MTV Unplugged in New York

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
MTV Unplugged in New York
Nirvana-MTV-Unplugged-in-New-York.png
Livealbum/videoalbum av Nirvana
Utgivning Sverige 31 oktober 1994 (CD),
19 november 2007 (DVD)
USA 1 november 1994 (CD),
20 november 2007 (DVD)
Inspelat 18 november 1993, Sony Music Studios i New York, New York, USA
Genre Akustisk rock, alternativ rock
Längd 53:50
Skivbolag
Producent Nirvana, Scott Litt
Professionella recensioner
Nirvana-kronologi
In Utero
(1993)
MTV Unplugged in New York
(1994)
Singles
(1995)
Classic Albums: Nirvana – Nevermind
(2005)
MTV Unplugged in New York
(2007)
Live at Reading
(2009)
Singlar från MTV Unplugged in New York
  1. "About a Girl"
    Släppt: 24 oktober 1994

MTV Unplugged in New York är det amerikanska grungebandet Nirvanas första och enda akustiska livealbum, släppt den 31 oktober 1994 av skivbolaget Geffen Records. Albumet innehåller de fjorton låtar bandet uppträdde med under TV-programmet MTV Unplugged, vilket ägde rum den 18 november 1993 i Sony Music Studios i New York. Nirvanas uppträdande regisserades av Beth McCarthy och sändes, i en något förkortad version, för första gången på MTV den 14 december 1993. Bandet valde aktivt att inte uppträda med flera av sina mest kända låtar utan spelade istället sex stycken coverversioner av andra artisters låtar, såsom "The Man Who Sold the World" av David Bowie och "Where Did You Sleep Last Night" av Leadbelly.

Inför uppträdandet på MTV Unplugged hade Kurt Cobain som önskemål att scendesignen skulle bestå av vita liljor, levande ljus, gardiner och en kristallkrona, vilket enligt MTV-producenten Alex Coletti fick det hela att se ut som en begravning. Cobain hade även bjudit in bröderna Curt och Cris Kirkwood från Meat Puppets att spela med Nirvana och tillsammans med dem uppträdde även gitarristen Pat Smear och cellisten Lori Goldston. Repetitionerna gick dåligt och Cobain var väldigt nervös inför att medverka på MTV Unplugged. Han led även av buksmärtor och utsättningsbesvär från sitt heroinmissbruk. Trots detta gick uppträdandet över förväntan och Nirvana klarade av alla låtar under en och samma tagning, vilket var ovanligt. Cobain var till en början missnöjd med Nirvanas medverkan på MTV Unplugged, men ändrade sin åsikt redan någon timme efter uppträdandet. Den 8 april 1994 hittades Cobain död i sin bostad i Seattle och dödsorsaken stämplades som självmord genom ett hagelskott avlossat mot huvudet. I och med denna händelse upplöstes Nirvana.

Efterfrågan på nytt Nirvana-material ökade lavinartat efter Cobains död och albumet MTV Unplugged in New York släpptes redan samma år i ett försök att möta denna efterfråga; det dröjde tills november 2007 innan videoinspelningen av Nirvanas uppträdande på MTV Unplugged lanserades officiellt. Både CD- och DVD-utgåvorna av MTV Unplugged in New York mottogs med främst positiva reaktioner. Recensenterna uppmärksammade hur intimt och känslomässigt albumet var, men påpekade samtidigt att Cobains smärta och självmordsbenägenhet lyste igenom. CD-utgåvan av MTV Unplugged in New York har certifierats för platina i flera länder och i Sverige har albumet certifierats för guld. MTV Unplugged in New York vann 1996 en Grammy Award i kategorin Best Alternative Music Performance och Rolling Stone placerade 2003 albumet på plats 311 på listan "The 500 Greatest Albums of All Time".

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Att Curt (vänster) och Cris Kirkwood (höger) från Meat Puppets skulle närvara under Nirvanas uppträdande på MTV Unplugged gjorde producenterna på MTV förvånade och besvikna eftersom de hade förväntat sig artister som var mer välkända. Att Curt (vänster) och Cris Kirkwood (höger) från Meat Puppets skulle närvara under Nirvanas uppträdande på MTV Unplugged gjorde producenterna på MTV förvånade och besvikna eftersom de hade förväntat sig artister som var mer välkända.
Att Curt (vänster) och Cris Kirkwood (höger) från Meat Puppets skulle närvara under Nirvanas uppträdande på MTV Unplugged gjorde producenterna på MTV förvånade och besvikna eftersom de hade förväntat sig artister som var mer välkända.

MTV Unplugged är ett TV-program som sänds på MTV, där termen "unplugged" syftar på att artisterna eller banden som uppträder har kopplat ur sina instrument från all elektrisk utrustning; termen är därmed synonym med att spela akustisk musik.[1] Programmet började sändas den 26 november 1989 och i det första avsnittet uppträdde Squeeze, Syd Straw och Elliot Easton.[2] MTV Unplugged fick sitt genombrott mycket tack vare Paul McCartneys uppträdande den 25 januari 1991 även om tidigare uppträdanden av bland annat Sinéad O'Connor och Aerosmith också hade uppmärksammats.[3] Eric Claptons uppträdande på MTV Unplugged den 16 januari 1992 fick stor uppmärksamhet[4] och med det tillhörande albumet Unplugged vann han 1993 sex stycken Grammy Awards.[5] Roxettes uppträdande i programmet den 9 januari 1993 blev det första av ett band som inte hade engelska som modersmål.[6]

Nirvana fick sitt genombrott 1991 i och med lanseringen av deras andra album, Nevermind,[7] som innehåller flera av deras mest kända låtar såsom "Smells Like Teen Spirit", "Come as You Are", "Lithium" och "In Bloom". MTV hade varit i kontakt med Nirvana och försökt få dem att uppträda i programmet under ett tag, men inte lyckats. Det var först när Nirvana turnerade med Meat Puppets under 1993 som Kurt Cobain valde att acceptera MTV:s erbjudande att uppträda på MTV Unplugged.[8] Cobain hade varit ett fan av Meat Puppets sedan han som tonåring sett dem vara förband åt Black Flag under en konsert. Under Nirvanas turné med Meat Puppets föreslog Cobain att de skulle uppträda tillsammans på MTV Unplugged med några av Meat Puppets låtar från deras andra album Meat Puppets II från 1984. Tre låtar ("Plateau", "Oh, Me" och "Lake of Fire") valdes ut från albumet eftersom Meat Puppets redan hade uppträtt akustiskt med dessa tidigare. När Cobain berättade för MTV om sina planer att Nirvana skulle uppträda tillsammans med Meat Puppets blev producenterna på MTV förvånade och besvikna eftersom de hade förväntat sig artister som var mer välkända.[9]

Nirvana ville att deras uppträdande skulle bli speciellt. De hade sett andra avsnitt av MTV Unplugged och Dave Grohl kommenterade att många av de artister som uppträdde i programmet agerade som om de spelade på elektriska instrument och att de inte behandlade sina låtar annorlunda när de väl spelades akustiskt. Nirvana hade inga planer på att spela en akustisk version av deras genombrottslåt "Smells Like Teen Spirit", vilket gjorde producenterna på MTV nervösa. När MTV-producenten Alex Coletti fick en lista över de låtar Nirvana tänkte uppträda med ansåg han att inga av bandets mest kända låtar fanns med, utöver "Come as You Are". Detta fick MTV att be Nirvana att välja några av deras mer kända låtar att spela, men bandet stod på sig och vägrade att ändra sin låtlista.[10] Inför uppträdandet hämtade Nirvana inspiration från Mark Lanegans album The Winding Sheet från 1990[11] och Grohl har sagt att han fick känslan av att Cobain ville göra ett avskalat uppträdande i stil med Leonard Cohen.[10] Nirvana fick även idén att göra coverversioner av David Bowies låt "The Man Who Sold the World" och Leadbellys låt "Where Did You Sleep Last Night"[11] istället för att bara göra akustiska versioner av låtar från Nevermind.[10]

Förberedelser och uppträdande[redigera | redigera wikitext]

Nirvanas uppträdande på MTV Unplugged planerades att äga rum den 18 november 1993 i Sony Music Studios i New York. Cobain hade själv valt ut scendesignen som skulle användas och hans önskemål var att det skulle finnas en speciell sorts vita liljor (Lilium Stargazer) på plats samt att levande ljus, gardiner och en kristallkrona skulle pryda scenen. Coletti påpekade för Cobain att detta skulle få Nirvanas uppträdande att se ut som en begravning, men Cobain svarade att det var det han ville.[10][12] Curt och Cris Kirkwood från Meat Puppets, som medverkade under uppträdandet, har sagt att de kände att scendesignen gjorde dem lugna och att de såg den som en sorts kokong.[9]

Cobain var väldigt nervös inför uppträdandet; produktionschefen Jeff Mason sade att Cobain var skräckslagen[10] och han noterade även att Cobain varken log eller skämtade innan bandets uppträdande.[8] Nirvanas turnéchef Alex MacLeod har sagt att det var ovanligt för bandmedlemmarna att vara nervösa inför ett uppträdande och MacLeod antog att deras nervositet berodde på att de skulle öppna upp sig musikaliskt på ett helt annat sätt än vad de tidigare gjort. Det var på grund av denna nervositet som Cobain såg till att varken hans dåvarande fru Courtney Love eller deras dotter Frances Bean Cobain skulle vara närvarande under uppträdandet. Cobain led även av buksmärtor och utsättningsbesvär från sitt heroinmissbruk. På dagen innan uppträdandet fick MTV panik och de övervägde att se till att skaffa fram heroin åt Cobain för att stilla hans besvär; detta skedde dock aldrig utan Cobain klarade sig på några Valium istället. På morgonen innan deras uppträdande fyllde Cobain i ett formulär över sina matvanor eftersom han tidigare hade kräkt upp galla och blod.[10]

Som en påföljd av deras nervositet hade Cobain och Grohl en dispyt under repetitionerna. Cobain kände att Grohl trummade för högt och trots att Grohl försökte trumma mer försiktigt fick han tillsägelser av Cobain.[13] Cobain hade tidigare klagat på Grohls trummande, men det hela eskalerade under repetitionerna till MTV Unplugged. Det var först när Coletti gav Grohl ett par andra trumpinnar och några trumvispar som Cobain accepterade trummandet; Grohl själv beskrev det som att det var tack vare detta som Nirvana kunde hålla sitt uppträdande.[10]

Tillsammans med Nirvana och bröderna Kirkwood från Meat Puppets uppträdde även gitarristen Pat Smear (på bilden) och cellisten Lori Goldston.

Repetitionerna ägde rum i SST Rehearsal Facility i New Jersey den 16 och 17 november 1993. Cobain dök upp sent till dessa repetitioner och enligt Curt Kirkwood såg Cobain ut som Jacob Marley (en av vålnaderna från Charles Dickens kortroman En julsaga).[14] Nirvana och bröderna Kirkwood spelade igenom låtarna några gånger, men de övade aldrig på hela sitt uppträdande på en och samma gång.[10] Under repetitionerna ska låtar ha spelats som Nirvana inte uppträdde med senare under programmet, däribland "Old Age", "Molly's Lips" och "Marigold". Repetitionerna gick dåligt och Earnie Bailey, som hjälpte Nirvana med deras instrument, har sagt att deras sound lät obearbetat och krångligt och han sade att det vore som om det var första gången bandet spelade tillsammans.[14] Den 17 november sade Cobain till MTV att Nirvanas uppträdande inte kommer att äga rum längre. Kort därefter drog han tillbaka sitt uttalande och bandet hade den 18 november ett sista genrep innan uppträdandet på MTV Unplugged. Även detta genrep gick dåligt och bandet hade stora problem att slutföra både "Pennyroyal Tea" och "The Man Who Sold the World". Det slutgiltiga beslutet var dock att Nirvanas uppträdande skulle hållas som planerat senare samma dag även om bandmedlemmarna kände att de inte hade övat tillräckligt mycket.[10]

Sony Music Studios var fullsatt när Nirvana väl började sitt första akustiska uppträdande någonsin.[14] Tillsammans med Nirvana och bröderna Kirkwood (som var närvarande under tre av låtarna) uppträdde även gitarristen Pat Smear och cellisten Lori Goldston, som båda hade turnerat med Nirvana tidigare.[15] Uppträdandet gick över förväntan och Coletti har sagt att Nirvana klarade av alla låtar under en och samma tagning, vilket var ovanligt. Några band i videokamerorna behövde inte heller bytas, vilket även det var ovanligt.[10] Totalt uppträdde Nirvana med 14 låtar[12] under cirka 56 minuter;[10] av låtarna var en från Bleach, fyra från Nevermind, tre från In Utero och de resterande sex låtarna var coverversioner.[12] Inför uppträdandet med "Pennyroyal Tea", en låt Nirvana hade haft ständiga problem med under repetitionerna, frågade Cobain om han skulle spela den solo, varpå Grohl uppmanade honom att göra så. Under "Jesus Doesn't Want Me for a Sunbeam" fick Krist Novoselic spela dragspel, vilket han har sagt sig uppskatta. MTV var oroliga för att det skulle avslöjas att Cobain använde sig av en elektrisk förstärkare under uppträdandet. Gitarren Cobain spelade på, en ovanlig Martin D-18E, var tekniskt sett en akustisk gitarr men sågs även som en hybrid eftersom den hade elektriska pickuper samt volym- och tonkontroller. Coletti lät bygga en speciell låda som dolde förstärkaren på scenen så att varken publiken eller kamerorna skulle se den. Utöver detta hade Cobain också effektpedaler som han använde sig av. Coletti försökte få Nirvana att utesluta låten "The Man Who Sold the World" eftersom det där tydligt kunde höras att Cobain använde effektpedalerna, men i slutändan fick Coletti ge med sig.[10] Mellan låtarna "Something in the Way" och "Plateau" spelade Nirvana en förkortad och improviserad version av Lynyrd Skynyrds låt "Sweet Home Alabama".[16] När sista låten, "Where Did You Sleep Last Night", var spelad försökte Coletti få Nirvana att spela ett extranummer, vilket alla gick med på utom Cobain. Coletti försökte övertyga honom i fem minuter innan Cobain svarade att han kände att han inte kunde överträffa den sista låten, vilket Coletti accepterade.[17] Amy Finnerty från MTV kommenterade att när hon såg Cobains ansikte under tiden den sista tonen spelades var det som om allt liv gick ur honom.[10]

Efter uppträdandet kände sig Cobain till en början dyster och han beklagade sig över sitt gitarrspelande för Finnerty. Han ansåg även att ingen i publiken verkade uppskatta Nirvanas uppträdande, men Finnerty försökte övertyga honom om att detta inte var sant. Det var först när de kom tillbaka till hotellet som Cobain kände att bandet hade gjort ett bra uppträdande på MTV Unplugged.[10] Curt Kirkwood har sagt att han fick känslan av att befinna sig i ett akvarium under uppträdandet och att alla satt och pekade på dem.[9] Novoselic ansåg att med Nirvanas uppträdande på MTV Unplugged fick de en möjlighet att visa upp en mjukare sida som artister och han tyckte det var roligt att vara med i programmet.[10]

Lansering och marknadsföring[redigera | redigera wikitext]

Scott Litt togs in som hjälp att producera MTV Unplugged in New York efter att de ursprungliga planerna att lansera ett dubbelalbum under namnet Verse Chorus Verse hade fallerat.

Nirvanas uppträdande på MTV Unplugged sändes för första gången på MTV den 14 december 1993.[18] Denna sändning samt de efterföljande sändningarna var inte fullständiga utan hade blivit redigerade av MTV.[19] Några av låtarna sändes i en annan ordning än Nirvana hade uppträtt med dem: "Dumb" sändes som låt nummer fyra, "The Man Who Sold the World" som låt nummer fem och "Pennyroyal Tea" som låt nummer sex. Utöver detta klipptes två av låtarna, "Something in the Way" och "Oh, Me", bort från sändningarna[16][20]. "Oh, Me" var en av låtarna bröderna Kirkwood uppträdde på och Coletti har sagt att den låten inte klipptes bort från sändningarna i ett försök att minimera deras medverkan utan att alla låtar ändå kom med på CD-utgåvan.[9]

Den 8 april 1994 hittades Cobain död i sin bostad i Seattle[21] och dödsorsaken stämplades som självmord genom ett hagelskott avlossat mot huvudet.[22] I och med denna händelse upplöstes Nirvana. Som en följd av Cobains död började MTV sända Nirvanas uppträdande på MTV Unplugged upprepade gånger[9][23]. Efterfrågan på nytt Nirvana-material ökade lavinartat och i ett försök att möta denna efterfråga samt att förhindra bootlegs torgförde DGC Records i augusti 1994 ett dubbelalbum med Nirvana under namnet Verse Chorus Verse, som utöver deras uppträdande på MTV Unplugged också skulle innehålla konsertuppträdanden med bandet från 1989–1994. Dock avbröts arbetet med Verse Chorus Verse efter bara en vecka eftersom processen visade sig vara för känslomässigt svår för Novoselic och Grohl.[24] De föreslog istället att DGC enbart skulle släppa ett album med Nirvanas uppträdande på MTV Unplugged[25] och som hjälp att producera detta album (som fick namnet MTV Unplugged in New York) togs Scott Litt in, som hade arbetat med bandet tidigare.[15]

MTV Unplugged in New York släpptes på CD den 31 oktober 1994 i Sverige och den 1 november 1994 i USA. Albumet debuterade på plats 1 på topplistan Billboard 200 och 310 500 kopior såldes den första veckan, vilket var de högsta siffrorna någonsin under en öppningsvecka för ett Nirvana-album[24]. I början av 1995 hade MTV Unplugged in New York gått om bandets sista studioalbum In Utero i försäljningssiffrorna med 6,8 miljoner kopior sålda.[26] MTV Unplugged in New York hade även framgångar utanför USA och nådde upp på plats 1 på topplistorna i Australien,[27] Kanada,[28] Spanien,[29] Nya Zeeland,[30] Frankrike,[31] Storbritannien[32] och Österrike.[33] I Sverige nådde albumet plats 2 på Sverigetopplistan.[34] Endast en butikssingel släpptes från MTV Unplugged in New York, vilket var "About a Girl" den 24 oktober 1994.[35] Några av låtarna släpptes dock som promosinglar och dessa var "All Apologies", "Polly"[36], "The Man Who Sold the World",[37] "Where Did You Sleep Last Night"[38] och "Lake of Fire".[39] Från Nirvanas uppträdande på MTV Unplugged redigerades också tre musikvideor ihop för låtarna "All Apologies",[40] "About a Girl"[41] och "The Man Who Sold the World"[42] och dessa släpptes kort efter albumets lansering. Låtarna "All Apologies" och "The Man Who Sold the World" släpptes senare på samlingsalbumet Nirvana[43] samt att "About a Girl" och "All Apologies" släpptes på Icon.[44] "Where Did You Sleep Last Night" kom med som en B-sida på singeln "Pennyroyal Tea", då under namnet "Where Did You Sleep Last Night (In the Pines)".[45]

MTV Unplugged in New York har även släppts på DVD, vilket skedde den 19 november 2007 i Sverige och den 20 november 2007 i USA; en 75 sekunder lång trailer hade tidigare släppts den 15 november samma år.[46] DVD-utgåvan innehåller hela Nirvanas uppträdande på MTV Unplugged, vilket även inkluderar låtarna "Something in the Way" och "Oh, Me" som klipptes bort från sändningarna på MTV.[16] Förutom detta innehåller DVD-utgåvan MTV News-reportaget Bare Witness: Nirvana Unplugged från 1999 samt fem låtar ("Come as You Are", "Polly", "Plateau", "Pennyroyal Tea" och "The Man Who Sold the World") från bandets genrep inför uppträdandet.[47] Denna utgåva nådde upp till listplacering 3 i Australien[48] respektive 6 i USA.[49]

Mottagande och eftermäle[redigera | redigera wikitext]

 Professionella recensioner
Publikation Betyg
Allmusic [50]
BBC Music Negativ[51]
Dagensskiva.com [52]
Entertainment Weekly A[53]
Los Angeles Times Positiv[19]
Mojo Positiv[54]
New Musical Express [55]
People Positiv[56]
The Atlantic Monthly Positiv[57]
The Guardian Blandad[58]

När MTV Unplugged in New York lanserades fick albumet främst positiva reaktioner. Eftersom Cobain hade avlidit enbart några månader innan albumet släpptes uppmärksammade vissa recensenter att MTV Unplugged in New York präglades av en begravningskänsla och påpekade att fem av de sex coverlåtarna Nirvana uppträdde med under MTV Unplugged nämnde död på ett eller annat sätt[10]. Robert Christgau kallade albumet för ett "oavsiktligt testamente" på vilket han ansåg att Cobain uppträdde bättre än både Lou Barlow och Eddie Vedder samt att hans skrev att Cobains röst påminde om John LennonsJohn Lennon/Plastic Ono Band. Christgau gav albumet betyget A.[59] Jason Mendelsohn och Eric Klinger på Popmatters.com kallade albumet för "förvånansvärt intimt", "obearbetat" och "ovårdat" fast på ett positivt sätt. Mendelsohn påpekade att MTV Unplugged in New York förmodligen inte hade varit lika minnesvärt om det inte varit så att Cobain avlidit några månader innan albumets lansering, men att det ändå var ett kraftfullt album som släpptes.[60] Stephen Thomas Erlewine på Allmusic skrev i sin recension att MTV Unplugged in New York var ett "naket" och "känslomässigt" album där lyssnaren kan höra hur Cobains smärta och självmordsbenägenhet lyser igenom. Erlewine menade att detta gör det svårt att lyssna på albumet flera gånger i rad och han betygsatte det 5 av 5.[50] Sid Smith från BBC Music var negativ i sin recension av albumet och menade på att Nirvanas låtar inte passade som akustiska, med undantag av "Something in the Way". Smith ansåg att albumet fick bra betyg av andra recensenter främst eftersom Cobain sågs som en sorts martyr och han skrev att MTV Unplugged in New York överlag var ett ganska andefattigt album.[51] Christoffer Pettersson på Dagensskiva.com skrev att Cobain verkade ge allt under sitt uppträdande och att han spelade med stor inlevelse. Pettersson nämnde att "[d]et här är en skiva som passar perfekt när man kommer hem på fredagen och inte har någon att spendera kvällen med och skolan går dåligt och man bara vill gå och dra nåt gammalt över sig. Då fångar [...] [MTV] Unplugged in New York ens känsloläge perfekt." Pettersson gav albumet 10 av 10 i betyg.[52] David Browne på Entertainment Weekly kommenterade att MTV Unplugged in New York inte skulle ses som Cobains självmordsbrev även om han visade förståelse för att det i efterhand är lätt att göra så. Browne skrev att Nirvanas uppträdande, tillsammans med Claptons tidigare uppträdande, på MTV Unplugged skulle bli programmets bestående bidrag till världen och han gav albumet A i betyg.[53] Robert Hilburn på Los Angeles Times var positiv i sin recension av MTV Unplugged in New York och skrev att det "milda" och "intima" uppträdandet av Nirvana borde ha samma plats i historieböckerna som Elvis Presleys '68 Comeback Special.[19] Ben Thompson på Mojo var även han positiv till albumet och ansåg att i de flesta fall med MTV Unplugged-album kändes det som att delar av upplevelsen gick förlorad eftersom lyssnaren bara fick höra musiken, men inte se själva uppträdandet. Thompson menade att i Nirvanas fall var detta faktiskt en fördel eftersom hela uppträdandet var för intensivt att uppleva om och om igen.[54] John Harris på New Musical Express jämförde upplevelsen av att lyssna på MTV Unplugged in New York med den att lyssna på The Beatles låt "A Day in the Life" eller The Jimi Hendrix Experiences låt "Burning of the Midnight Lamp". Harris nämnde att de bristfälligheter som fanns i låtarna gick att överse och han betygsatte albumet 9 av 10.[55] Andrew Wallace Chamings på The Atlantic Monthly var positiv i sin recension och kallade MTV Unplugged in New York för ett av de bästa livealbumen någonsin. Chamings noterade även att död var ett tema som genomsyrade varenda ton på albumet, men att det inte hindrade MTV Unplugged in New York från att vara ett mästerverk.[57] Chris Cottingham på The Guardian hade en blandad uppfattning om albumet och var tveksam ifall MTV Unplugged in New York var ett "briljant självmordsbrev" eller om den generella åsikten om albumet enbart har varit positiv på grund av Cobains död. Cottingham slutade av sin recension med att skriva att Nirvanas uppträdande på MTV Unplugged är vad lyssnaren gör det till.[58]

David Bowie har sagt att han uppskattade Nirvanas coverversion av "The Man Who Sold the World" och att han gärna hade samarbetat med Cobain om möjligt.

Även DVD-utgåvan av MTV Unplugged in New York fick främst positiva reaktioner. Jeffrey Kauffman på Dvdtalk.com rekommenderade starkt DVD-utgåvan och skrev att både bild- och ljudkvaliteten var utmärkt. Kauffman slutade av sin recension med att skriva att alla Nirvana-fans borde äga MTV Unplugged in New York, men att DVD-utgåvan även kunde intressera personer som inte tidigare lyssnat på bandet.[16] Ryan Midnight på Geeksofdoom.com skrev att bildkvaliteten var kristallklar och att DVD-utgåvan i det närmaste replikerade känslan av att se Nirvanas uppträdande på plats. Midnights enda klagomål berörde MTV News-reportaget Bare Witness: Nirvana Unplugged, som han beskrev som "falskt" och "utan substans".[61] John Metzger på The Music Box ansåg att ljudkvaliteten var effektfull och att MTV Unplugged in New York gav en fullständig bild över hur Nirvana kände inför och under uppträdandet. Metzger gav DVD-utgåvan betyget 4 av 5.[62] Alastair McKay på Uncut gav inga direkta kommentarer om DVD-utgåvan i sig utan kommenterade främst Nirvanas uppträdande. McKay betygsatte MTV Unplugged in New York 4 av 10.[63] Ted Chase på QRO ansåg att det inte fanns särskilt mycket extramaterial på DVD-utgåvan, men att det som väl fanns innehöll några guldkorn. Chase beklagade sig över den bristfälliga textningen, men skrev att även om ingen verkligen behövde äga MTV Unplugged in New York betydde det inte att inte Nirvanas uppträdande var bra. Han gav DVD-utgåvan betyget 8,6 av 10.[64]

MTV Unplugged in New York vann 1996 en Grammy Award i kategorin Best Alternative Music Performance.[65] Rolling Stone placerade först albumet på plats 311 på listan "The 500 Greatest Albums of All Time" 2003,[66] men när listan gjordes om 2012 hamnade albumet istället på plats 313.[67] Rolling Stone har även placerat albumet på plats 5 på listan "1994: The 40 Best Records From Mainstream Alternative's Greatest Year",[68] plats 95 på listan "100 Best Albums of the Nineties"[69] samt att läsarna av tidskriften röstade fram MTV Unplugged in New York på plats 8 på listan "The 10 Best Live Albums of All Time".[4] Q placerade albumet på plats 77 på deras lista "Q Readers All Time Top 100 Albums"[70] och plats 52 på listan "Q Readers Best Albums Ever"[71] samt att de 1994 nominerade MTV Unplugged in New York som ett av tio album på listan "Album of the Year", där vinnaren av utmärkelsen var Blurs album Parklife.[72] New Musical Express placerade albumet på plats 6 på deras lista "The 50 Greatest Live Albums of All Time"[73] och i juli 2014 tog Guitar World med MTV Unplugged in New York som ett av albumen på listan "50 Iconic Albums That Defined 1994".[74] Michael Ray på Encyclopædia Britannica Online utsåg Nirvanas uppträdande på MTV Unplugged till ett av de tio mest klassiska ögonblicken i MTV:s historia[75] och på en liknande lista över de trettio bästa ögonblicken i MTV:s historia placerade David McNamee på The Guardian Nirvanas uppträdande på plats 2.[76] WatchMojo.com placerade MTV Unplugged in New York på plats 6 på deras lista "Top 10 Live Rock Albums".[77]

Meat Puppets har i efterhand sagt att de fick mer uppmärksamhet och att de blev tagna mer på allvar av skivbolagen efter deras uppträdande tillsammans med Nirvana. Meat Puppets nämnde även att de i vissa fall felaktigt har blivit antagna för att vara ett Nirvana-coverband, men att detta inte gjorde dem särskilt upprörda.[9] David Bowie har sagt att han uppskattade Nirvanas coverversion av "The Man Who Sold the World" och att han gärna hade samarbetat med Cobain om möjligt.[78] Dock kände sig Bowie irriterad över det faktum att en del personer trodde att det var han som spelade en Nirvana-låt när han uppträdde med "The Man Who Sold the World" på konserter istället för tvärtom.[79] Novoselic har uppträtt tillsammans med The Vaselines när de spelade låten "Jesus Doesn't Want Me for a Sunbeam".[80] Både Meat Puppets och The Vaselines medverkade på Newermind, vilket är ett hyllningsalbum till Nevermind, som släpptes av Spin under 2011.[81]

Red Hot Chili Peppers parodierade Nirvanas uppträdande på MTV Unplugged i musikvideon till deras singel "Dani California" från albumet Stadium Arcadium.[82] En 7" actionfigur har skapats av National Entertainment Collectibles Association (NECA) föreställande Cobain så som han såg ut under uppträdandet på MTV Unplugged.[83]

Låtlista[redigera | redigera wikitext]

Alla låtar är skrivna och komponerade av Kurt Cobain, om inte annat anges. 

# Titel Kompositör Längd
1. About a Girl     3:37
2. Come as You Are     4:13
3. Jesus Doesn't Want Me for a Sunbeam   Eugene Kelly, Frances McKee 4:37
4. The Man Who Sold the World   David Bowie 4:20
5. Pennyroyal Tea     3:40
6. Dumb     2:52
7. Polly     3:16
8. On a Plain     3:44
9. Something in the Way     4:01
10. Plateau   Curt Kirkwood 3:37
11. Oh, Me   Kirkwood 3:26
12. Lake of Fire   Kirkwood 2:56
13. All Apologies     4:23
14. Where Did You Sleep Last Night   Huddie William Ledbetter[84] 5:08
Total längd:
53:50


Felaktig låtordning[redigera | redigera wikitext]

I albumhäftet skrivs vissa av låtarna i en felaktig ordning: "Dumb" skrivs ut som låt nummer fyra, "The Man Who Sold the World" som låt nummer fem och "Pennyroyal Tea" som låt nummer sex.[85] Detta fel grundar sig i den ordning låtarna visades i den redigerade versionen av avsnittet som sändes på MTV.

Medverkande[redigera | redigera wikitext]

Övriga medverkande[redigera | redigera wikitext]

  • Pat Smear – akustisk gitarr
  • Lori Goldston – cello
  • Curt Kirkwood – akustisk gitarr på "Plateau", "Oh, Me" och "Lake of Fire"
  • Cris Kirkwood – akustisk gitarr på "Plateau" och "Oh, Me", akustisk basgitarr på "Lake of Fire", sång på "Plateau" och "Lake of Fire"
  • Nirvana – producent
  • Scott Litt – producent
  • Joel Stillerman – exekutiv producent på MTV
  • Alex Coletti – producent på MTV
  • Beth McCarthy – regissör på MTV
  • Mark Kates – A&R
  • Robert Fisher – art direction och design
  • Vartan Kurjian – art direction
  • Meire Murakami – design
  • Jennifer Youngblood-Grohl – fotografi
  • Frank Micelotta – fotografi
  • Stephen Marcussen – mastering (CD)
  • Bob Ludwig – mastering (DVD)

Topplistor[redigera | redigera wikitext]

CD[redigera | redigera wikitext]

Topplista Högsta listplacering
ARIA Charts[27][86] 1
Billboard 200[87][88] 1
Canadian Albums Chart[28][89] 1
Finlands officiella lista[90] 3
IFPI Greece[91] 47
Media Control Charts[92] 6
MegaCharts[93] 2
Oricon[94] 20
Productores de Música de España[29] 1
Recording Industry Association of New Zealand[30][95] 1
Sverigetopplistan[34] 2
Swiss Music Charts[96] 3
Syndicat National de l'Édition Phonographique[31] 1
UK Albums Chart[32][97][98] 1
Ultratop[99] 3
VG-lista[100][101] 6
Ö3 Austria Top 40[33] 1

DVD[redigera | redigera wikitext]

Land Högsta listplacering
Australien[48] 3
USA[49] 6

Certifikat[redigera | redigera wikitext]

CD[redigera | redigera wikitext]

Land Certifikat
Belgien[102] 3× platina
Brasilien[103] Platina
Finland[104] Guld
Frankrike[105] 2× platina
Japan[106] Platina
Kanada[107] 9× platina
Norge[108] Platina
Polen[109] Platina
Schweiz[110] 2× platina
Spanien[111] 2× platina
Storbritannien[112] Platina
Sverige[113] Guld
USA[114] 5× platina
Österrike[115] 2× platina

DVD[redigera | redigera wikitext]

Land Certifikat
Australien[116] Platina
Storbritannien[112] Platina

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”unplugged (ʌnˈplʌɡd)” (på engelska). Collins English Dictionary. Arkiverad från originalet den 22 juli 2014. http://web.archive.org/web/20140722213713/http://www.collinsdictionary.com/dictionary/english/unplugged. Läst 31 juli 2014. 
  2. ^ ”MTV Unplugged: Season 1, Episode 1” (på engelska). Tv.com. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2012. http://web.archive.org/web/20121022031110/http://www.tv.com/shows/mtv-unplugged/squeeze-with-syd-straw-and-elliot-easton-144343/. Läst 31 juli 2014. 
  3. ^ ”Nov 26, 1989: MTV Unplugged premieres” (på engelska). History.com. Arkiverad från originalet den 4 juli 2014. http://web.archive.org/web/20140704080106/http://www.history.com/this-day-in-history/mtv-unplugged-premieres. Läst 31 juli 2014. 
  4. ^ [a b] ”Readers' Poll: The 10 Best Live Albums of All Time” (på engelska). Rolling Stone. Arkiverad från originalet den 26 juli 2013. http://web.archive.org/web/20130726054456/http://www.rollingstone.com/music/pictures/readers-poll-the-10-best-live-albums-of-all-time-20121121/8-nirvana-mtv-unplugged-in-new-york-0293735. Läst 5 augusti 2014. 
  5. ^ Rosen, Craig (6 mars 1993). ”Clapton Grabs Key Grammys; 'Beauty' Is Belle of the Ball” (på engelska). Billboard (Prometheus Global Media). 
  6. ^ ”Roxette - Biography” (på engelska). Roxette.se. Arkiverad från originalet den 4 april 2014. http://web.archive.org/web/20140404162618/http://www.roxette.se/biography.php. Läst 7 augusti 2014. 
  7. ^ Ross, Michael E. (28 september 2001). ”Revisiting Nirvana's breakthrough: 10 years after, 'Nevermind' keeps its grip on rock music” (på engelska). Msnbc.com. Arkiverad från originalet den 31 juli 2014. http://web.archive.org/web/20140731124628/http://www.today.com/id/3340898/ns/today-today_entertainment/t/revisiting-nirvanas-breakthrough/. Läst 31 juli 2014. 
  8. ^ [a b] Cross 2001, s. 302
  9. ^ [a b c d e f] Singer, Matthew (20 november 2013). ”Cover Your Hair In Your Eyes: An oral history of the Meat Puppets on Nirvana's Unplugged in New York.” (på engelska). Willamette Week. Arkiverad från originalet den 24 november 2013. http://web.archive.org/web/20131124081754/http://www.wweek.com/portland/article-21524-cover_your_hair_in_your_eyes.html. Läst 31 juli 2014. 
  10. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p] Willman, Chris (15 november 2013). ”Remembering Nirvana's 'Unplugged': Cobain's Battles Nearly Pulled Plug on Classic Appearance” (på engelska). Maximum Performance. Arkiverad från originalet den 31 juli 2014. http://web.archive.org/web/20140731175327/https://music.yahoo.com/blogs/maximum-performance/remembering-nirvana-unplugged-cobain-battles-nearly-pulled-plug-014731014.html. Läst 31 juli 2014. 
  11. ^ [a b] Scaggs, Austin (14 juli 2005). ”Foo Fighters, On an Honor Roll (sida 3)” (på engelska). Rolling Stone. Arkiverad från originalet den 30 maj 2014. http://web.archive.org/web/20140530233122/http://www.rollingstone.com/music/news/foo-fighters-on-an-honor-roll-rolling-stones-2005-feature-20110223?page=3. Läst 31 juli 2014. 
  12. ^ [a b c] Cross 2001, s. 304
  13. ^ Ryan, Kyle (9 augusti 2006). ”Dave Grohl” (på engelska). The A.V. Club. Arkiverad från originalet den 21 november 2013. http://web.archive.org/web/20131121055754/http://www.avclub.com/article/dave-grohl-14007. Läst 1 augusti 2014. 
  14. ^ [a b c] Skadsem, Hans Joakim (9 november 2007). ”In Memoriam: Nirvana 1993 (del 2)” (på norska). Puls. Arkiverad från originalet den 21 november 2013. http://web.archive.org/web/20131121082947/http://www.puls.no/15018.html. Läst 1 augusti 2014. 
  15. ^ [a b] di Perna, Alan (mars 1995). ”Season Finale” (på engelska). Guitar World. 
  16. ^ [a b c d] Kauffman, Jeffrey (29 november 2007). ”Nirvana: Unplugged In New York” (på engelska). DVD Talk. Arkiverad från originalet den 3 augusti 2014. http://web.archive.org/web/20140803141934/http://www.dvdtalk.com/reviews/31547/nirvana-unplugged-in-new-york/. Läst 3 augusti 2014. 
  17. ^ Cross 2001, s. 305
  18. ^ ”MTV Unplugged: Season 4, Episode 13” (på engelska). Tv.com. Arkiverad från originalet den 19 februari 2014. http://web.archive.org/web/20140219105514/http://www.tv.com/shows/mtv-unplugged/nirvana-145370/. Läst 4 augusti 2014. 
  19. ^ [a b c] Hilburn, Robert (27 november 2007). ”Nirvana 'Unplugged': intimate and revealing” (på engelska). Los Angeles Times. Arkiverad från originalet den 4 augusti 2014. http://web.archive.org/web/20140804131152/http://www.latimes.com/entertainment/la-et-backtracking27nov27-story.html. Läst 4 augusti 2014. 
  20. ^ ”Nirvana Timeline” (på engelska). Nirvana.com. Arkiverad från originalet den 4 juli 2014. http://web.archive.org/web/20140704132200/http://www.nirvana.com/bio. Läst 4 augusti 2014. 
  21. ^ ”Reaching Nirvana: The life and times of Kurt Cobain” (på engelska). The Guardian. 20 oktober 2002. http://www.theguardian.com/theobserver/2002/oct/20/features.magazine97. Läst 27 september 2013. 
  22. ^ Heard, Chris (6 april 2004). ”Torment of rock hero Cobain” (på engelska). BBC. Arkiverad från originalet den 12 maj 2011. http://web.archive.org/web/20110512025431/http://news.bbc.co.uk/2/hi/3568909.stm. Läst 4 juli 2012. 
  23. ^ Weisbard, Eric (13 november 1994). ”POP MUSIC; A Simple Song That Lives Beyond Time” (på engelska). The New York Times. Arkiverad från originalet den 18 mars 2014. http://web.archive.org/web/20140318181816/http://www.nytimes.com/1994/11/13/arts/pop-music-a-simple-song-that-lives-beyond-time.html. Läst 4 augusti 2014. 
  24. ^ [a b] Gaar, Gillian G. (14 februari 1997). ”Verse Chorus Verse: The Recording History of Nirvana”. Goldmine. 
  25. ^ Pareles, Jon (17 december 1995). ”POP VIEW; Where Bootleggers Thrive, Labels Follow” (på engelska). The New York Times. Arkiverad från originalet den 4 augusti 2014. http://web.archive.org/web/20140804072209/http://www.nytimes.com/1995/12/17/arts/pop-view-where-bootleggers-thrive-labels-follow.html. Läst 4 augusti 2014. 
  26. ^ Barber, Nicholas (26 mars 1995). ”Number One in heaven: Rock” (på engelska). The Independent. Arkiverad från originalet den 27 februari 2014. http://web.archive.org/web/20140227064227/http://www.independent.co.uk/arts-entertainment/number-one-in-heavenrock-1612917.html. Läst 4 augusti 2014. 
  27. ^ [a b] ”Search for: Nirvana” (på engelska). Australian-charts.com. http://australian-charts.com/search.asp?search=Nirvana&cat=a. Läst 18 maj 2012. 
  28. ^ [a b] ”RPM: Results” (på engelska). Collectionscanada.gc.ca. http://www.collectionscanada.gc.ca/rpm/028020-110.01-e.php?PHPSESSID=c6btf3r8hs459qqt5ln3o3dcv5&q1=Nirvana&q2=Top+Albums%2FCDs&interval=50. Läst 19 maj 2012. 
  29. ^ [a b] Hits of the World: Spain” (på engelska). Billboard (Prometheus Global Media): sid. 90. 26 november 1994. http://books.google.se/books?id=aggEAAAAMBAJ&pg=PA91&dq=Nirvana+MTV+unplugged+in+New+York+spanish+albums&hl=sv#v=onepage&q=Nirvana%20MTV%20unplugged%20in%20New%20York%20spanish%20albums&f=false. 
  30. ^ [a b] ”Search for: Nirvana” (på engelska). Charts.org.nz. http://charts.org.nz/search.asp?search=Nirvana&cat=a. Läst 18 maj 2012. 
  31. ^ [a b] ”Tous les Albums de chaque Artiste: Nirvana” (på franska). InfoDisc.fr. http://www.infodisc.fr/Album_N.php. Läst 12 juni 2013. 
  32. ^ [a b] ”Nirvana” (på engelska). Chartarchive.org. http://chartarchive.org/a/nirvana. Läst 18 maj 2012. 
  33. ^ [a b] ”Suche nach: Nirvana” (på tyska). Austriancharts.at. http://austriancharts.at/search.asp?search=Nirvana&cat=a. Läst 18 maj 2012. 
  34. ^ [a b] ”Search for: Nirvana” (på engelska). Swedishcharts.com. http://swedishcharts.com/search.asp?search=Nirvana&cat=a. Läst 18 maj 2012. 
  35. ^ ”About A Girl [Single]” (på engelska). Amazon.com. Arkiverad från originalet den 4 augusti 2014. http://web.archive.org/web/20140804080756/http://www.amazon.com/About-A-Girl/dp/B000057NBM. Läst 4 augusti 2014. 
  36. ^ ”Polly” (på engelska). Rateyourmusic.com. http://rateyourmusic.com/release/single/nirvana/polly/. Läst 4 augusti 2014. 
  37. ^ ”The Man Who Sold the World” (på engelska). Rateyourmusic.com. http://rateyourmusic.com/release/single/nirvana/the_man_who_sold_the_world/. Läst 4 augusti 2014. 
  38. ^ ”Where Did You Sleep Last Night” (på engelska). Rateyourmusic.com. http://rateyourmusic.com/release/single/nirvana/where_did_you_sleep_last_night/. Läst 4 augusti 2014. 
  39. ^ ”Lake of Fire / Where Did You Sleep Last Night” (på engelska). Rateyourmusic.com. http://rateyourmusic.com/release/single/nirvana/lake_of_fire___where_did_you_sleep_last_night/. Läst 4 augusti 2014. 
  40. ^ NirvanaVEVO (16 juni 2009). ”Nirvana - All Apologies (MTV Unplugged)” (på engelska). Youtube.com. Arkiverad från originalet den 29 juli 2014. http://web.archive.org/web/20140729062820/http://www.youtube.com/watch?v=aWmkuH1k7uA. Läst 4 augusti 2014. 
  41. ^ NirvanaVEVO (16 juni 2009). ”Nirvana - About A Girl (MTV Unplugged)” (på engelska). Youtube.com. Arkiverad från originalet den 17 juli 2014. http://web.archive.org/web/20140717033657/http://www.youtube.com/watch?v=AhcttcXcRYY. Läst 4 augusti 2014. 
  42. ^ NirvanaVEVO (16 juni 2009). ”Nirvana - The Man Who Sold The World (MTV Unplugged)” (på engelska). Youtube.com. Arkiverad från originalet den 31 juli 2014. http://web.archive.org/web/20140731153539/https://www.youtube.com/watch?v=fregObNcHC8. Läst 4 augusti 2014. 
  43. ^ ”Nirvana” (på engelska). Amazon.com. Arkiverad från originalet den 7 maj 2012. http://web.archive.org/web/20120507160044/http://www.amazon.com/Nirvana/dp/B0011U5E1S. Läst 4 augusti 2014. 
  44. ^ ”Nirvana - ICON” (på engelska). Nirvana.com. Arkiverad från originalet den 29 september 2013. http://web.archive.org/web/20130929200709/http://www.nirvana.com/releases/icon. Läst 4 augusti 2014. 
  45. ^ ”Pennyroyal Tea” (på engelska). Rateyourmusic.com. http://rateyourmusic.com/release/single/nirvana/pennyroyal_tea/. Läst 7 augusti 2014. 
  46. ^ UMGNirvana (15 november 2007). ”Nirvana Unplugged DVD Trailer” (på engelska). Youtube.com. Arkiverad från originalet den 6 augusti 2014. http://web.archive.org/web/20140806184438/https://www.youtube.com/watch?v=ibe8eBMyWo0. Läst 6 augusti 2014. 
  47. ^ ”Nirvana - Unplugged In New York DVD” (på engelska). Nirvana.com. Arkiverad från originalet den 23 november 2013. http://web.archive.org/web/20131123041238/http://www.nirvana.com/releases/unplugged-in-new-york-2. Läst 4 augusti 2014. 
  48. ^ [a b] ”ARIA Charts: The ARIA Report” (på engelska). Pandora.nla.gov.au. 20 december 2007. http://pandora.nla.gov.au/pan/23790/20071220-0000/issue925.pdf. Läst 23 maj 2012. 
  49. ^ [a b] ”Top Music Videos” (på engelska). Billboard.com. 12 januari 2008. Arkiverad från originalet den 10 mars 2014. http://web.archive.org/web/20140310074301/http://www.google.se/books?id=LRMEAAAAMBAJ&pg=PA59&dq=%22Unplugged+in+New+York%22&lr=&as_pt=MAGAZINES&rview=1&cd=69&redir_esc=y. Läst 22 maj 2012. 
  50. ^ [a b] Erlewine, Stephen Thomas. ”Nirvana: MTV Unplugged in New York” (på engelska). Allmusic.com. Arkiverad från originalet den 28 december 2013. http://web.archive.org/web/20131228110148/http://www.allmusic.com/album/mtv-unplugged-in-new-york-mw0000118886. Läst 4 augusti 2014. 
  51. ^ [a b] Smith, Sid (2007). ”Nirvana: MTV Unplugged In New York - Review” (på engelska). BBC Music. Arkiverad från originalet den 3 januari 2012. http://web.archive.org/web/20120103181124/http://www.bbc.co.uk/music/reviews/8wvr. Läst 4 augusti 2014. 
  52. ^ [a b] Pettersson, Christoffer (26 juni 2004). Unplugged in New York (CD)”. Dagensskiva.com. Arkiverad från originalet den 24 december 2007. http://web.archive.org/web/20071224003718/http://dagensskiva.com/2004/06/26/nirvana-unplugged-in-new-york. Läst 4 augusti 2014. 
  53. ^ [a b] Browne, David (4 november 1994). ”Music Review: 'MTV Unplugged in New York'” (på engelska). Entertainment Weekly. Arkiverad från originalet den 13 mars 2014. http://web.archive.org/web/20140313122243/http://www.ew.com/ew/article/0,,304324,00.html. Läst 4 augusti 2014. 
  54. ^ [a b] Thompson, Ben (december 1994). ”MTV Unplugged in New York” (på engelska). Mojo. 
  55. ^ [a b] Harris, John (29 oktober 1994). ”Nirvana : Unplugged In New York - 29/10/94” (på engelska). New Musical Express. Arkiverad från originalet den 28 oktober 2013. http://web.archive.org/web/20131028160841/http://www.nme.com/reviews/7374. Läst 4 augusti 2014. 
  56. ^ Laswell, Mark; Scherman, Tony; Helligar, Jeremy; Kaufman, Joanne; Welchman, Geoffrey (14 november 1994). ”Picks and Pans Review: Mtv Unplugged in New York” (på engelska). People (Time Inc.) "42" (20). http://www.people.com/people/archive/article/0,,20104346,00.html. 
  57. ^ [a b] Chamings, Andrew Wallace (12 december 2013). ”Nirvana's Tense, Brilliant Unplugged in New York, 20 Years Later” (på engelska). The Atlantic Monthly. Arkiverad från originalet den 31 maj 2014. http://web.archive.org/web/20140531002803/http://www.theatlantic.com/entertainment/archive/2013/12/nirvanas-tense-brilliant-em-unplugged-in-new-york-em-20-years-later/282040/. Läst 4 augusti 2014. 
  58. ^ [a b] Cottingham, Chris (14 november 2007). ”Nirvana Unplugged: suicide note or just a good gig?” (på engelska). The Guardian. Arkiverad från originalet den 4 augusti 2014. http://web.archive.org/web/20140804132143/http://www.theguardian.com/music/musicblog/2007/nov/14/nirvanaunplugged. Läst 4 augusti 2014. 
  59. ^ Christgau, Robert. ”Nirvana: Consumer Guide Reviews - MTV Unplugged in New York [DGC, 1994]” (på engelska). Robertchristgau.com. Arkiverad från originalet den 10 juli 2014. http://web.archive.org/web/20140710135019/http://www.robertchristgau.com/get_artist.php?name=Nirvana. Läst 5 augusti 2014. 
  60. ^ Mendelsohn, Jason; Klinger, Eric (4 april 2014). ”Counterbalance: Nirvana's 'MTV Unplugged in New York'” (på engelska). Popmatters.com. Arkiverad från originalet den 5 augusti 2014. http://web.archive.org/web/20140805112627/http://www.popmatters.com/post/180509-counterbalance-nirvanas-unplugged-in-new-york/. Läst 5 augusti 2014. 
  61. ^ Midnight, Ryan (10 december 2007). ”DVD Review: Nirvana: Unplugged In New York” (på engelska). Geeksofdoom.com. Arkiverad från originalet den 23 december 2010. http://web.archive.org/web/20101223100108/http://geeksofdoom.com/2007/12/10/dvd-review-nirvana-unplugged-in-new-york/. Läst 6 augusti 2014. 
  62. ^ Metzger, John (december 2007). ”Nirvana: Unplugged in New York” (på engelska). The Music Box "14" (12). http://www.musicbox-online.com/filmreviews-2007/nirvana-unplugged-12172007.html#axzz39VNXG3Cf. 
  63. ^ McKay, Alastair. ”Nirvana - Unplugged In New York” (på engelska). Uncut. Arkiverad från originalet den 6 augusti 2014. http://web.archive.org/web/20140806182436/http://www.uncut.co.uk/nirvana/nirvana-unplugged-in-new-york-review. Läst 6 augusti 2014. 
  64. ^ Chase, Ted (4 december 2007). ”Nirvana : Unplugged in New York DVD” (på engelska). QRO. Arkiverad från originalet den 6 augusti 2014. http://web.archive.org/web/20140806182722/http://www.qromag.com/reviews/album_reviews/nirvana_unplugged_in_new_york_dvd/. Läst 6 augusti 2014. 
  65. ^ ”38th Grammy Awards - 1996” (på engelska). Rockonthenet.com. 28 februari 1996. Arkiverad från originalet den 26 juni 2014. http://web.archive.org/web/20140626063156/http://www.rockonthenet.com/archive/1996/grammys.htm. Läst 4 augusti 2014. 
  66. ^ ”500 Greatest Albums of All Time: 311 - MTV Unplugged in New York, Nirvana” (på engelska). Rolling Stone. 2003. Arkiverad från originalet den 2 januari 2014. http://web.archive.org/web/20140102200719/http://www.archer2000.net/sbs/awardsrs500.html. Läst 7 augusti 2014. 
  67. ^ ”500 Greatest Albums of All Time: 313 - Nirvana, 'Unplugged'” (på engelska). Rolling Stone. 31 maj 2012. Arkiverad från originalet den 1 juli 2014. http://web.archive.org/web/20140701195041/http://www.rollingstone.com/music/lists/500-greatest-albums-of-all-time-20120531/nirvana-unplugged-20120524. Läst 5 augusti 2014. 
  68. ^ Harris, Keith. ”1994: The 40 Best Records From Mainstream Alternative's Greatest Year” (på engelska). Rolling Stone. Arkiverad från originalet den 16 maj 2014. http://web.archive.org/web/20140516142057/http://www.rollingstone.com/music/lists/1994-the-40-best-records-from-mainstream-alternatives-greatest-year-20140417/nirvana-mtv-unplugged-in-new-york-19691231. Läst 5 augusti 2014. 
  69. ^ ”100 Best Albums of the Nineties: 95 - Nirvana, 'MTV Unplugged in New York'” (på engelska). Rolling Stone. Arkiverad från originalet den 23 april 2014. http://web.archive.org/web/20140423121824/http://www.rollingstone.com/music/lists/100-best-albums-of-the-nineties-20110427/nirvana-mtv-unplugged-in-new-york-20110517. Läst 5 augusti 2014. 
  70. ^ ”Q Readers All Time Top 100 Albums”. Q. Februari 1998. 
  71. ^ ”Q Readers Best Albums Ever”. Q (235). Februari 2006. 
  72. ^ ”Album of the Year”. Q. 1994. 
  73. ^ ”The 50 greatest live albums of all time: 6 - Nirvana - 'Unplugged In New York'” (på engelska). New Musical Express. 9 mars 2011. Arkiverad från originalet den 6 juli 2014. http://web.archive.org/web/20140706045956/http://www.nme.com/photos/the-50-greatest-live-albums-of-all-time/207806/1/1#45. Läst 5 augusti 2014. 
  74. ^ Maxwell, Jackson (16 juli 2014). ”Superunknown: 50 Iconic Albums That Defined 1994” (på engelska). Guitar World. Arkiverad från originalet den 15 juli 2014. http://web.archive.org/web/20140715053900/http://www.guitarworld.com/superunknown-50-iconic-albums-defined-1994. Läst 5 augusti 2014. 
  75. ^ Ray, Michael (1 augusti 2011). ”Imma Let You Finish: 10 Classic Moments in MTV History” (på engelska). Encyclopædia Britannica Online. Arkiverad från originalet den 3 juli 2014. http://web.archive.org/web/20140703123451/http://www.britannica.com/blogs/2011/08/imma-finish-10-classic-moments-mtv-history/. Läst 7 augusti 2014. 
  76. ^ McNamee, David (1 augusti 2011). ”Happy birthday MTV: 30 best moments” (på engelska). The Guardian. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2014. http://web.archive.org/web/20140807101057/http://www.theguardian.com/music/musicblog/2011/aug/01/mtv-30-best-moments. Läst 7 augusti 2014. 
  77. ^ Brayton, Rebecca (17 augusti 2014). ”Top 10 Live Rock Albums” (på engelska). WatchMojo.com. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2014. http://web.archive.org/web/20140819065925/https://www.youtube.com/watch?v=DUb0j5WLB6Q. Läst 22 augusti 2014. 
  78. ^ St. Thomas & Smith 2004, s. 191
  79. ^ Pegg 2000, s. 138-139
  80. ^ ”Nirvana's Krist Novoselic joins The Vaselines to perform 'Jesus Doesn't Want Me For A Sunbeam' - vid” (på engelska). New Musical Express. 4 september 2012. Arkiverad från originalet den 23 september 2013. http://web.archive.org/web/20130923164933/http://www.nme.com/news/nirvana/65917. Läst 4 augusti 2014. 
  81. ^ SPIN Staff (19 juli 2011). ”FREE ALBUM: SPIN Tribute to Nirvana's 'Nevermind'” (på engelska). Spin. Arkiverad från originalet den 29 april 2013. http://web.archive.org/web/20130429184306/http://www.spin.com/articles/free-album-spin-tribute-nirvanas-nevermind/. Läst 8 juli 2012. 
  82. ^ Michaels, Mitch (19 maj 2006). ”Ask 411 Music 05.19.06: The Self-Service Edition - Chili Peppers, Dashboard and Queen in the Shuffle, "Dani California" video, Pyro, Eagles, Samhain/Danzig, New Wave and more!!!” (på engelska). 411mania.com. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2013. http://web.archive.org/web/20131023060825/http://www.411mania.com/music/columns/40881. Läst 22 juli 2014. 
  83. ^ ”Kurt Cobain (Nirvana) 'Unplugged' 7-Inch Action Figure” (på engelska). Amazon.com. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2013. http://web.archive.org/web/20131025193220/http://www.amazon.com/Cobain-Nirvana-Unplugged-7-Inch-Action/dp/B000IJU936. Läst 13 augusti 2014. 
  84. ^ "Where Did You Sleep Last Night" är en traditionell amerikansk folkmusikslåt som även är känd som "In the Pines", "Black Girl" eller "Black Gal". Låten är daterad till åtminstone 1870-talet, men Nirvana gjorde en cover av Leadbellys version av låten; Leadbelly spelade in flera versioner av "Where Did You Sleep Last Night" under 1940-talet.
  85. ^ (1994) Albumnoter för MTV Unplugged in New York av Nirvana (häfte). Geffen Records.
  86. ^ Kent 1993; 2006, passim
  87. ^ ”Nirvana: Billboard Albums” (på engelska). Allmusic.com. Arkiverad från originalet den 10 december 2010. http://web.archive.org/web/20101210025856/http://allmusic.com/artist/nirvana-p5034/charts-awards. Läst 18 maj 2012. 
  88. ^ ”Nirvana: Chart History” (på engelska). Billboard.com. http://www.billboard.com/#/artist/nirvana/chart-history/5316?f=305&g=Albums. Läst 19 maj 2012. 
  89. ^ ”Nirvana: Billboard Legacy” (på engelska). Billboard.com. http://www.billboard.com/#/artist/nirvana/chart-history/5316?f=309&g=Albums. Läst 20 maj 2012. 
  90. ^ Pennanen 2003, passim
  91. ^ ”Search for: Nirvana” (på engelska). Greekcharts.com. http://greekcharts.com/search.asp?search=Nirvana&cat=a. Läst 19 maj 2012. 
  92. ^ ”Start | Nirvana | Longplay-Chartverfolgung” (på tyska). Musicline.de. http://www.musicline.de/de/chartverfolgung_summary/artist/NIRVANA/19028/longplay. Läst 24 juli 2012. 
  93. ^ ”Zoeken naar: Nirvana” (på nederländska). Dutchcharts.nl. http://dutchcharts.nl/search.asp?search=Nirvana&cat=a. Läst 18 maj 2012. 
  94. ^ Oricon 2006, passim
  95. ^ Scapolo 2001, passim
  96. ^ ”Suche nach: Nirvana” (på tyska). Hitparade.ch. http://hitparade.ch/search.asp?search=Nirvana&cat=a. Läst 18 maj 2012. 
  97. ^ ”Chart Log UK: 1994–2010” (på engelska). Zobbel.de. Arkiverad från originalet den 19 juli 2011. http://web.archive.org/web/20110719120244/http://www.zobbel.de/cluk/CLUK_N.HTM. Läst 20 maj 2012. 
  98. ^ Roberts 2006, passim
  99. ^ ”Search for: Nirvana” (på engelska). Ultratop.be. http://www.ultratop.be/en/search.asp?cat=a&lang=fr&search=Nirvana. Läst 18 maj 2012. 
  100. ^ ”Search for: Nirvana” (på engelska). Norwegiancharts.com. http://norwegiancharts.com/search.asp?search=Nirvana&cat=a. Läst 18 maj 2012. 
  101. ^ ”Nirvana” (på norska). VG-lista. http://lista.vg.no/artist/nirvana/1196. Läst 22 maj 2012. 
  102. ^ ”GOLD AND PLATINUM CERTIFICATIONS - ALBUMS - 2010” (på engelska). Ultratop.be. 2010. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2012. http://web.archive.org/web/20121025000428/http://www.ultratop.be/en/certifications.asp?year=2010. Läst 8 augusti 2012. 
  103. ^ ”Associação Brasileira de Produtores de Disco: Certificados” (på portugisiska). Abpd.org.br. Arkiverad från originalet den 9 juni 2011. http://web.archive.org/web/20110609213922/http://abpd.org.br/certificados_interna.asp?sArtista=Nirvana. Läst 19 maj 2012. 
  104. ^ ”Musiikkituottajat: Tilastot” (på finska). Ifpi.fi. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. http://web.archive.org/web/20100818011353/http://www.ifpi.fi/tilastot/artistit/nirvana. Läst 19 maj 2012. 
  105. ^ ”Les Certifications” (på franska). Infodisc.fr. http://www.infodisc.fr/CD_Certif.php. Läst 18 maj 2012. 
  106. ^ ”The Record 4 - 2000, no. 485” (på japanska). Riaj.or.jp. April 2000. Arkiverad från originalet den 2 november 2013. http://web.archive.org/web/20131102225426/http://www.riaj.or.jp/issue/record/2000/200004.pdf. Läst 2 juli 2014. 
  107. ^ ”Gold Platina Database” (på engelska). Musiccanada.com. http://www.musiccanada.com/GPSearchResult.aspx?st=&ica=False&sa=Nirvana&sl=&smt=0&sat=-1&ssb=Artist. Läst 18 maj 2012. 
  108. ^ ”Trofeer” (på norska). Ifpi.no. Arkiverad från originalet den 24 juli 2011. http://web.archive.org/web/20110724180126/http://www.ifpi.no/sok/lst_trofeer_sok.asp?type=artist. Läst 19 maj 2012. 
  109. ^ ”Platynowe CD” (på polska). Zpav.pl. Arkiverad från originalet den 21 juli 2011. http://web.archive.org/web/20110721133232/http://www.zpav.pl/rankingi/wyroznienia/platynowe/index.php. Läst 19 maj 2012. 
  110. ^ ”AWARDS” (på engelska). Swisscharts.com. http://www.swisscharts.com/search_certifications.asp?search=Nirvana. Läst 19 maj 2012. 
  111. ^ ”Sóló Éxitos Año a Año 1959–2002: Certificados 1991–1995” (på spanska). Iberautor Promociones Culturales S.R.L. 2005. http://www.mediafire.com/view/vqzno2c0fe48zam. Läst 2 juli 2014. 
  112. ^ [a b] ”Certified Awards Search” (på engelska). Bpi.co.uk. http://www.bpi.co.uk/certifiedawards/search.aspx. Läst 18 maj 2012. 
  113. ^ ”Guld & Platina (1987-1998)”. Ifpi.se. Arkiverad från originalet den 19 maj 2012. http://web.archive.org/web/20120519211811/http://www.ifpi.se/wp/wp-content/uploads/guld-platina-1987-1998.pdf. Läst 19 maj 2012. 
  114. ^ ”RIAA: SEARCHABLE DATABASE” (på engelska). Riaa.com. http://www.riaa.com/goldandplatinadata.php?resultpage=1&table=SEARCH_RESULTS&artist=Nirvana&sort=Artist&perPage=50. Läst 18 maj 2012. 
  115. ^ ”Gold & Platin” (på tyska). Ifpi.at. http://www.ifpi.at/?section=goldplatin. Läst 19 maj 2012. 
  116. ^ ”ARIA Charts - Accreditations - 2007 DVD” (på engelska). Aria.com.au. 31 december 2007. Arkiverad från originalet den 21 april 2014. http://web.archive.org/web/20140421051411/http://www.aria.com.au/pages/httpwww.aria.com.aupagesARIACharts-Accreditations-2007DVD.htm. Läst 7 juli 2014. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Cross, Charles (2001) (på engelska). Heavier Than Heaven: A Biography of Kurt Cobain. Hyperion. ISBN 0786884029 
  • Kent, David (1993; 2006) (på engelska). Australian Chart Book 1970-1992; Australian Chart Book 1993-2005. St Ives; Turramurra: Australian Chart Book Pty Ltd. ISBN 0646119176; ISBN 0646458892 
  • Oricon (2006) (på japanska). Album Chart-Book Complete Edition 1970~2005. Orikonmāketingupuromōshon (オリコン・マーケティング・プロモーション,). ISBN 4871310779 
  • Pegg, Nicholas (2000) (på engelska). The Complete David Bowie. Titan Books. ISBN 0857682903 
  • Pennanen, Timo (2003) (på finska). Sisältää hitin: levyt ja esittäjät Suomen musiikkilistoilla vuodesta 1972. Otava Publishing Company Ltd. ISBN 951121053X 
  • Roberts, David (2006) (på engelska). British Hit Singles & Albums (19). HIT Entertainment. ISBN 1904994105 
  • Scapolo, Dean (2001) (på engelska). New Zealand Music Charts, 1975-2000: Albums. ISBN 0908876343 
  • St. Thomas, Kurt; Smith, Troy (2004) (på engelska). Nirvana: The Chosen Rejects. St Martin's Griffin. ISBN 0312206631