren Lars Eiswold. Laget är nu permanent placerat som ett av topplagen i damallsvenskan.

1989 blir man tvåa i damallsvenskan och i slutspelet blir man tvåa, efter förlust i finalen mot Jitex BK.

1990-talet[redigera | redigera wikitext]

Det nya decenniet inleds med en första plats i damallsvenskan och SM-guld, efter seger mot Öxabäck IF i finalen. Dessutom vann man Svenska Cupen.

1991 blir man åter etta i allsvenskan och tar SM-guld i slutspelet efter vinst mot Jitex BK. Man tar även guld i Nordiska Mästerskapen för mästarlag.

1992 blir laget trea i serien och får nöja sig med en tredjeplats i slutspelet efter förlust i semifinalen mot Öxabäck. Man tar åter ett NM-guld.

1993 och 1994 kom man etta i damallsvenskan och tog SM-guld. Dessutom blev det ett NM-guld 1994.

1995 - 1997 är serien rak och därför anordnas inget slutspel. Laget tar brons 1995 och silver 1996 och 1997. Laget vinner dock Svenska Cupen 1997.

1998 och 1999 är det åter slutspel och MFF tar SM-silver båda åren i finaler mot Älvsjö AIK.

2000-talet[redigera | redigera wikitext]

2000-2001 är serien åter rak. Laget blir tvåa i damallsvenskan och får SM-silver, vinner gör Umeå IK damfotboll.

2002 blir man tvåa igen. Serien är mycket ojämn och MFF missar guldet trots att man ej förlorat en match under säsongen. Guldet tas liksom året innan av Umeå IK damfotboll.

2003 blir "den eviga tvåan" MFF nedpetade till tredje plats av det 2003 bildade laget Djurgården/Älvsjö, som vinner serien. MFF når final i Svenska Cupen, vilken dock vinns av Umeå IK damfotboll. Ny tränare denna säsong är Anders Johansson, som kom från Älvsjö AIK.

2004 går dåligt för laget, såväl spelmässigt som ekonomiskt. Inför hösten värvas brasilianska storspelaren Formiga som förstärkning.

2005 hade spelarna Karolina Westberg, Heidi Kackur, Sara Larsson och Hedvig Lindahl lämnat laget. Förlusten av storspelarna kunde ej täckas på grund av klubbens ekonomiska problem. Dock kunde Formiga behållas efter hjälp från sponsorer. Spekulationer i massmedier säger att MFF riskerar att trilla ur Damallsvenskan. Ett harmoniskt lag bjuder dock på fint spel och man gör ett succéår, som slutar på andra plats. Therese Lundin blir delad vinnare av skytteligan tillsammans med Marta, med 21 gjorda mål. Glädjande ökar publiksnittet också till drygt 1 000 personer per match. Dessutom ordnas de ekonomiska problemen och klubben kan satsa för fullt inför efterföljande säsong.

2006 beslutar Malin Andersson att lägga skorna på hyllan. Lagkaptenen Denise Reddy återvänder hem till New Jersey, USA efter 10 år i klubben. Brasilianska Formiga återvänder även hon hem. Anders Johansson väljer att inte fortsätta träna laget efter 3 säsonger. Ny huvudtränare blir Jörgen Petersson (fotbollstränare) och får assisterande tränare i Martin Sjögren. MFF väljer att satsa ungt och långsiktigt när man värvar ersättare. Talangerna Emma Wilhelmsson, Lina Nilsson och Johanna Rosén skriver på för Malmö. Under vintern tränade även engelska landslagsstjärnan Rachel Unitt med laget men valde tillfälligt att tacka nej, på grund av utbrändhet. Istället skrev isländska Dóra Stefánsdóttir på för 2 år. Under sommaren kom Danmarks största talang, Nanna Johansen, och skrev på.

2007 bytte klubben namn till LdB Football Club. För bytet får föreningen 24 miljoner kronor de närmsta 8 åren. Holländska jättetalangen Manon Melis förstärker laget och vinner lagets interna allsvenska skytteliga med 10 mål. Efter säsongens slut lägger isländska världsforwarden Ásthildur Helgadóttir skorna på hyllan. En av klubbens största ikoner genom tiderna, Jenny Engwall, lånas ut till Kopparberg/Göteborg men återvände aldrig tillbaks till klubben utan spelar idag i Tyresö FF. Therese Sjögran får motta Diamantbollen på den årliga fotbollsgalan

2008 LdB (även gamla MFF Dam) får sin första egna talang att gå från flicklagen via a-laget till a-landslaget - Malin Levenstad. Tjeckiska landslagsspelaren, Pavlina Scasna, skriver 2 års kontrakt med klubben. Från Linköping FC skriver även Maria Aronsson kontrakt med LdB. Även tysk/turkiska supertalangen Aylin Yaren förstärker klubben. Nanna Johansen återvänder till Danmark.

2010 LdB tar sitt första SM-guld som individuell klubb, och man gör det efter bland annat 5-0 över toppkonkurrenten Umeå IK inför 3 500 glada hemmafans i sista omgången. Samma säsong blir Therese Sjögran framröstad som seriens bästa spelare och Manon Melis vinner skytteligan.

2011 Laget tar sitt andra raka SM-guld efter 6-0 i sista matchen mot Kif Örebro. Bland andra Therese Sjögran, Manon Melis och Caroline Seger återfanns i guldtruppen. Redan direkt efter säsongslut stod det klart att tränaren Martin Sjögren lämnar laget och Peter Moberg tar över tillsammans med Jonas Eidevall.

2012 Malmö förlorar mot Tyresö i sista omgången och slutar tvåa efter Tyresö på grund av sämre målskillnad. Efter säsongen slutade Peter Moberg och Jonas Eidevall tog över som huvudtränare.[2]

2013 Laget blir återigen svenska mästarinnor.

Spelare[redigera | redigera wikitext]

Spelartruppen 2014[redigera | redigera wikitext]

Nr Land Pos Namn
1 Tyskland  MV Kathrin Längert
2 Danmark  F Line Røddik Hansen
3 Sverige  F Amanda Ilestedt
5 Nya Zeeland  F Ali Riley
6 England  MF Anita Asante
7 Island  MF Sara Björk Gunnarsdóttir (kapten)
8 Nederländerna  MF Kirsten van de Ven
9 Sverige  A Elin Rubensson
10 Schweiz  A Ramona Bachmann
11 Brasilien  A Marta Vieira da Silva
11 Sverige  MF Anna Thörnqvist
Nr Land Pos Namn
14 Danmark  A Nicoline Sörensen
15 Sverige  MF Therese Sjögran
16 Sverige  F Lina Nilsson
18 Sverige  MF Elin Björklund
19 Tyskland  MF Katrin Schmidt
20 Sverige  MF Sarah Mellouk
23 Sverige  A Nathalie Persson
24 Sverige  MF Ebba Wieder
25 Sverige  MF Emma Pennsäter
30 Sverige  MV Zecira Musovic
31 Tyskland  A Anja Mittag

Utlånade spelare[redigera | redigera wikitext]

Nr Land Pos Namn
4 Sverige  F Malin Levenstad (utlånad till AIK)

Tidigare spelartrupper[redigera | redigera wikitext]

Se Spelartrupper i Damallsvenskan.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Jonathan Kvarnström (12 december 2013). ”Malmö fortsätter som FC Rosengård”. SVT Sport. http://www.svt.se/sport/fotboll/malmo-fortsatter-som-fc-rosengard. Läst 12 december 2013. 
  2. ^ http://www.skanskan.se/article/20121109/SPORT/711099991/1007/-/ldb-tranaren-slutar

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]