Nynäsbanan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nynäsbanan
Nynäsbanan Fagersjö 2011.jpg
Nynäsbanan i Fagersjö
Allmänt
Plats Sverige
Sträcka NynäshamnÄlvsjö
Anslutande järnvägslinjer Västra stambanan
Organisation
Invigd 1901
Ägare Svenska staten
Banoperatör Trafikverket
Trafikoperatör SL
Green Cargo
TGOJ
Tekniska fakta
Längd 55 kilometer
Antal spår Dubbelspår Älvsjö - Tungelsta
i övrigt enkelspår.
Spårvidd 1435 millimeter (Normalspår)
Största tillåtna axellast 22,5 ton
Största tillåtna vikt per meter 6,4 ton/m
Största lutning 11 
ATC ATC-2
Fjärrblockering Ja, System H
Hastighet 140 (160) km/h
Elektrifierad 1962[1]
Matning 15 kV 16 ⅔ Hz
(kontaktledning)
Källor [2]

Nynäsbanan är järnvägen mellan Älvsjö i Söderort, Stockholm och Nynäshamn. Nynäsbanan ingår i Trafikverkets nät. Persontrafiken utgörs av Stockholms pendeltåg.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Station "Södertörns villastad".

Nynäsbanan öppnades för trafik 28 december 1901 och då bedrevs trafiken av Stockholm-Nynäs Järnvägs AB. Den 1 april 1903 övertogs trafiken av Stockholm-Nynäs Förlags- och Trafik AB, vilket den 1 oktober 1905 avlöstes av Trafik AB Stockholm-Nynäs. År 1932 återtogs trafikeringen av Stockholm-Nynäs Järnvägs AB, som hela tiden hade varit ägande bolag. Bolaget blev statligt ägt 1957, men banan införlivades med SJ först 1968.

Från 1 oktober 1909 fortsatte tågen till Stockholm CVästra stambanan. Eldrift infördes 1 november 1962, ATC infördes 1980 och år 1995 blev det dubbelspår fram till Västerhaninge och den 3 december 2012 invigdes dubbelspåret mellan Västerhaninge och Tungelsta[3]. Mellan Tungelsta och Nynäshamn är det fortfarande enkelspår med mötesstationer vid Hemfosa, Segersäng och Ösmo. Vid varje jämn kilometer står kilometerstolpar med avståndsangivelser som utgår från Nynäshamn.

År 1901 var restiden ÄlvsjöHanden 56 minuter. Till Nynäshamn tog det 2 timmar och 21 minuter. Idag är restiden Stockholm C–Handen 25 minuter och Stockholm C–Nynäshamn 60 minuter.

Den 1 januari 1967 tog Storstockholms Lokaltrafik (SL) över ansvaret för lokal persontrafik på järnväg inom Stockholms län och pendeltåg infördes 1973. SJ fortsatte som trafikentreprenör för trafiken till år 2000 då Citypendeln tog över som entreprenör. Sommaren 2006 tog Stockholmståg över.

Under åren 2007-2008 förlängdes plattformarna på stationerna söder om Västerhaninge så att fullängdståg numera kan trafikera hela sträckan ner till Nynäshamn. Samtidigt invigdes en ny station i Nynäshamn, Gröndalsviken, som ersatte den tidigare stationen Nynäs havsbad. Stationerna Hemfosa och Segersäng fick mötesspår, vilket möjliggör ökad kapacitet och underlättar trafikeringen av den enkelspåriga sträckan.

Trafikering[redigera | redigera wikitext]

Nynäsbanan mot Stockholm

Nynäsbanan trafikeras i huvudsak av Stockholms pendeltåg, men även av enstaka godståg till och från Jordbro. Pendeltågen går i kvartstrafik mellan Stockholm och Västerhaninge under dagtid, och i halvtimmestrafik på kvällarna. Mellan Västerhaninge och Nynäshamn är det halvtimmestrafik på dagarna och heltimmestrafik på kvällar och helger.

Sommaren 2006 delades sträckan upp så att tåg från Stockholm eller Nynäshamn vände i Västerhaninge, utom två snabbtåg som gick hela vägen från Nynäshamn till Stockholm. Detta främst på grund av tekniska problem med de nya pendeltågen X60 som uppstod när tågen skulle delas och kopplas ihop i Västerhaninge. De tekniska problemen var lösta men uppdelningen kvarstod i syfte att upprätthålla en högre punktlighetsnivå i övriga delar av järnvägsnätet. Efter att dubbelspåret mellan Västerhaninge och Tungelsta invigts år 2011 togs tågbytet bort och tågen trafikerar numera hela sträckan mellan Bålsta och Nynäshamn, dock så kvarstår ett kortare uppehåll i Västerhaninge i förebyggande syfte vid förseningar samt för att kunna hålla övriga passtider med bussar och dyl.

Framtid[redigera | redigera wikitext]

Trafikverket planerar att bygga dubbelspår på en 5,5 kilometer sträcka mellan Tungelsta och Hemfosa med planerad byggstartas tidigast 2014 och planerad att vara färdig 2019.[4] Utöver detta finns planer på en ny godshamn i Norvik i Nynäshamn och dubbelspår hela vägen till Nynäsgård.[källa behövs] Haninge kommun planerar ett nytt bostadsområde mellan Handen och Skogås som kan komma att få en egen pendeltågsstation, Vega.[5]

Stationer[redigera | redigera wikitext]

Stationsnamn Funktionstid Kommentar
Älvsjö 1901- Tidigare stavning: Elfsjö
Högdalen 1929-1948
Fagersjö 1901-1963
Farsta 1960-1973
Farsta strand 1901- Hette Södertörns villastad till 1989. Bytespunkt med Stockholms tunnelbana.
Forsen 1929-1963
Trångsund 1901-
Skogås 1932-
Drevviken 1901-1973
Vega 1929-1973 Stationen lades ned 1973 när man började med pendeltågstrafik. Kommer eventuellt att bli en station igen, om Haninge kommuns bostadsutbyggnadsplaner i området förverkligas.
Handen 1901- Hette ursprungligen Österhaninge. Mellan 1989 och 2006 gick stationen under namnet Haninge centrum.
Jordbro 1901-
Västerhaninge 1901- Tidigare stavning var Westerhaninge
Nedersta 1931-1980 Flyttad 100 söderut 1973. Ersatt av Krigslida 1980
Krigslida 1980- Ersatte från sommaren 1980 Nedersta, som låg 600 meter längre norrut
Tungelsta 1901-
Hemfosa 1901-
Segersäng 1901- Hette Sorunda till 1917
Ösmo 1901-
Älgviken 1901-1967 Nedlagd sedan 1967 men stationshuset finns kvar i delvis ombyggt skick som privatbostad.
Nynäsgård 1901- Hette Kullsta till 1916
Gröndalsviken 2008- Ersatte Nynäs havsbad hösten 2008
Nynäs havsbad 1902-2008 Hette Nynäs övre till 1907. Ersatt 2008 av Gröndalsviken.
Nynäshamn 1901-
Nynäshamns färjeterminal 1901-2007 Stationen lades ned i juli 2007 i samband med att arbetet med förlängning av plattformar påbörjades. Hette ursprungligen Nynäshamns Ångbåtsstation.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Historiskt om Svenska Järnvägar - Elektrifiering och elektrisk drift
  2. ^ Trafikverket
  3. ^ ”I bitande vinterkyla invigdes det nya dubbelspåret mellan Tungelsta och Västerhaninge.”. Trafikverket. 2012-12-03. http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Stockholm/Nynasbanan/Nyheter-Nynasbanan/2012/2012-12/Nya-dubbelsparet-invigt/. Läst 2012-12-05. 
  4. ^ ”Nynäsbanan”. Trafikverket. 2010-06-11. http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Stockholm/Nynasbanan/. Läst 2010-06-13. 
  5. ^ ”Idéstudie: Vega - ny pendeltågsstation på Nynäsbanan” (PDF). Trafikverket. Januari 2007. http://www.trafikverket.se/PageFiles/27562/idestudie_vega.pdf. Läst 2010-06-13. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Landgren, Kenneth; Johansson Göte, Hammar Bengt (1996). Nynäsbanan. Svenska järnvägsklubbens skriftserie, 0346-8658 ; 64. Stockholm: Svenska järnvägsklubben. Libris 8379458. ISBN 91-85098-80-9 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]