Maserati 4CLT

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Maserati 4CL/4CLT
Maserati 4CL
Märke Maserati
Tillverkning 1939-1950
Föregångare Maserati 6CM
Efterträdare Maserati A6GCM
Motor 4-cyl radmotor
Drivning Bakhjulsdrift

Maserati 4CL/4CLT är en serie tävlingsbilar, tillverkade av den italienska biltillverkaren Maserati mellan 1939 och 1950.


Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

När Alfa Romeo 158 Alfetta introducerades blev konkurrenterna plötsligt omoderna. Ettore Maserati konstruerade därför en ny bil som ersatte 6CM-modellen.

Utveckling[redigera | redigera wikitext]

4CL[redigera | redigera wikitext]

Chassit4CL var en vidareutveckling från företrädaren, men bilen fick en helt ny fyrcylindrig motor. Cylinderhuvudet fick fyra ventiler per cylinder. Cylindermåtten var kvadratiska, det vill säga cylinderdiameter och slaglängd var lika stora. Till skillnad från dåtidens långslagiga motorer (större slaglängd än cylinderdiameter) kunde 4CL-motorn jobba vid högre varvtal med högre effektuttag som resultat.

Bilen debuterade på Brooklands 1939 och tillverkningen fortsatte även efter andra världskriget.

4CLT/48[redigera | redigera wikitext]

Ernesto Maserati arbetade med en vidareutveckling av modellen. Det gammalmodiga chassit ersattes av en rörkonstruktion som var både starkare och lättare. Motorn fick dubbla Roots-kompressorer, precis som på huvudkonkurrenten, Alfettan.

4CLT/48 debuterade vid San Remos Grand Prix 1948. Då hade bröderna Maserati lämnat företaget för att starta eget med sitt nya märke OSCA.

4CLT/50[redigera | redigera wikitext]

Till den första formel 1-säsongen 1950 uppdaterades bilen ännu en gång, för att minska vikten och öka motoreffekten. Tyvärr visade det sig att 4CLT/50, som vid det här laget var en drygt tio år gammal konstruktion, inte hängde med i konkurrensen.

Säsongen 1952 presenterade Maserati efterträdaren A6GCM. Privatstallet Enrico Plate höll dock liv i sina 4CLT-bilar ytterligare något år.

Tekniska data[1][redigera | redigera wikitext]

Tekniska data 4CL 4CLT/48 4CLT/50
Motor:  Frontmonterad 4-cylindrig radmotor
Cylindervolym 1491 cm³
Borrning x slaglängd:  78 x 78 mm
Max effekt vid varvtal:  220 hk vid 6000 v/min 260 hk vid 7000 v/min 280 hk vid 7000 v/min
Ventilstyrning:  2 överliggande kamaxlar, 4 ventiler per cylinder
Kompression 6,5:1 6,0:1
Förgasare Enkel Weber 45DCO Dubbla Weber 50DCO Dubbla Weber 52DCO
Överladdning Roots-kompressor Dubbla Roots-kompressorer
Växellåda 4-växlad manuell
Hjulupphängning fram:  Dubbla tvärlänkar, torsionsfjädrar Dubbla tvärlänkar, skruvfjädrar
Hjulupphängning bak:  Stel bakaxel, bladfjädrar
Bromsar Hydrauliska trumbromsar
Chassi & kaross Lådbalksram med aluminiumkaross Fackverksram med aluminiumkaross
Hjulbas 250 cm
Torrvikt 630 kg 620 kg
Toppfart:  250 km/h 270 km/h 280 km/h

Tävlingsresultat[redigera | redigera wikitext]

John Wakefield tog tre segrar i voiturette-klassen med 4CL under 1939. Året därpå vann Luigi Villoresi mellankrigstidens sista Targa Florio-lopp.

4CLT/48 gjorde succé redan i sitt debutlopp, San Remos Grand Prix 1948, som Alberto Ascari vann före Villoresi.

Formel 1[2][redigera | redigera wikitext]

Den åldrande bilen kunde inte hävda sig i konkurrensen säsongen 1950. Bäste Maserati-förare blev Louis Chiron med en tiondeplats i mästerskapet.

Tillverkning[3][redigera | redigera wikitext]

Modell Antal
4CL 15
4CLT 29

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Maserati Sports, Racing & GT Cars from 1926, av Richard Crump o. Rob de la Rive Box, 1983. ISBN 0-85429-302-7

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ www.maserati.com, hämtad 2009-05-03
  2. ^ Chicane F1 – Maserati , hämtad 2009-05-03
  3. ^ www.barchetta.cc, hämtad 2009-05-03

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]