Natthäger

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Natthäger
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Adult natthäger
Adult natthäger
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Pelikanfåglar
Pelecaniformes
Familj Hägrar
Ardeidae
Släkte Nycticorax
Art Natthäger
N. nycticorax
Vetenskapligt namn
§ Nycticorax nycticorax
Auktor Linné, 1758
Black-crowned Night Heron (Imm.) I IMG 7687.jpg
Hitta fler artiklar om fåglar med

Natthäger (Nycticorax nycticorax) är en medelstor storkfågel i familjen hägrar (Ardeidae).

Utseende, läte och fältkännetecken[redigera | redigera wikitext]

Natthägern är 58-65 centimeter lång, vingspannet är 90-100 centimeter. Den är ganska stor med kort näbb. I flykten ser den kompakt och kortstjärtad ut, väger tungt på "aktern" och håller näbben svagt nedåtriktad. En adult fågel är i princip omisskännlig med svart rygg och hjässa, röd iris, ljusgrå undersida med mörkgrå vingar. I flykten kan den se helt grå ut. Ungfåglarna har bruna vingar och beige bröst, överströdd med tydliga vita fläckar på vingen och brunt streckat på bröstet. I flykten hörs ett grodlikt läte; ko ark.

Natthäger

Taxonomi och utbredning[redigera | redigera wikitext]

Natthägern har en mycket omfattande utbredning och förekommer i Europa, Asien, Afrika, Nord- och Sydamerika och på öar i Indonesien, Indiska Oceanen och Stilla havet. De populationer som häckar utanför de tropiska delarna av utbredningsområdet är flyttfåglar medan övriga är stannfågel. Den genomför också lokala förflyttningar i många områden. Den nordamerikanska populationen övervintrar i Mexiko, södra USA, Centralamerika och i Västindien. Gamla världens fåglar övervintrar i tropiska Afrika och i södra Asien.

Trots sitt stora utbredningsområde delas den oftast bara upp i två underarter vilket är en indikation på att det förekommer ett stort genetiskt utbyte mellan olika världsdelars populationer:[2]

  • N. n. nyticorax inkl. hoactli Gmelin, 1789 - nominatformen häckar i Europa, Asien och Afrika. Populationen hoactli, som ibland ges underartsstatus, häckar i Nord- och Sydamerika, från Kanada och söderut till Patagonien
  • N. n. obscurus Bonaparte, 1857 inkl. falklandicus Hartert, 1914 - häckar i Argentina, Chile och på Falklandsöarna.

Nominatformen hybridiserar sällsynt med rostnatthäger (Nycticorax caledonicus) på Java, Sulawesi och i Filippinerna.[2]

I Sverige är natthägern en mycket sällsynt gäst.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Den är nattaktiv och sover på dagen tillsammans med andra fåglar i trädkronor. Den nordamerikanska underarten lever mer flockvis under häckningstid än nominatrasen.

Biotop och häckning[redigera | redigera wikitext]

Nycticorax nycticorax

Den häckar vid träsk, dammar och kanaler med lämpliga boträd och är relativt utspridd i världen. Boet är enkelt och byggs i en trädklyka eller i tät vass. Den lägger mellan tre och åtta ägg.

Föda[redigera | redigera wikitext]

Dessa fåglar födosöker genom att stå still vid vattenbrynet tills de ser ett lämpligt byte, mest nattetid. Födan utgörs av småfisk, kräftdjur, grodor, vattenlevande insekter samt mindre däggdjur. Under dagarna befinner den sig i träd eller i buskar.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Dess vetenskapliga släktnamn och artepitet Nycticorax betyder "nattkorp" vilket refererar till dess nattliga leverne och dess kråklika kraxande läte.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BirdLife International 2012 Nycticorax nycticorax Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ [a b] Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]