Noam Chomsky

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Avram Noam Chomsky
Noam Chomsky
Född 7 december 1928 (85 år)
Philadelphia, Pennsylvania, USA
Forskningsområde Lingvistik
Institutioner MIT
Alma mater University of Pennsylvania (B.A.) 1949, (M.A.) 1951, (Ph.D.) 1955
Känd för Generativ grammatik
Chomskyhierarkin
Har influerat All lingvistik efter 1960.

Avram Noam Chomsky, född 7 december 1928 i Philadelphia, Pennsylvania, är en amerikansk professor emeritus i lingvistik vid Massachusetts Institute of Technology. Förutom sin roll som ledande språkvetare är Chomsky även aktiv inom samhällsdebatten.

Chomsky har beskrivits som "den moderna lingvistikens fader"[1][2]. Hans arbete har även influerat områden som analytisk filosofi[3], kognitionsvetenskap, artificiell intelligens, datalogi, logik, matematik och psykologi.[4][5] Chomsky har bland annat skapat Chomskyhierarkin, som är en klassificering av formella språk. Hans arbete inom generativ lingvistik bidrog starkt till behaviorismens nedgång och ledde till främjandet av kognitiva vetenskaper. I sin doktorsavhandling från 1955 och senare i den mer kända Syntactic Structures från 1957 introducerade han sin teori att delar av den mänskliga grammatiken är nedärvda i hjärnan (den så kallade generativa grammatiken). Hans teorier har haft stort inflytande på lingvistiken, även om inte alla forskare stödjer dem.[6]

Vid sidan av sitt arbete inom språkvetenskap är Chomsky känd för sina vänsterradikala åsikter och kritik mot Förenta staternas utrikespolitik. Han beskriver sig själv som frihetlig socialist och förespråkare av anarkosyndikalism. Tillsammans med Edward Herman utvecklade han i boken Manufacturing Consent en modell över hur medierna tjänar samhällets maktelit, propagandamodellen. Han var även aktiv sionist1940-talet; dock var han motståndare till upprättandet av staten Israel, men har aldrig ansett att den bör upphöra att existera.

Noam Chomsky promoverades absens till hedersdoktor till Carl von Linnés minne vid Uppsala universitets Linnépromotion den 26 maj 2007[7].

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Chomsky växte upp i en välbärgad judisk familj i Philadelphia. Hans far, William Chomsky, var forskare i hebreiska och född i Ryssland (nuvarande Ukraina). Hans mor, Elsie Simonofsky, var även hon född i Ryssland (nuvarande Vitryssland). Noam var äldsta barnet i familjen. Hans yngre bror, David Eli Chomsky, föddes fem år senare.[8]

Han influerades politiskt under sin uppväxt av en släkting som ägde en tidningskiosk i New York där judiska vänsterintellektuella samlades för att debattera dagsfrågor.[8][9] Han skrev sin första politiska artikel vid 10 års ålder, om spanska inbördeskriget,[10] och identifierade sig från 12-13-årsåldern som anarkist.[8][11]

År 1945, vid 16 års ålder, påbörjade Noam Chomsky studier i filosofi och lingvistik vid University of Pennsylvania, där han inspirerades av lingvistikprofessorn Zellig Harris. Chomsky skrev sin kandidatuppsats om den moderna hebreiskans morfofonemik, och fortsatte på samma tema i sin masteruppsats, som sedermera utgavs som bok.[12] Från 1951 till 1955 tillhörde han Society of Fellows vid Harvard, samtidigt som han var doktorand. Han var redan då starkt kritisk mot behaviorismens inflytande inom lingvistiken, och föreläste om detta vid University of Chicago and Yale University.[8] Han disputerade 1955 vid University of Pennsylvania med en avhandling som lade grunden till den generativa grammatiken. Avhandlingen publicerades 1975 under titeln The Logical Structure of Linguistic Theory.

Chomsky gifte sig 1949 med Carol Doris Schatz,[8] som han levde med fram till hennes död 2008.[13] De fick tre barn tillsammans.[10]

Direkt efter disputationen 1955 blev Chomsky anställd som lärare vid Massachusetts Institute of Technology, där han blev kvar fram till pensionen, och även därefter som professor emeritus.[10]

Språkvetenskaplig verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Chomskys banbrytande arbete inom lingvistiken inleddes med doktorsavhandlingen 1955, och spreds till en bredare publik med boken Syntactic Structures (1957). Här lade han grunden till generativ grammatik, och utmanade därmed både den dittills dominerande strukturella lingvistiken med rötter hos Ferdinand de Saussure och Leonard Bloomfield, och det behavioristiska paradigm som då rådde inom beteendevetenskapen.[14] Chomskys kritik av behaviorismen lade grunden till ett tydligt paradigmskifte inom språkvetenskapen.[15]

Politisk verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Chomsky vid World Social Forum år 2003.

Mest känd för den breda allmänheten är Chomsky antagligen för sin kritik av USA:s utrikespolitik och hur medier fungerar. I sin, tillsammans med Edward S Herman författade, bok Manufacturing Consent—The Political Economy of the Mass Media beskrivs fem filter för att sålla fram godkänd information i kapitalistiska system. Efter släppet av boken 9-11 om attacken mot World Trade Center 2001 fick han på allvar plats i det amerikanska mediabruset. New York Times Book Review påstår i sin recension av boken Language and Responsibility att: "Noam Chomsky is arguably the most important intellectual alive", men säger även att han är "maddeningly simple-minded".[16] Chomsky har också kritiserats ur många synvinklar; se bland annat en:The Anti-Chomsky Reader och En systematisk kritik av Noam Chomskys politiska uttalanden och debatteknik

Anarkism[redigera | redigera wikitext]

Chomsky har sagt att hans "personliga visioner är relativt traditionellt anarkistiska, med ursprung i upplysningen och klassisk liberalism"[17] och han har prisat frihetlig socialism.[18] Han sympatiserar med anarkosyndikalism[19] och är medlem i Industrial Workers of the World, en syndikalistisk fackförening.[20] Han kallar sig själv för en frihetlig anarkist (libertarian anarchist).[21]

Globalisering[redigera | redigera wikitext]

Chomsky genomförde tidigt kritiska analyser av globaliseringen. Han sammanfattade processen med orden "gammalt vin, nya flaskor", och hävdade att elitklassens motiv är detsamma som alltid: att försöka isolera folket från viktiga beslutsprocesser, med den skillnaden att de högsta beslutsfattande instanserna nu är transnationella bolag och överstatliga banker. Chomsky hävdar att de transnationella bolagen "utvecklar egna styrningsinstitutioner" som speglar deras globala räckvidd.[22] Enligt Chomsky har ett huvudsakligt knep varit att använda sig av de globala ekonomiska institutioner som etablerades i slutet av andra världskriget, Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken, som i allt högre grad har anammat "Washington-konsensusen" som innebär att utvecklingsländer fås att begränsa sitt köpande och genomföra strukturella förändringar som ofta involverar nedskärningar i den sociala välfärden. Lån och annan hjälp från IMF hänger ofta på sådana reformer. Chomsky hävdar att etablerandet av sådana globala institutioner och avtal som Världshandelsorganisationen, General Agreement on Tariffs and Trade (GATT), North American Free Trade Agreement (NAFTA) och Multilateral Agreement on Investment utgör nya sätt för elitklasserna att säkra sina privilegier samtidigt som de undergräver demokratin.[23] Chomsky anser att dessa primitiva och så kallat marknadsliberala - Chomsky själv menar att de har tydligt protektionistiska inslag och enbart är marknadsliberala och frihandelsvänliga till namnet - tillvägagångssätt ser till att fattiga länder tillhandahåller billiga tjänster åt den rika världen genom billig arbetskraft, råmaterial och investeringsmöjligheter. Detta innebär dessutom att storbolag kan hota med att flytta till fattigare länder, vilket Chomsky ser som ett kraftfullt vapen i kampen för att hålla arbetarna i de rikare länderna i schack.

Chomsky vänder sig mot de termer som används i globaliseringsdebatten, främst själva termen "globalisering" själv, som han menar refererar till en storbolagssponsrad ekonomisk integration snarare än en allmän term för att saker och ting internationaliseras. Han ogillar att termen "antiglobalisering" används som beteckning för vad han ser som en rörelse för globalisering av social och miljömässig rättvisa. Chomsky betraktar det som vanligtvis kallas "frihandel" som en "mix av liberalisering och protektionism utformad av de främsta politik-arkitekterna i enlighet med deras egna intressen, som råkar vara vilka som helst under en specifik period."[22] Chomsky har i sina böcker uppmärksammat globaliseringens motståndsrörelser. I sin artikel "The Zapatista Uprising" beskriver han zapatisternas motstånd mot NAFTA. Han har också kritiserat Multilateral Agreement on Investment och skrivit om de aktivisters ansträngningar som ledde till dess nederlag. Chomsky var en viktig del av de kritiska röster som tillhandahöll den teoretiska grunden för de spridda grupper som enades i demonstrationerna mot Världshandelsorganisationen i Seattle 1999.[24]

Socialism och kommunism[redigera | redigera wikitext]

Chomsky är djupt kritisk till vad han kallar "företagsbetingad statskapitalism" ("corporate state capitalism") som han anser praktiseras i USA och några andra västerländska stater. Han stödjer många av Michail Bakunins anarkistiska (eller frihetligt socialistiska) idéer. Chomsky anser att Bakunins kommentarer angående den totalitära staten var förutsägelser av den brutala polisstat som Sovjetunionen skulle komma att bli. Han har definierat sovjetkommunismen som "falsk socialism", i synnerhet på grund av att all socialism värd namnet förutsätter verklig demokratisk kontroll av produktionen och resurser samt offentligt ägande. Han har sagt att Sovjetunionens kollaps bör betraktas som en "liten seger för socialismen", inte för kapitalismen.[25]

I sin bok For Reasons of State från 1973 argumenterade Chomsky för att ett samhälle kan fungera utan någon betald arbetskraft, till skillnad från det kapitalistiska samhället där människor är "löneslavar" eller ett auktoritärt samhälle där beslut fattas av centrala kommittéer. Han menar att ett lands befolkning bör vara fria att söka och utöva de jobb som de själva vill. Människor kommer att vara fria att göra det de vill och det jobb som de frivilligt utför kommer att vara både "belönande i sig självt" och "samhälleligt nyttigt". Samhället skulle vara fredligt anarkistiskt, utan någon stat eller andra auktoritära institutioner. Arbete som i grund och botten är vämjeligt för alla, om det överhuvudtaget finns något sådant, skulle distribueras bland alla människor.

Chomsky har under hela sitt politiska liv uttryckt ett starkt ogillande inför marxismen. Men även om Chomsky var mycket kritiskt inställd till Sovjetunionens försök att genomföra socialism så var han i vissa avseenden mindre kritisk till delar av de kommunistiska rörelserna i Asien, där han såg betydande gräsrotsrörelser i både kinesisk och vietnamesisk socialism. Han har vid flera tillfällen uttryckt sin avsky för den Vietnamesiska kommunistiska regimens tyranni, men hävdat att det faktum att enbart de tyranniska krafterna överlevde medan de frihetliga delarna av den vietnamesiska befrielserörelsen försvann främst var en produkt av USA:s våldsamma inblandning i regionen. Chomsky hävdar ofta att våld sopar bort alla frihetliga rörelser då dessa är de mest sårbara och bara de tyranniska krafterna överlever.

Chomsky besvarade kritik av den kinesiska revolutionen, under ett forum i New York, med följande ord: "I don't feel that they deserve a blanket condemnation at all. There are many things to object to in any society. But take China, modern China; one also finds many things that are really quite admirable." Han fortsatte: "There are even better examples than China. But I do think that China is an important example of a new society in which very interesting positive things happened at the local level, in which a good deal of the collectivization and communization was really based on mass participation and took place after a level of understanding had been reached in the peasantry that led to this next step."[26] Om Vietnam sade han: "Although there appears to be a high degree of democratic participation at the village and regional levels, still major planning is highly centralized in the hands of the state authorities."[27] Detta innebär emellertid inte ett okritiskt anammande av den politik som förs i folkrepubliken Kina. Angående oljeproduktionstoppen i april 2005 hävdade Chomsky: "China is probably the most polluted country in the world - you can't see. It's kind of a totalitarian state, so they kind of force it on people, but the level of pollution is awful..."[28]

Terrorism[redigera | redigera wikitext]

Som en reaktion på USA:s krig mot terrorismen år 1981 och den nya förklaringen år 2001 har Chomsky hävdat att de främsta källorna till internationell terrorism är världen största makter, ledda av USA. Han använder en definition av terrorism från en amerikansk krigsmanual, där terrorism beskrivs som "beräknat våldsanvändande eller hot om våld för att ingjuta fruktan; i syfte att tvinga eller skrämma regeringar eller samhällen som ett medel för att uppnå politiska, religiösa eller ideologiska mål". I samband med USA:s invasion av Afghanistan hävdade han:

Wanton killing of innocent civilians is terrorism, not a war against terrorism."
— (9-11, s. 76)

Om terrorismens effektivitet skrev han:

One is the fact that terrorism works. It doesn't fail. It works. Violence usually works. That's world history. Secondly, it's a very serious analytic error to say, as is commonly done, that terrorism is the weapon of the weak. Like other means of violence, it's primarily a weapon of the strong, overwhelmingly, in fact. It is held to be a weapon of the weak because the strong also control the doctrinal systems and their terror doesn't count as terror. Now that's close to universal. I can't think of a historical exception, even the worst mass murderers view the world that way. So take the Nazis. They weren't carrying out terror in occupied Europe. They were protecting the local population from the terrorisms of the partisans. And like other resistance movements, there was terrorism. The Nazis were carrying out counter terror

Angående fördömande av terrorism har Chomsky sagt att terrorism (och våld/auktoriteter i allmänhet) är någonting dåligt i allmänhet och endast kan rättfärdigas i de fall där det används för att undvika ännu större terrorism (eller våld eller maktmissbruk) I en debatt om det politiska våldets legitimitet 1967 hävdade Chomsky att FNL:s "terror" inte var rättfärdigad, men att terror i teorin kan vara rättfärdigat under speciella omständigheter:

I don't accept the view that we can just condemn the NLF terror, period, because it was so horrible. I think we really have to ask questions of comparative costs, ugly as that may sound. And if we are going to take a moral position on this— and I think we should—we have to ask both what the consequences were of using terror and not using terror. If it were true that the consequences of not using terror would be that the peasantry in Vietnam would continue to live in the state of the peasantry of the Philippines, then I think the use of terror would be justified. But, as I said before, I don't think it was the use of terror that led to the successes that were achieved.[26]

Chomsky anser att de handlingar, som enligt honom är terroristiska, som USA:s regering utfört inte klarar det provet, och fördömandet av USA:s utrikespolitik är ett av de största ämnena i hans författarskap, vilket han förklarar med att han själv bor i USA och att detta innebär ett särskilt ansvar för just den amerikanska regeringens handlingar.[källa behövs]

Han har också kritiserat stay-behind-operationer som Gladio, Natos hemliga paramilitära antikommunistiska organisationer under kalla kriget.[källa behövs]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Språkvetenskapliga verk (urval)[redigera | redigera wikitext]

För en komplett bibliografi fram till år 2000, se Chomskys personliga webbplats vid MIT.[29]

  • 1951 - Morphophonemics of Modern Hebrew. Master's thesis, University of Pennsylvania.
  • 1955 - Logical Structure of Linguistic Theory. (A typescript Chomsky wrote in preparation for his PhD thesis, including hand-written notes made in preparation for the 1975 book, is available as a 436 MiB, 919 page PDF.)
  • 1955 - Transformational Analysis. Ph.D. dissertation, University of Pennsylvania.
  • 1957 - Chomsky, Noam; Halle, Morris; Lukoff, Fred (11 October 1956). ”On Accent and Juncture in English”. i Halle, Morris; Lunt, Horace; McLean, Hugh m.fl.. For Roman Jakobson. Essays on the occasion of his sixtieth birthday. The Hague: Mouton. sid. 65–80 
  • 1957 - Chomsky, Noam (1957). Syntactic Structures. The Hague: Mouton 
  • 1959 - Chomsky, Noam (1959). ”Reviews: Verbal behavior by B. F. Skinner”. Language 35 (1): sid. 26–58. http://www.chomsky.info/articles/1967----.htm. 
  • 1964 - Chomsky, Noam (1964). Current issues in linguistic theory. The Hague: Mouton 
  • 1965 - Chomsky, Noam (1965). Aspects of the Theory of Syntax. Cambridge: The MIT Press 
  • 1965 - Chomsky, Noam (1965). Cartesian Linguistics. New York: Harper and Row  (Reprint: Chomsky, Noam (1986). Cartesian Linguistics. A Chapter in the History of Rationalist Thought. Lanham, Maryland: University Press of America )
  • 1966 - Topics in the Theory of Generative Grammar.
  • 1968 - The Sound Pattern of English ((tillsammans med Morris Halle) New York: Harper & Row.
  • 1968 - Language and Mind
    • Människan och språket (översättning Peter Werner, PAN/Norstedt, 1969)
  • 1972 - Studies on Semantics in Generative Grammar.
  • 1975 - The Logical Structure of Linguistic Theory.
  • 1975 - Chomsky, Noam (1975). Reflections on Language. New York: Pantheon Books. ISBN 0-394-49956-5 
  • 1977 - Essays on Form and Interpretation.
  • 1979 - Morphophonemics of Modern Hebrew.
  • 1980 - Rules and Representations.
  • 1981 - Lectures on Government and Binding: The Pisa Lectures. Holland: Foris Publications. Reprint. 7th Edition. Berlin and New York: Mouton de Gruyter, 1993.
  • 1982 - Some Concepts and Consequences of the Theory of Government and Binding.
  • 1982 - Language and the Study of Mind.
  • 1982 - Noam Chomsky on The Generative Enterprise, A discussion with Riny Hyybregts and Henk van Riemsdijk.
  • 1984 - Modular Approaches to the Study of the Mind.
  • 1986 - Knowledge of Language: Its Nature, Origin, and Use.
  • 1986 - 'Barriers. Linguistic Inquiry Monograph Thirteen. Cambridge, MA and London: The MIT Press.
  • 1987 - On Power and Ideology: The Managua Lectures Boston: South End Press.
  • 1988 - Language and Politics Montreal: Black Rose Books.
  • 1993 - Language and Thought.
  • 1995 - The Minimalist Program. Cambridge, MA: The MIT Press.
  • 1998 - On Language.
  • 2000 - New Horizons in the Study of Language and Mind.
  • 2000 - The Architecture of Language (Mukherji, et al., eds.).
  • 2000 - Minimalist Inquiries: The Framework. Step by Step: Essays on Minimalist Syntax in honor of Howard Lasnik. Martin, r., D. Michaels and J. Uriagereka (eds). Cambridge, Mass: MIT Press.
  • 2000 - (tillsammans med U. T. Place) "The Chomsky-Place correspondence 1993–1994". Edited, with an introduction and suggested readings, by T. Schoneberger. The Analysis of Verbal Behavior, 17, 7–38.
  • 2001 - On Nature and Language (Adriana Belletti and Luigi Rizzi, ed.).
  • 2001 - Derivation by Phase. Ken Hale: A Life in Language. Kenstowicz, Michael (ed). Cambridge, Mass: MIT Press. pp. 1–54.
  • 2004 - Beyond Explanatory Adequacy. Structures and Beyond. Belletti Adriana (ed). The Cartography of Syntactic Structure Vol 3. Oxford: OUP. pp. 104–131.
  • 2005 - Three Factors in Language Design. Linguistic Inquiry. 36:1-22.
  • Chomsky, Noam (2006). The architecture of language Oxford University Press
  • Chomsky, Noam (2007). Approaching UG From Below. Interfaces + Recursion = Language? Sauerland, Uli and Hans Martin Gärtner (eds). New York: Mouton de Gruyter. pp. 1–29.
  • 2008 - Chomsky, Noam (2008). ”On Phases”. i Freidin, Robert; Otero, Carlos P.; Zubizarreta, Maria Luisa. Foundational Issues in Linguistic Theory. Essays in Honor of Jean-Roger Vergnaud. Cambridge, MA: The MIT Press. sid. 133–166. ISBN 978-0-262-06278-7 
  • 2012 - (tillsammans med James McGilvray) The Science of Language. Cambridge University Press. ISBN 978-1-107-60240-3.
  • 2012 - Chomsky, Noam (2012). Chomsky's Linguistics. Cambridge, MA: MIT Working Papers in Linguistics. ISBN 0615567126. http://mitwpl.mit.edu/catalog/chomsky 
  • 2012 (tillsammans med Belletti, Adriana & Rizzi, Luigi) On Nature and Language Cambridge University Press
  • 2012 - New Horizons in the study of language and mind Cambridge University Press
  • 2013 - Johan J. Bolhuis, Martin Everaert, Robert C. Berwick och Noam Chomsky (2013) Birdsong, Speech, and Language: Exploring the Evolution of Mind and Brain MIT Press
  •  ? - Nuestro conocimiento del lenguaje humano
    • Vår kunskap om det mänskliga språket (översättning Jan Hedenrud, Alhambra, 1999)

Politiska verk[redigera | redigera wikitext]

Några av dessa böcker är tillgängliga online på engelska.[30]

  • 1969 - American Power and the New Mandarins
  • 1970 - At War with Asia
    • I krig med Asien (översättning Magnus K:son Lindberg, PAN/Norstedt, 1971)
  • 1971 - Problems of Knowledge and Freedom: The Russell Lectures
    • Kunskap och frihet: Bertrand Russell-föreläsningar (översättning Magnus K:son Lindberg, PAN/Norstedt, 1972)
  • 1973 - For Reasons of State
    • Psykologi och ideologi ([fyra valda essäer], översättning Richard Matz, PAN/Norstedt,1974 )
  • 1973 - (tillsammans med Herman, Edward. CENSORED FULL TEXT Counter-Revolutionary Violence: Bloodbaths in Fact and Propaganda. Andover, MA: Warner Modular. Module no. 57.
  • 1974 - Peace in the Middle East: Reflections on Justice and Nationhood
    • Fred i Mellersta Östern?: reflexioner över rätt och nationell självständighet (översättning Boo Cassel, PAN/Norstedt, 1975)
  • 1979 - Language and Responsibility. New York: Pantheon.
  • 1979 Political Economy of Human Rights ((tillsammans Edward S. Herman) (två vol.). Boston: South End Press. ISBN 0-89608-090-0 & ISBN 0-89608-100-1
    • De mänskliga rättigheternas politiska ekonomi, (1): Washingtonsambandet och fascismen i tredje världen (översättning XXX, Arbetarkultur, 1981)
  • 1981, 2013 - Otero, C.P. (Ed.) Radical Priorities. Montréal: Black Rose; Stirling, Scotland: AK Press.
  • 1982 - Towards a New Cold War: Essays on the Current Crisis and How We Got There. New York: Pantheon.
  • 1983, 1999 - The Fateful Triangle: The United States, Israel, and the Palestinians. Boston: South End Press. ISBN 0-89608-601-1
  • 1985 - Turning the Tide: U.S. Intervention in Central America and the Struggle for Peace. Boston: South End Press.
  • 1986 - Pirates and Emperors: International Terrorism and the Real World. New York: Claremont Research and Publications.
  • 1987- On Power and Ideology: The Managua Lectures
  • 1987 - Peck, James (Ed.) Chomsky Reader ISBN 0-394-75173-6
  • 1988 - The Culture of Terrorism
  • 1988, 2002 - (tillsammans med Herman, Edward). Manufacturing Consent: The Political Economy of the Mass Media. New York: Pantheon.
  • 1989 - Necessary Illusions. Boston: South End Press.
  • 1989 - Language and Politics. Montréal: Black Rose.
  • 1991 - Terrorizing the Neighborhood: American Foreign Policy in the Post-Cold War Era. Stirling, Scotland: AK Press.
  • 1992 - Deterring Democracy
    • Man kan inte mörda historien (översättning Johnny Lindholm, Epsilon press, 1995)
  • 1992 - Chronicles of Dissent. Monroe, ME: Common Courage Press.
  • 1992 - What Uncle Sam Really Wants. Berkeley: Odonian Press.
  • 1993 - Year 501: The Conquest Continues
    • Man kan inte mörda historien (översättning Johnny Lindholm, Epsilon press, 1995)
  • 1993 - Rethinking Camelot: JFK, the Vietnam War, and U.S. Political Culture. Boston: South End Press.
  • 1993 - Letters from Lexington: Reflections on Propaganda. Monroe, ME: Common Courage Press.
  • 1993 - The Prosperous Few and the Restless Many. Berkeley: Odonian Press.
  • 1994 - Keeping the Rabble in Line. Monroe, ME: Common Courage Press.
  • 1994 - World Orders Old and New. New York: Columbia University Press.
  • 1996 - Class Warfare. Pluto Press.
  • 1998 - Linguaggio e Politica, Di Renzo Editore, Roma
  • 1999 - Profit Over People. Seven Stories Press.
  • 2000 - Rogue States: The Rule of Force in World Affairs
    • Skurkstater: den starkares rätt i världspolitiken (översättning Gunnar Sandin, Ordfront, 2001)
  • 2001 - 9-11
  • 2002 - Understanding Power: The Indispensable Chomsky (Mitchell, Peter & Schoeffel, John (Ed.))
    • Att förstå makten (översättning Gunnar Sandin, Ordfront, 2007)
  •  ? - Propaganda and the public mind
  • Propagandans makt: samtal med Noam Chomsky (David Barsamian & Noam Chomsky, översättning Gunnar Sandin, Ordfront, 2002)
  • 2003 - Hegemony or Survival (Del av the American Empire Project)
    • Hybris: USA:s strävan efter global dominans (översättning Gunnar Sandin och Birgit Stare, Ordfront, 2004)
  • 2005 - Chomsky On Anarchism. AK Press. ISBN 1-904859-20-8
Svenska urvalsvolymer
  • De intellektuellas ansvar (översättning Jan Wahlén, Wahlström & Widstrand, 1967)
  • Högern och välfärden (översättning Johnny Lindholm och Ulf Modin, Epsilon, 1996)
  • Historia och minne (översättning Johnny Lindholm och Ulf Modin, Epsilon, 1996)
  • Makt, lögner och motstånd: intervjuer och essäer 1987-1997 (översättning Hans O. Sjöström, Ordfront, 1999)

Om Chomsky[redigera | redigera wikitext]

  • Rai, Milan (1995). Chomsky's Politics
  • Barsky, Robert (1997). Noam Chomsky: A Life of Dissent, MIT Press
  • Horowitz, David, et al. (2004). The Anti-Chomsky Reader
  • Zerzan, John: Who is Chomsky? [31]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Politics of Noam Chomsky
  1. ^ Fox, Margalit (December 5, 1998). ”A Changed Noam Chomsky Simplifies”. New York Times. http://select.nytimes.com/gst/abstract.html?res=F20B1FFA3A5F0C768CDDAB0994D0494D81&n=Top%2fReference%2fTimes%20Topics%2fPeople%2fC%2fChomsky%2c%20Noam. Läst 2 augusti 2008. ”... Noam Chomsky, father of modern linguistics and the field's most influential practitioner; ...” 
  2. ^ Thomas Tymoczko, Jim Henle, James M. Henle, Sweet Reason: A Field Guide to Modern Logic, Birkhäuser, 2000, p. 101.
  3. ^ "Noam Chomsky", by Zoltán Gendler Szabó, in Dictionary of Modern American Philosophers, 1860–1960, ed. Ernest Lepore (2004). "Chomsky's intellectual life had been divided between his work in linguistics and his political activism, philosophy coming as a distant third. Nonetheless, his influence among analytic philosophers has been enormous because of three factors. First, Chomsky contributed substantially to a major methodological shift in the human sciences, turning away from the prevailing empiricism of the middle of the twentieth century: behaviorism in psychology, structuralism in linguistics and positivism in philosophy. Second, his groundbreaking books on syntax (Chomsky (1957, 1965)) laid a conceptual foundation for a new, cognitivist approach to linguistics and provided philosophers with a new framework for thinking about human language and the mind. And finally, he has persistently defended his views against all takers, engaging in important debates with many of the major figures in analytic philosophy..."
  4. ^ Michael Sipser (1997). Introduction to the Theory of Computation. PWS Publishing. ISBN 0-534-94728-X 
  5. ^ ”The Cognitive Science Millennium Project”. Cogsci.umn.edu. http://www.cogsci.umn.edu/OLD/calendar/past_events/millennium/final.html. Läst 16 augusti 2011. 
  6. ^ G.P. Baker och P.M.S. Hacker. (1984). Language, sense and nonsense: a critical investigation into modern theories of language. Oxford: Basil Blackwell
  7. ^ Waara, Anneli. Uppsala universitets hedersdoktorer till Linnés minne. Pressmeddelande, Uppsala Universitet (13 februari 2007).
  8. ^ [a b c d e] Barsky, Robert F. (1997). Noam Chomsky: A Life of Dissent. Cambridge, MAS and London: The MIT Press. ISBN 978-0262024181 
  9. ^ ”Conversation with Noam Chomsky, p. 1 of 5”. Globetrotter.berkeley.edu. http://globetrotter.berkeley.edu/people2/Chomsky/chomsky-con1.html. Läst 16 augusti 2011. 
  10. ^ [a b c] ”Noam Chomsky - Biography”. The European Graduate School. http://www.egs.edu/library/noam-chomsky/biography/. Läst 7 augusti 2013. 
  11. ^ Kreisler (2002), ”Chapter 1: Background”. http://globetrotter.berkeley.edu/people2/Chomsky/chomsky-con1.html. Läst 3 september 2007. 
  12. ^ Zoltán Gendler Szabó (2004). LePore, Ernest. red. Noam Chomsky. http://www.chomsky.info/bios/2004----.htm 
  13. ^ Marquard, Bryan (December 20, 2008). ”Carol Chomsky; at 78; Harvard language professor was wife of MIT linguist”. Boston Globe. http://www.boston.com/news/education/higher/articles/2008/12/20/carol_chomsky_at_78_harvard_language_professor_was_wife_of_mit_linguist/. Läst 20 december 2008. 
  14. ^ Kordić, Snježana (1991). ”Transformacijsko-generativni pristup jeziku u Sintaktičkim strukturama i Aspektima teorije sintakse Noama Chomskog” (på Serbo-Croatian). SOL: lingvistički časopis 6 (12–13): sid. 103–112. ISSN 0352-8715. Arkiverad från originalet den September 2, 2012. http://www.webcitation.org/6ANNlKB4s. Läst September 9, 2012. 
  15. ^ John R. Searle (1972). (på en)The New York Review of Books (29 juni). http://www.chomsky.info/onchomsky/19720629.htm. Läst 2013-08-07. 
  16. ^ Robinson, Paul (25 februari 1979). The Chomsky Problem; Chomsky. New York Times: "Judged in terms of the power, range, novelty and influence of his thought, Noam Chomsky is arguably the most important intellectual alive today. He is also a disturbingly divided intellectual."
  17. ^ Chomsky (1996), pp. 71.
  18. ^ Chomsky, Noam, "Notes on Anarchism" [1] … "Libertarian socialism is properly to be regarded as the inheritor of the liberal ideals of the Enlightenment."
  19. ^ Chomsky wrote the preface to an edition of Rudolf Rocker's book Anarcho-Syndicalism: Theory and Practice. In it Chomsky wrote: "I felt at once, and still feel, that Rocker was pointing the way to a much better world, one that is within our grasp, one that may well be the only alternative to the 'universal catastrophe' towards which 'we are driving on under full sail'…" Book Citation: Rudolph Rocker. Anarcho-Syndicalism: Theory and Practice. AK Press. p. ii. 2004.
  20. ^ Industrial Workers of the World IWW Member Biographies
  21. ^ Noam Chomsky (March 22, 2002), "Activism, Anarchism, and Power", Conversation with Harry Kreisler, host of the educational TV series "Conversations with History" by the Institute of International Studies of UC Berkley
  22. ^ [a b] Old Wine, New Bottles
  23. ^ Notes of NAFTA: The Masters of Man
  24. ^ Z Interview
  25. ^ Soviet Union Versus Socialism
  26. ^ [a b] The Legitimacy of Violence as a Political Act?, Noam Chomsky debates with Hannah Arendt, Susan Sontag, et al
  27. ^ A Special Supplement: In North Vietnam - The New York Review of Books
  28. ^ Chomsky on Peak Oil | EnergyBulletin.net | Peak Oil News Clearinghouse
  29. ^ [2]
  30. ^ [3]
  31. ^ [4]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]