Maria-Pia Boëthius

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Maria-Pia Boëthius
Maria-Pia Boëthius i talarstolen på Sergels torg i Stockholm den 9 oktober 2010.
Maria-Pia Boëthius i talarstolen på Sergels torg i Stockholm den 9 oktober 2010.
Född 9 april 1947 (67 år)
Yrke Författare
Journalist
Debattör
Nationalitet  Sverige
Språk Svenska
Verksam 1976-

Maria-Pia Boëthius, född 9 april 1947, är författare, journalist och feministisk debattör. Hon var medarbetare på Expressen 196878.

Maria-Pia Boëthius blev uppmärksammad för sin debut 1976, en debattbok om våldtäkt; Skylla sig själv, som startade en debatt om offrets roll i våldtäkter, och fick betydelse för den lagstiftning om våldtäkter som kom 1984, där offrets agerande och uppförande inte längre tillskrevs vikt. Bland andra verk kan nämnas Heder och samvete (1991), som är en kritisk genomgång av den svenska neutralitetspolitiken under andra världskriget.

Under det tidiga 1970-talet hade Boëthius ett kärleksförhållande med Ulf Lundell. Romanen Jack är skriven i hennes sommarstuga. Boëthius förekommer i romanen, porträtterad på ett vis som hon inte uppskattade. Som svar skrev hon romanen Svensson, Svensson, vilken var hennes skönlitterära debut. Ulf Lundell porträtteras på ett mindre smickrande vis i denna roman.

Boëthius var en av de s.k. "stödstrumporna" som föreslog bildandet av ett särskilt kvinnoparti vid riksdagsvalet 1994. Partiet Feministiskt Initiativ bildades år 2005. Boëthius har uttalat sitt stöd för detta parti, men vill själv i stället ägna sig åt medial opposition. I oktober 2005 skrev hon en artikel i Svenska Dagbladet "Brännpunkt", där hon menar att "kvinnovarandet" håller på att försvinna, och att detta ger många människor ångest, men att detta försvinnande är själva målet med feminismen - detta är enligt Boëthius orsaken till att Fi blivit så omdebatterat. Hon utgår i detta resonemang från en metaforik som anknyter till klasskampen och härleder tanken om att kvinnor är lika till patriarkatet, och som en logisk följd, enligt Boëthius, kommer könsidentiteterna att försvinna med dettas fall. Negativa konsekvenser och fenomen till följd av patriarkatets påtvingade könsroller är enligt Boëthius bland annat anorexia, självmord, könsbyten, plastikoperationer och Viagra. Trots hennes vänsterradikala bildspråk i detta, menar Boëthius att Fi varken har eller behöver en gemensam ideologi annan än feminismen.[1]

Boëthius har skrivit mycket om andra världskriget och totalitära ideologier. I en artikel i ETC 2013 kritiserade hon den norske författaren Karl-Ove Knausgård för att inte ha läst Hitlers Mein Kampf ordentligt och vara okunnig om andra världskriget.[2]

Boëthius har även kritiserat den svenska nyhetsrapporteringen och har liknat massmedierna vid en ockupationsmakt. Hon menar att journalistiken inte bör vara beroende av ekonomiska faktorer då det leder till att nyheterna blir populistiska och okontroversiella, och att mångfalden av medier skapat en homogen bevakning.[3]

I oktober år 2012 var Boëthius en av passagerarna på Ship to Gaza, vilket ledde till att hon anhölls av israelisk militärpolis, men hon friades och fick återvända till Sverige.[4]

Maria-Pia Boëthius kommer från gamla lärdomssläkten Boëthius och är dotter till redaktör Carl Gustaf Boëthius (1915-2001) och sondotter till riksarkivarien, historieprofessor Bertil Boëthius (1885-1974). Hennes mor, född 1915, kom från Karelen och var dotter till baningenjör Anders Andersén.

Om sina morföräldrars öden i Karelen har Boëthius skrivit i artikeln Hem till Ryssland.[5]

Boëthius har erhållit Svenska Sjöfolkförbundets kulturpris, Dan Andersson-priset och Ture Nerman-priset.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Kvinnorna" finns inte längre Svenska Dagbladet, 12 oktober 2007
  2. ^ "Varför utmanas inte Knausgård" ETC 27 september 2013
  3. ^ Boëthius, Maria-Pia (1997). Några som inte älskar oss håller på att förändra vårt land. Norstedt. Libris 7157295. ISBN 91-1-970891-2 
  4. ^ Svensk aktivist hemma efter Ship to Gaza-aktion
  5. ^ Hem till Ryssland arkiverad från originalet Maria-Pia Boëthius, ETC nr 5/98

Se även[redigera | redigera wikitext]