Gefle IF Fotboll

Gefle IF Fotbollförening
Hemort	Gävle, Sverige
Grundad	5 december 1882
Hemmaarena	Strömvallen
Kapacitet	7302 (1993 ståplatser)
Ordförande	Leif Lindstrand
VD	Eva von Schéele-Frid
Tränare	Pelle Olsson
Ass. tränare	Thomas Andersson
Hemmaställ Bortaställ
Meriter
Svenska mästare	0
Svenska cupen	0
Rosenska Pokalen	3 (1899, 1900, 1902)
Allsvenska säsonger	11  (2011)
Placering i allsvenskans maratontabell	26:e
Säsonger i Sveriges näst högsta division	47   (2004)
Övrigt
Supportrar	Sky Blues Gefle Blue Boys
Webbplats	www.gefleiffotboll.se

Gefle IF Fotboll är en svensk professionell fotbollsklubb från Gävle som utgör fotbollssektionen i den svenska alliansföreningen Gefle IF. Gefle IF är Sveriges äldsta ännu existerande flersektionsförening. Idrottsföreningen bildades den 5e december år 1882 under namnet Gefle Sportklubb och dess förste ordförande var Löjtnanten vid Kungl. Hälsinge regemente Gustaf Moberg. Under ett möte den 24e januari år 1883 kom föreningen sedermera att byta namn till Gefle IF. Gefle IF var från början en idrottsförening vars medlemsbas till största del utgjordes av människor från Gävles överklass. Föreningens aktiviteter kom därför att till stor del riktas mot medborgare aktiva i stadens tämligen förmögna näringsliv. Idag existerar emellertid inte någon sådan speciell orientering. I och med att ishockeyklubben Brynäs IF, med dess nybyggda ishockeyarena Läkerol Arena, sedan länge är stadens mest populära idrottsklubb är det istället Brynäs som idag har bäst förutsättningar att dra till sig nya supportrar och attrahera inkomster från näringslivet i staden. Gefle IF Fotboll är en av Sveriges allra första fotbollsföreningar och innehar således en viktig roll i den svenska idrottsrörelsens utveckling. Klubben bör tillsammans med AIK, Djurgårdens IF och Örgryte IS ses som pionjärerna inom svensk fotboll. Gefle IF Fotboll har hittills rönt sina största framgångar under början av 1900-talet och under 2000-talet.

Historia

1882–1907: De första åren, Rosenska pokalen och Robert Carrick Jr

Den 5 december 1882 bildades Gefle Sportklubb.

På programmet uppfördes skidor, skridsko, rodd och bollspel. En och en halv månad senare, den 24 januari 1883, ändrades namnet till Gefle Idrottsförening. Då fick också föreningen sin första styrelse, ledd av löjtnanten Gustaf Moberg.

Åren kring sekelskiftet 1899-1900 är Gefle IF:s mest framgångsrika hittills i fotbollssammanhang, men innan man nådde så långt var det många problem som skulle lösas. Inte bara att lära sig grunderna, reglerna och någon sorts primitiv taktik – det första man måste ordna var att skaffa fram en plan att spela på. Föreningen hyrde en obebyggd tomt mellan Valbogatan och Hantverkargatan, där samlades föreningens idrottsmän vår- och sommarkvällar för att träna.

1901 misslyckades föreningen med att vinna pokalen, men ingen annan gjorde det heller. I semifinalen vann GIF mot Djurgårdens IF med 2–1, men i finalen några timmar senare blev det 1–1 mot AIK. Någon förlängning var det inte tal om, och inte heller blev det någon omspelsmatch.

1933–1934: Den första sejouren i Allsvenskan

1933 kvalificerade sig Gefle IF sig till Fotbollsallsvenskan för första gången. På denna tid så spelades allsvenskan höst/vår. Gefle IF:s hamnade säsongen 1933/1934 på 11:e plats och skulle drabbats av nedflyttning, men Malmö FF diskvalificerades pga professionalism, degraderades så att Gefle klarade sig kvar. Säsongen 1934/1935 när centrala halvbacken Thure “Kusken” Svensson börjat lägga ned karriären, vänsterbacken Nils Isakssons långsamhet blivit för stor belastning, högerbacken Henry Åströms sex raka matcherns frånvaro tärde på kvalitén, talangen högerinnern Olle Wallsten sent blev spelklar, centern “Hogga” inte levererade relativt de höga förväntningarna, experimenten i femmannakedjan blivit för stor och målvakten Bertil Bysell dragit till Falu FK gick det inte lika bra och man slutade på sista plats.

1935–1982: Ökenvandring i Division II, Division III och Division IV

Det följde tuffa tider och klubben var till och med nere i division 4 ett tag. Se sluttabeller! 1981 kom man på en nionde plats i Division 2, som på den tiden var Sveriges näst högsta division. Många trodde att Gefle IF skulle åka ur tvåan. Men 1982 stod man för en riktig skräll genom att komma tvåa, kvala bort KFF och vips var man tillbaka i Allsvenskan för första gången på 47 år.

1983-1984: Tillbaka i Allsvenskan - Två säsonger utan en bortaseger

Återkomsten till Allsvenskan 1983 var bra och på hemmaplan var man starka då man slog lag som AIK, Mjällby, Bajen och IFK Göteborg. Men bortafacitet var uselt och man tog inte en enda seger borta. Tre oavgjorda matcher blev de enda poänginhåvningarna på bortaplan. Det speciella var att det var mot göteborgslagen IFK Göteborg, Örgryte IS och BK Häcken plus att samtliga dessa matcher slutade 0–0. Gefle IF hamnade precis ovanför nedflyttningsstrecket på tionde plats och säkrade tack vare MFF:aren Thomas Sunessons kvitteringsmål i Blekinge med 43 sekunder kvar av säsongen spel i Allsvenskan 1984.

1984 spelade Gefle IF och återigen blev ingen seger på bortaplan. Gefle IF spelade ändå en avgörande match i sista omgången borta mot IK Brage. Det blev förlust med 1–0 då målvakten Arne Skalk bländad av solen släppte in ett långskott.

1985-2003: Tillbaka i verkligheten - Division I och Division II

1985 slogs man i toppen igen i division 2 men hamnade på en 3:e plats. 1986-1988 kom man fyra tre år i rad i Sveriges näst högsta division, Division 2 som 1987 blev Division 1. 1989 slutade Gefle IF 9:a men avancerade till semifinal i Svenska cupen säsongen 1988/1989 efter att ha bland annat slagit ur AIK och IFK Norrköping. I semifinalen förlorade man mot Djurgårdens IF efter straffsparksläggning. Gefle IF placerade sig oftast på mittenplaceringar i Division 1 och hade svårt i toppen. 1995 skulle bli en väldigt bra säsong (bland annat kom Mathias Woxlin från IK Brage och Hans Berggren säsongen innan från Hamrånge GIF). Man slogs med Umeå FC om platsen i Allsvenskan, en kamp som Umeå FC vann. Gefle IF blev tvåa och nu väntade kval mot Östers IF om en plats i Fotbollsallsvenskan 1996. Gefle IF fick starta hemma. Men det var inte riktigt hemma. Gefle IF tvingades spela sin match på Råsundastadion på grund av att Strömvallen hade täcks med snö och is. 702 personer på Råsunda fick se Öster vinna med 1–0. I Växjö var man chanslösa och föll med 3–0. 1996 slutade Gefle IF på sjunde plats i Division 1, men Gefle IF vann i början av säsongen hemma mot Hammarby IF med 6–2 som en av klubbens största prestationer någonsin. 1997 blev man sexa i Division 1. Hans Berggren gör 20 seriemål. Gefle IF vann en match hemma mot Assyriska föreningen Södertälje med 6–0 och avancerar till sjunde omgången i Svenska Cupen efter att bland annat slagit ur IFK Göteborg och Örebro SK, men förlorar mot IF Elfsborg. 1998 blev tungt, Hans Berggren gick till Hammarby IF. Gefle spelade inte särskilt bra, och på bortaplan tog man bara åtta poäng, Via 19 poäng hemma samlade man ihop 27 poäng och kommer på en 11:e plats och tvingas kvala för att behålla sin existens i Division 1. I första kvalomgången mot Väsby IK blir det oavgjort borta men seger hemma med 1–0, målet av Jonas Stark. Östersunds FK blev nästa motståndare men Gefle IF vann borta med 2–0 efter mål av Jonas Stark och Tommie Högberg och hemma med 1–0; målet av Daniel Ytterbom. Efter säsongen gick Mathias Woxlin till Schweiziska FC Locarno, men kom tillbaka i slutet av 1999.

1999 hamnade man på en åttonde plats. Eftersom seriesystemet skulle göras om till Superettan fick Gefle IF försöka kvala sig dit i ett dubbelmöte med FC Café Opera. I första matchen borta blev det 0–0. I hemmamatchen blev det 2–2 och Gefle IF föll på mål på bortaplan. År 2000 i division 2 blev en enkel resa. Man var totalt överlägsna och vann serien. Man förlorade bara tre matcher och krossade lag som Skellefteå AIK (7–0), Bodens BK (6–0), IFK Holmsund (6–1), Kiruna FF (5–0). I kvalet till Superettan mötte man IF Brommapojkarna. Gefle IF vann första matchen hemma med 1–0, målet av Daniel Ytterbom. På bortaplan vann man med 3–2, målen av Daniel Westlin, Daniel Ytterbom och Robert Stridh (på straff) och var klart för Superettan 2001. Efter säsongen lämnade skyttekungen Daniel Westlin Gefle för IFK Göteborg i Allsvenskan.

2001 blev ett bra år och man kom på en överraskande fjärde plats, bara en poäng efter trean Mjällby vilket hade betytt kval till Allsvenskan. Säsongen 2002 var till skillnad från förra en motig säsong där Gefle spelade mindre bra. Mitt under säsongen kom Westlin tillbaka från Allsvenskan. Till slut kom Gefle på 11:e plats mycket tack vare sin hemmastyrka. Säsongen 2003 blev det också bara en mittenplacering, men också en 4–0-seger mot Brommapojkarna. Säsongen 2004 skulle vara ett lyckat år.

2004- : Pelle Olsson-eran - Allsvenskan för tredje gången

Gefle inledda superattansäsongen bra och låg i toppen i tabellen och ledde den också i omgångar. Första platsen togs ändå av BK Häcken som Gefle besegrat med 4–0 hemma på Strömvallen, men en andraplats innebar ändå Gefle IF att klubben var tillbaka i Allsvenskan för första gången sedan 1984. Det blev ett stort firande som snabbt tog slut då succétränaren Kenneth Rosén avled den 27 december 2004, vilket tog laget hårt. Mannen som skulle ta hand om denna nya tuffa uppgift att hålla Gefle IF kvar i Allsvenskan blev nygamle spelaren och tränaren Per Olsson. Gefle IF var oerhört nederlagstippade och hade inte råd med stora nyförvärv och behöll de flesta i truppen, dock gjorde man en viktig värvning. Man lånade Djurgårdens IF:s kongoles René Makondele. I premiären föll man med 1–0 borta mot Kalmar FF. I första hemmamatchen på Strömvallen sedan 1984 förvandlades den i humor till “Strömlösvallen”. Stora delar av ljuset slocknade efter ett elavbrott. När felet lagats spelades matchen färdigt, och Gefle IF förlorade med 2–1. I omgång 4 den 1 maj 2005 tog man första poängen och trepoängaren efter en seger med 1–0 hemma mot Assyriska föreningen Södertälje. Målet av Johan Claesson på nick. Den 16 maj 2005 mötte man GIF Sundsvall, "Norrlands" andra lag i allsvenskan detta år. “Prestigemötet” handlade om vilket lag som är bäst i "Norrland", inom citationstecken med tanke på att Gävle inte riktigt hör till det egentliga Norrland. . Gefle IF vann matchen med 2–1.

Den 26 juni 2005 vann Gefle IF borta mot Hammarby med 1–0, och det var lagets första bortaseger på 71 år i allsvenskan. Målskytt Benny Mattsson inofficiellt assisterad av Magnus Wikström just innan Tidahôlmsramsan om taktökning ljöd. Den 20 juli 2005 skrällde Gefle IF igen och vann i sin etthundrade allsvenska match borta mot IFK Göteborg med 1–0 efter mål av Daniel Bernhardsson (vars yrke 2005 var bonde) efter att han skarvat in en frispark från Andreas Revahl.

Den 31 augusti 2005 vann man borta mot Halmstads BK med 4–1 där nyförvärvet Makondele visade vad han gick för med 1 mål, 2 assists och 1 fixad straff. I näst sista omgången vann man hemma mot Malmö FF med 2–1 och kontraktet sågs ut att klaras. Och den 23 oktober 2005 i sista omgången borta mot Assyriska föreningen Södertälje vann man med 3–0 och man hamnade på 11:e plats, som resulterade i nytt kontrakt. Det hela var en sensation, man avgjorde också många matcher på sitt starka defensiva spel och att man var ett välorganiserade lag. Dessutom vann man fair play-ligan vilket resulterade att man fick plats vid kvalspelet till UEFA-cupen 2006/2007.

Till Fotbollsallsvenskan 2006 värvade man Yannick Ngabu Bapupa och estländaren Kristen Viikmäe plus att Makondele skrev på ett kontrakt med klubben. Dessutom ville man ha Hans Berggren från IF Elfsborg. Han ville själv tillbaka till klubben men IF Elfsborg ville inte sälja honom till Gefle IF. Man började stark med 2–2 borta mot AIK. Viikmäe, Ytterbom, Makondele och Bapupa var några som fungerade bra i offensiven och låg bakom mycket av framgångarna. Lagets största stjärna Makondele briljerade som spelfördelare. Efter en brakförlust hemma mot BK Häcken spelade man bättre och tog första segern för året genom att slå Helsingborgs IF hemma med 1–0 efter mål av Viikmäe – Kristens sista i Allsvenskan.

Första bortasegern denna säsong var mot IF Elfsborg då man vann med 1–0 efter mål av Bapupa – dessutom räddade Gefles målvakt Mattias Hugosson en straff. I Svenska Cupens fjärde omgång den 6 juli 2006 slog man Halmstads BK borta med 3–0. Den 13 juli 2006 spelade man hemma (det var inte riktigt “hemma”, den tilldrogs inför 839 personer på Råsunda) mot Walesiska Llanelli AFC i UEFA-cupens första kvalomgång vilket blev klubbens första internationella tävlingsmatch någonsin. Matchen slutade i förlust med 2–1 sedan Griffiths mål i 82:e och Mingorances i 87:e ställt till det för GIF. Borta på Stradley Park blev resultatet 0–0 sedan Thomas Hedlund frilägesutvisats i 27:e minuten och Gefle IF var därmed utslaget ur cupen. Mellan cupmatcherna gjorde man en uppmärksammad vändning mot Malmö FF hemma. Efter att Malmö tagit en 3–0-ledning i första halvleken kändes det som en klar förlust. I andra gjorde Gefle fyra mål efter ett hat-trick av Mathias Woxlin och kvittering på en lätt chippning av Daniel Westlin.

Andra halvan av säsongen 2006 blev stark och stort bidragande till att man klarade kontraktet. Gefle IF avancerade till final i Svenska Cupen för första gången efter att ha vunnit semin borta mot Kalmar FF på straffar – dock missade Mathias Woxlin finalen på grund av avstängning. Finalen förlorade man mot Helsingborgs IF efter att en magnifik Henrik Larsson levererat. Gefle IF:s hemmastyrka har varit ett problem för de större klubbarna. På hemmaplan fick storklubbarna AIK, Malmö FF, IFK Göteborg, IF Elfsborg, Djurgårdens IF och Helsingborgs IF med sig högst en poäng, bara Hammarby IF lyckades ta tre. Makondele var Gefle IF:s framgångsrikare spelare denna säsong med åtta mål, sju assists och åtta gula kort på sina 24 matcher.

Säsongen 2007 visade Gefle att man etablerat sig på allvar i allsvenskan. Gefle tog sin största seger någonsin i Allsvenskan då man 21 oktober med alla mål i andra halvlek besegrade Helsingborg hemma med 4–0; ett resultat som tangerades mot HBK tredje augusti 2008. Nyförvärvet från Söderhamns FF i division III; Johan Oremo; var det stora genombrottet denna säsong. Aldrig tidigare hade GIF haft en spelare på fjärde plats i allsvenska skytteligan. Och en A-landslagsman hade man inte haft sedan Gunnar “Rom-Janne” Jansson 23 maj och 23 september 1934. Landslagsdebuten skedde 13 januari 2008 borta mot Costa Rica med ett inhopp i andra halvlek.

Även 2009 uppträdde GIF-spelarna på ett just sätt och i kombination med att Allsvenskan rankas högt i fairplay-sammanhang tilldelades GIF en plats i kvalet till Europa League 2010. 2–1-förlust i första benet av europeiskt kvalspel “hemma” på Råsunda? Aj, aj… Déjà vu-känslan från fyra år tillbaka var påtaglig efter matchen mot FC Dinamo Tbilisi i andra kvalomgången. Georigerna vann även returen på Boris Pajtjadze-stadion med 2–1 och gästrikarna fick nöja sig med att ha besegrat färöiska NSÍ Runavík med 2–0 i Tórshavn och med 2–1 i Solna. Båda lagen blev pga UEFA-kraven tvungna att flytta sina matcher till respektive nationalarena – skall vi vara petiga tilldrog sig första benet på konstgräsvallen Gundadalur bredvid nationalarenan pga att naturgräset skulle sparas till större kamper. Pga av de färöiska visumreglerna i kombination med att lottningen skedde så sent som tio dagar innan första match fick ghananen Yussif Chibsah och tanzaniern Haruna “Moshi” Shabani stanna i Gävle. Alexander Gerndt visade sig inte vara mer ljumskskadad än att han kunde göra matchens båda mål innan han efter 65 minuter byttes ut mot Daniel Westlin.

2010 hade Gefle IF en tuff säsong med olika stjärnspelare som sålts till andra klubbar för att få ihop ekonomin, till exempel Gerndt och Berg. Dock hade laget en del skickliga spelare kvar som räddade laget i slutskedet av säsongen. I den sista omgången räddade skyttekungen Jakob Orlov, starka Mikael Dahlberg och skicklige Dragan Kapcevic som fixade 2-2 på slutet. Efter 2-2 tog sig Gefle IF till kvalspel för att hänga kvar i Allsvenskan. Där mötte man GIF Sundsvall som man vann emot med 1-0 borta och 2-0 hemma och lyckades därmed fixa det allsvenska kontraktet även 2011.

Klubbfärger och klubbmärke

Himmelsblått och vitt.

Arenor och idrottsplatser

Strömvallen

Truppen

Aktuell per den: 6 december 2010.

Nr Land Pos Namn 1 MV Mattias Hugosson (Vice-kapten) 2 F Olof Mård 4 F Sebastian Senatore 6 F Pär Asp 8 A Bernhard Nyström 9 F Jonathan Hellström 10 A Jakob Orlov 11 MF Hjalmar Öhagen 12 F Daniel Bernhardsson (Kapten) 14 F Jens Portin 15 A Mikael Dahlberg 16 A Dragan Kapčević

Nr Pos Namn 17 MF Jonas Lantto 19 MF Marcus Hansson 21 F Eric Larsson 22 MV Emil Hedvall 23 MF Suad Gruda 25 F Niklas Erhard Olsson 26 MF Daniel Leino 27 A Marcus Hägg 28 A Erik Törnros 30 MV Tobias Skärberg -- MF Alexander Faltsetas

Spelarprofiler

• Hans Berggren
• Andrezj Borowko
• Johannes Ericsson
• Jon “Super-Jon” Ericsson
• Berndt “Bempa” Eriksson
• Peter Fyhr
• Thomas Hedlund
• Håkan Holmström
• Mattias Hugosson
• Patrik Karlsson
• Jerzy Kaziow
• Mikael Källström
• Tore “Turbo” Lennartsson
• René Muzola Makondele
• Anders Markström
• Benny Mattsson
• Anders “Dojan” Nilsson
• Mats Olausson
• Per Olsson
• Johan Oremo
• Sigvard “Sigge” Parling
• Arne “Ata” Persson
• Andreas Revahl
• Arne Skalk
• Jonas Stark
• Tomasz Stolpa
• Robert Stridh
• Thomas Vesterinen
• Daniel “Sulan” Westlin
• Mathias Woxlin
• Daniel Ytterbom
• Lars Ytterbom

Tränare

Per Olsson. Tidigare tränare: Lennart “Liston” Söderberg, Stefan Lundin, Bosse Andersson, Kenneth Rosén, Björn Bolling, Erik “Stav-Erik” Nilsson, Sven Klang

Flest spelade allsvenska matcher för GIF

Rk	Spelare	Sejour	Match	Mål
01	Mattias “Hugo” Hugosson	2005-10	168	00
02	Daniel “Lagat” Bernhardsson	2005-10	164	14
03	Jonas “Norrlands Guld” Lantto	2007-10	110	12
04	Johannes “Jossa” Ericsson	2005-09	107	06
05	Daniel “Sulaković” Westlin	2005-10	102	15
06	Thomas “Greger Bom-Bom” Hedlund	2005-08	101	00
07	Mathias “Woxa” Woxlin	2005-08	100	14
08	Johan “Clage” Claesson	2005-08	097	03
09	Yannick Ngabu Bapupa	2006-09	092	12
10	Yussif Alhassan Chibsah	2008-10	078	05
11	Daniel Theorin	2008-10	063	00
12	René Muzola Makondele	2005-07	061	12
12	Anders Wikström	2005-08	061	00
14	Andreas “Bolt” Dahlén	2007-09	059	01

Siffrorna är aktuella efter 2010

Flest gjorda allsvenska mål för GIF

Rk	Spelare	Sejour	Match	Mål	Str	Mål/Ma
01	Holger “Hogga” Karlsson	1933-35	40	20	3	.50
02	Hans “Hasse” Berggren	2005-10	56	18	2	.32
03	Gunnar “Rom-Janne” Jansson	1933-35	≥36	17	-	≤.47
04	Johan “O’Remo” Oremo	2007-08	36	15	-	.42
04	Daniel “Sulaković” Westlin	2005-10	102	15	-	.15
06	Daniel “Lagat” Bernhardsson	2005-10	164	14	-	.09
06	Mathias “Woxa” Woxlin	2005-10	100	14	7	.14
08	Yannick Ngabu Bapupa	2006-09	92	12	-	.13
08	Jonas “Norrlands Guld” Lantto	2007-10	110	12	-	.11
08	René Muzola Makondele	2005-07	61	12	-	.20
08	Pelle “Lycko-Per” Olsson	1983-84	44	12	-	.27
12	Alexander “Alejandro” Gerndt	2008-10	47	11	1	.23
12	Amadou “Woja” Jawo	2008-09	41	10	-	.24
12	Jakob “Sportlov” Orlov	2010	26	09	-	.35

“Str” betyder “varav på straffspark”. “Mål/Ma” betyder “gjorda mål per spelad match”. Siffrorna är aktuella efter Allsvenskan 2010.

Samtliga gjorda mål för GIF i europacupspel

Rk	Spelare	Sejour	Match	Mål	Str	Mål/Ma
1	Hans “Hasse” Berggren	2010	2	2	1	1.00
1	Alexander “Alejandro” Gerndt	2010	3	2	-	.67
3	Daniel “Lagat” Bernhardsson	2006-10	6	1	-	.17
3	Jakob “Sportlov” Orlov	2010	4	1	-	.25
3	Kristen “Viikmae” Viikmäe	2006	2	1	-	.50

Övrigt

• Publikrekord hemma: 7 644 mot IFK Göteborg 2 oktober 1983
• Publikrekord borta: 23 822 mot AIK 2 april 2006

Referenser

Lokaltidningsarkiv på Stadsbiblioteket i Gävle. Alf Frantz. Jimmy Lindahl. Ulf “Gasell” Lindgren.

Externa länkar

• Gefle IF Fotboll
• Himlen är ljusblå

• Wikimedia Commons har media som rör Gefle IF Fotboll.
  Bilder & media