Ludwigslust

Ludwigslust
Ort
Ludwigslusts kanal, Kanalgatan
Vapen av staden Ludwigslust
Land	Tyskland
Förbundsland	Mecklenburg-Vorpommern
Kreis	Ludwigslust-Parchim
Koordinater	53°19′N 11°29′Ö
Yta	78,29 km²
Folkmängd	12 375 (31 december 2011 )
Befolkningstäthet	165 inv./km²
Borgmästare	Reinhard Mach (partilös)
Postnummer	19288
Riktnummer	03874
Registreringsskylt	LWL
Ludwigslusts läge i Mecklenburg-Vorpommern
Webbplats: http://www.stadtludwigslust.de www.stadtludwigslust.de

Ludwigslust är en stad med 12 319 invånare i det tyska förbundslandet Mecklenburg-Vorpommern. Fram till september 2011 var staden huvudort för distriktet med samma namn.

Geografi

Staden Ludwigslust är belägen 40 kilometer söder om Schwerin i den östra delen av landskapet Griese Gegend. Genom staden rinner Ludwigslusts kanalen, som anlades under 1700-talet.

Ortsdelar

Det egenliga stadsområdet bildas av Ludwigslust och stadsdelen Techentin. De andra ortsdelarna var självständiga orter, som gick upp i staden Ludwigslust vid olika sammanläggningar: Niendorf/Weselsdorf (1969), Hornkaten (1973), Glaisin och Kummer (2005).

Historia

Se även: Ludwigslusts slott.

Mellan 1731 och 1735 uppfördes ett jaktslott i korsvirkestil för hertig Christian Ludvig II av Mecklenburg-Schwerin. Sedan 1754 kallades slottet Ludwigs Lust (svenska: Ludvigs nöje).

I mitten av 1700-talet beslöt dåvarande hertigen Fredrik II av Mecklenburg-Schwerin att uppföra en ny slottsbyggnad och en ny residensort. Slottet var färdig 1776. Samtidigt uppfördes många andra byggnader, till exempel slottskyrkan (1765), huvudgatan med byggnader (Schloßstraße), byggnaderna omkring Bassin mellan slottet och slottskyrkan (cirka 1765), och slottsparken i barockstil. Ludwigslust var det officiella hertigliga residenset i Mecklenburg från 1763 fram till 1837. År 1837 flyttade det hertigliga residenset tillbacka till Schwerin, men Ludwigslust blev sommarresidenset av mecklenburgska hertigarna.

Under mitten av 1800-talet anlades en järnväg från storstaden Hamburg till Preussens huvudstad Berlin (1846), en från Ludwigslust till Schwerin (1889) och vidare till Wismar, en från Ludwigslust till Parchim och Neustrelitz (1880) och en till Dömitz (1890). Dessa banor kom att få sin skärningpunkt i Ludwigslust som är en järnvägsknutpunkt än idag.

1876 fick Ludwigslust stadsrättigheter.

Andra världskriget

Läger KZ Wöbbelin efter befrielsen (1945)

Under kriget utsattes staden för amerikanska bombningar två gånger. Huvudmål var järnvägsanläggningarna, som låg norr om stadens centrum under denna tid. Därför förblev den historiska stadskärnan oskadda, men 150 människor dödas i Ludwigslust genom bombningarna i februari och mars 1945.

Under de sista krigsmånader fanns ett satellittläger (KZ Wöbbelin) tre kilometer norr om staden, som tillhörde koncentrationslägret KZ Neuengamme. Lägret vid orten Wöbbelin existerade från 12 februari 1945 till maj 1945. Den 2 maj befriade den amerikanska 82:a Airborne divisionen omkring 3 500 lägerfångar. Ungefär 1000 människor omkom i KZ Wöbbelin. Amerikanerna exhumerade lik ur massgravarna vid Wöbbelin och begravde dem på nya begravningsplatser i Ludwigslust (200 på gravfältet mellan slottet och stadskyrkan), Schwerin, Hagenow och Wöbbelin.

Östtyska tiden

Under DDR-tiden var Ludwigslust huvudorten av ett distrikt med samma namn (1952-1990), som låg inom länet Schwerin. Under denna tid fanns en sovjetisk garnison i Ludwigslust, som var belägen i stadens östra och sydöstra delen. Mellan 1970 och 1988 uppfördes nya bostadsområde, till exempel området Parkviertel, med prefabricerade hus.

Tyska återföreningen

Efter den tyska återföreningen 1991 sanerades den historiska stadskärnan och 1994 blev Ludwigslust huvudorten i det nyskapade distriktet Ludwigslust. Vid en distriktsreform i september 2011 gick distriktet Ludwigslust upp i distriktet Ludwigslust-Parchim och staden Parchim blev distriktets nya huvudort.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutveckling i Ludwigslust

Källa: ,

Sevärdheter

• Ludwigslusts slott (Schloss Ludwigslust) från 1700-talet (1772-1776)
• Området Am Bassin mellan slottet och slottskyrkan : slottsplatsen med vattenfall, byggnader av tegelsten
• Slottskyrkan (Schloßkirche) från 1765 (barock-klassisk)
• Slottsparken
• Kanalgatan (Kanalstraße): nyklassiska byggnader
• Slottsgatan (Schloßstraße): byggnader utförda av tegelsten
• St. Helena: nygotiska katolska kyrkan i slottsparken (1804-1808)

Vänorter

• Ahrensburg i Tyskland
• Kamskoje Ustje, i Tatarstan
• Muscatine i Iowa, USA

Kommunikationer

Ludwigslust
Ludwigslust järnvägsstation
Stationsinformation
Ort	Ludwigslust, Mecklenburg-Vorpommern, Tyskland
Öppnade	1846
Tågbolag	Deutsche Bahn, ODEG
Trafiktyp	Passagerartrafik och godstrafik
Kapacitet
Antal spår	5
Passagerare per år	2 200 per dygn (på vardagar) (2010)
Förbindelser
Anslutande linjer	linje mot Hamburg linje mot Berlin/Budapest linje mot Schwerin/Wismar linje mot Hagenow linje mot Parchim/Neustrelitz olika Busslinjer
Läge
Koordinater	53°20′4″N 11°29′40″Ö

Järnvägar

Ludwigslust är en viktig järnvägsknut inom den sydvästra delen av Mecklenburg-Vorpommern. Från Ludwigslusts järnvägsstationen avgår olika fjärrtåg (ICE, IC och EC) och regionaltåg.

Vägar

I Ludwigslust börjar förbundsvägen (tyska:Bundesstraße) B 106 som går till Wismar. Dessutom går förbundsvägarna B 5 och B 191 (från Celle till Plau am See) genom staden.

Genom förbundsvägarna B 106 och B 191 har Ludwigslust också anknytning till motorvägen (tyska:Autobahn) A 24, som ligger 9 kilometer norr (B 106) eller 12 kilometer öster (B191) om staden. På sikt kommer A 14 förbinda Ludwigslust med Schwerin i norr och Magdeburg i söder.

Galleri

• 

  Ludwigslusts slott, Stadsidan, 2006

• 

  Slottskyrkan, framsidan vintertid, januari 2006

• 

  Slottsgatan i Ludwigslust

• 

  Kanalen i Ludwigslust vid Kanalgatan

• 

  Nygotisk katolska kyrka i slottsparken

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Ludwigslust.
  Bilder & media
• Staden Ludwigslusts internetsidor
• Museet KZ Wöbbelins officiella webbplats, www.kz-woebbelin.de