Närpes
| Närpes | ||
| Närpiö (finska) | ||
| Kommun | ||
|
||
| Land |  Finland
| |
|---|---|---|
| Landskap | Österbotten | |
| Admin. centrum | Närpes stad | |
| Area | 2 334,14 km² (2016-01-01)[1] | |
| - land | 977,52 km² | |
| - vatten | 1 356,62 km² | |
| Folkmängd | 9 562 (2021-12-31)[2] | |
| - män | 4 867 (2020-12-31)[2] | |
| - kvinnor | 4 691 (2020-12-31)[2] | |
| Befolkningstäthet | 9,78 invånare/km²[2][1] | |
| Politik | ||
| - Kommundir. | Hans-Erik Lindqvist | |
| Kommunkod | 545 | |
| Geonames | 645082 | |
| Språk - Finska: - Svenska: - Samiska: - Övriga: |
530 (5,6 %)[3] 7 857 (83,7 %)[3] 0 (0,0 %)[3] 1 002 (10,7 %)[3] | |
| Admin. data | ||
| - Landskapsförb. | Österbotten | |
| - Regioncentrum | Vasa | |
| - Härad | Närpes härad | |
| - Magistrat | Vasa | |
| - Skattebyrå | Österbotten | |
| - Sjukvårdsdistrikt | Vasa | |
| - Försäkringskrets | Västra Finland | |
| - Nödcentral | Österbotten | |
| - Räddningsverk | Österbotten | |
| - EU-målområde | övergångsperiod | |
| Läge | 62°28′37″N 21°20′55″Ö / 62.47694°N 21.34861°Ö | |
 Närpes stadsläge
| ||
| Webbplats: www.narpes.fi | ||
Närpes (finska Närpiö) är en stad och kommun i Svenska Österbotten i landskapet Österbotten i Finland. Närpes har cirka 9 562 invånare och har en yta på 2 334,14 km², varav 1 356,62 km² är vatten. Närpes blev stad 1 januari 1993 genom presidentförordning.[4]
Historia
Närpes omtalas första gången 1331, då Klas Bengtsson i "Nærpes" pantsatte sitt gods i Finby till biskop Bengt i Åbo för 80 mark på grund av en skuld.[5][6] År 1348 gav sedan kung Magnus Eriksson ”allom, som boo i Nerpis sochn, Mustasaari sochn och Pedersöre sochn” rätt att sälja och köpa ”alla ätande vahror”, det vill säga att handla med livsmedel. På så sätt grundades de tre första officiella marknadsplatserna i Österbotten.[7]
Närpes kyrksocken är en av Österbottens tre tidigaste, som man tror etablerades redan under 1200-talet. Under medeltiden sträckte sig Närpes kyrksocken från Sideby i syd till Petalax i norr - 130 km längsmed den österbottniska kusten. Området sågs som en del av Satakunda eller Kumogårds län. År 1605 gjordes en gränsjustering, och då överfördes Närpes till Korsholms län och blev en del av Österbotten.[8]
Närpes kyrka är en korskyrka av gråsten, som började byggas på 1550-talet. Omkring den finns ungefär 150 kyrkstallar. De äldsta av kyrkstallarna som har bevarats byggdes i slutet av 1700-talet.[8] I närheten av kyrkan finns också sockenmagasin, sockenstuga samt prästgård, vilket gör området till en historisk kyrkomiljö.
Administrativ historik
Närpes kommun bildades 1867. 1 januari 1973 uppgick kommunerna Övermark, Pörtom i sin helhet samt områden av Korsnäs omfattande 522 personer i Närpes kommun.[9] 1975 överfördes delar av norra Pörtom till Malax kommun.[10][11] Närpes blev stad 1 januari 1993 genom president Mauno Koivistos förordning den 13 november 1992.[4]
Korsnäs blev officiellt en självständig kommun från Närpes år 1887 men i verkligheten hade det skett redan år 1868.[12]
Ortnamn
Inom kommunen finns byarna och bydelarna Benvik (Del av Knåpnäs), Blaxnäs (del av Töjby, med fiskehamn), Bodbacka (del av Övermark), Bäckliden, Finby, Frönäs (del av Övermark), Kåtnäs, Bäckby, Böle, Börknäset, Fållbäcken (gårdsgrupp), Gottböle, Granlid, Granön (bosättningsområde), Helenelund (del av Töjby. Halva byn tillhör Korsnäs kommun, och andra halvan Närpes kommun), Hertsback, Häggnäs (del av Övermark), Kaldnäs, Karlå (fi. Karila), Klaresund, Knåpnäs, Korpbäcken (gårdsgrupp), Laplom (gårdsgrupp), Mjödträsk (del av Nämpnäs), Nixmossen (del av Norrnäs), Norrnäs, Nämpnäs, Näsby, Näveråsen, Pettersborg, Pilkbacken (gårdsgrupp), Pjelax (fi. Piolahti), Pottarna, Pörtom, Pörtmossen (del av Övermark), Rangsby (med bydelen Långviken, hamnen Fagerö, paviljong och disco), Risåsen (del av Yttermark), Räfsbäck (del av Övermark), Rörgrund, Sarne (gårdsgrupp i Pörtom), Sidbäck (del av Pörtom), Skrattnäs, Ståbacka, Svalskulla (gårdsgrupp), Svartbäcken (del av Finby), Svartnäs (del av Övermark), Svedjebäcken, Syrmossback (gårdsgrupp i Pörtom), Tjärlax, Träskböle, Kalax, Töjby, Valsberg (del av Övermark), Valsåsen (del av Övermark), Vargholmen (hamn), Velkmoss (del av Pörtom), Vettmossen, Yttermark, Övermark (fi. Ylimarkku), Överträsk.
Här finns också vattendraget Närpes å (fi. Närvijoki eller Närpiönjoki), fjärdarna Hästskärsfjärden, Järvöfjärden, Mellanfjärden, Närpesfjärden, Pjelaxfjärden, Rövargrundsfjärden, Sundfjärden, Svartörsfjärden, Träskholmsfjärden, Österfjärden, öarna Börsskäret, Eskö, Grytskäret, Gåshällan (i Rangsby skärgård), Kaldonskär (fiskeläge), Ledören, Märigrund, Ängsön samt udden Långön.
Näringsliv
I kommunen finns 4 343 arbetsplatser (2011) varav 52,2% inom service, 24,4% inom jord- och skogsbruk och 21% inom industri. En betydande del av de växthusodlade grönsakerna i Finland kommer från Närpes. I Närpes finns cirka 180 växthusodlare som producerar cirka 60% av Finlands tomater och 35% av gurkorna.[13] En annan betydande näringsgren är karosseribranschen, i vilken två av stadens största företag, Närko och NTM, med en omsättning på 66 [14] respektive 28 [15] miljoner euro, är verksamma. Närpes har flera mink- och rävfarmer. Den årliga Tomatkarnevalen är en sommarmarknad där det säljs mycket egenodlade grönsaker. Tomatkarnevalen hålls den första helgen i juli och har världens längsta tomatbord.
Arbetskraft har aktivt värvats i utlandet, bland annat genom tidigare invandrares kontakter, men också genom direkta värvningsresor. Till exempel de vietnamesiska och bosniska invandrarna är många. Framgångsrik invandring är möjlig genom aktivt samarbete mellan kommun och näringsidkare.[16]
Idrott i Närpes
Närpes Kraft spelar fotboll på tredje högsta nivån i Kakkonen.
Gästhamnar i Närpes kommun
- Tjärlax gästbrygga
- Öskata gästbrygga
- Gåshällan, Långbådan utfärdshamn
- Fagerö gästbrygga
- Blacksnäs gästbrygga
Politik
Mandatfördelning i Närpes stad, valen 1976–2017
| Valår | VF | SDP | ÖVR | C | KD | SFP | KHP | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1976 | 2 | 2 | 30 | 1 |
| 35 | 72,6 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1980 | 2 | 2 | 1 | 29 | 1 |
| 35 | 73,4 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1984 | 1 | 3 | 30 | 1 |
| 35 | 75,6 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 2 | 1 | 32 |
| 35 | 75,6 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1992 | 3 | 1 | 31 |
| 35 | 74,0 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1996 | 2 | 2 | 1 | 30 |
| 35 | 71,0 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2000 | 2 | 5 | 1 | 27 |
| 35 | 67,4 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2004 | 1 | 4 | 2 | 28 |
| 35 | 69,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2008 | 2 | 33 |
| 35 | 65,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2012 | 2 | 1 | 32 |
| 35 | 64,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2017 | 3 | 32 |
| 35 | 68,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Närpes nordiska vänorter
Akranes kommun, Island.
Bamble kommun, Norge.
Tønders kommun, Danmark.
Västerviks kommun, Sverige.
Kända personer från Närpes
- Ole Norrback, riksdagsman, minister, diplomat
- Stefan Ingves, chef för Sveriges riksbank
- Lars Gullstedt, fastighetsmogul i Sverige
- Ralf Långbacka, regissör
- Fredrik Lång, författare
- Johan Becker, sångare
- Frank Mangs, evangelist
- Jonathan Åstrand, friidrottare (sprintlöpare)
- Leif Groop, professor i diabetesforskning
Ulla-Maj Wideroos, riksdagskvinna, minister
Noter
- ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.
- ^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.
- ^ [a b c d] Statistikcentralen: Befolkningen efter ålder (1 år), kön, civilstånd och språk enligt område 1990 - 2013[död länk] Läst 13 augusti 2015
- ^ [a b] ”Förordning om grundande av städerna St Karins, Kiuruvesi, Närpes, Pyhäjärvi och Somero 1028/1992”. Finlex. 13 november 1992. http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/1992/19921028. Läst 10 april 2017.
- ^ ”Hakutulos/Sökresultat”. extranet.narc.fi. http://extranet.narc.fi/DF/detail.php?id=386. Läst 13 maj 2016.
- ^ ”Närpes, Närpes - Finlandssvenska bebyggelsenamn”. bebyggelsenamn.sls.fi. http://bebyggelsenamn.sls.fi/bebyggelsenamn/2379/narpes-narpes/. Läst 13 maj 2016.
- ^ ”Hakutulos/Sökresultat”. extranet.narc.fi. http://extranet.narc.fi/DF/detail.php?id=544. Läst 13 maj 2016.
- ^ [a b] ”Närpes - Uppslagsverket Finland”. uppslagsverket.fi. http://uppslagsverket.fi/sv/view-103684-Naerpes. Läst 13 maj 2016.
- ^ ”Befolkningens näringsgren : Befolkning efter näringsgren kommunvis åren 1880–1975” (på finska & svenska). Statistikcentralen. 14 maj 1973. sid. 238 & 250. http://www.doria.fi/handle/10024/91484. Läst 20 augusti 2015.
- ^ ”Fakta och historia om Närpes”. Närpes kommun. https://www.narpes.fi/sv/administration/kommuninfo-och-dokument/fakta-och-historia-om-narpes. Läst 10 april 2017.
- ^ ”Allmän information om Malax”. Malax kommun. https://www.malax.fi/forvaltning-och-politik/allman-information-om-malax. Läst 10 april 2017.
- ^ ”Kommunfakta”. Korsnäs kommun. http://www.korsnas.fi/kommunen/kommunfakta/. Läst 10 april 2017.
- ^ Närpes Grönsaker
- ^ Närko
- ^ NTM
- ^ Finländskt tomatrike förebild för integration: Arbeidliv i Norden maj 2013
Externa länkar
| |||||||||||||||||||
