Västerhaninge

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 59°07′30″N 18°06′55″Ö / 59.12500°N 18.11528°Ö / 59.12500; 18.11528
Västerhaninge
Tätort
Västerhaninge omgiv.jpg
Land  Sverige
Landskap Södermanland
Län Stockholms län
Kommun Haninge kommun
Församling Västerhaninge-Muskö församling
Koordinater 59°07′30″N 18°06′55″Ö / 59.12500°N 18.11528°Ö / 59.12500; 18.11528
Area 931,56 hektar
Folkmängd 15 134 (2010)
Befolkningstäthet 16,25 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
Tätortskod 0404
Sweden Stockholm location map.svg
Red pog.svg
Befolknings- och arealfakta från SCB[1]
Stockholm commuter rail symbol.svg Västerhaninge
PendelVH.jpg
Stationsinformation
Kommun Haninge kommun
Pendeltåg Stockholms pendeltåg
Invigd 1901
Kapacitet
Antal plattformar 2 st
Förbindelser
Linje J35
Anslutande linjer Bussar
Stationssignatur Vhe
Föregående station J35 Krigslida
Efterföljande station J35 Jordbro
Västerhaninge Tingshus
Infarten till Västerhaninge centrum
Nedersta gård

Västerhaninge är en tätort och en kommundel som ingår i Haninge kommunSödertörn. Cirka 14 000 av Haninge kommuns 74 000 invånare är bosatta i Västerhaninges kommundel.

Centralorten Västerhaninge angränsar i norr mot Hanvedens stora skogs- och strövområden, i nordost mot Jordbro, i söder vidtar ett öppet jordbrukslandskap och i väster ligger Tungelsta. Avståndet till Stockholms innerstad är 25 km och till Handen cirka 3 km. Västerhaninges stationssamhälle delas av järnvägen och dess närmaste västra områden är Åbylund, Norrskogen och Jägartorp. I söder ligger Ribbyberg, Krigslida och Nedersta.

Västerhaninges stationssamhälle tillkom efter att Stockholm-Nynäs järnväg invigdes 1901. Här vid kyrkan fanns då förutom ett stationshus, ett gästgiveri, handelsbod och ett apotek. Likaså fanns skola, ålderdomshem och tingshus. Nu återstår utmed Nynäsbanan endast Tungelstas stationshus från denna första tid, eftersom Västerhaninges revs på 1970-talet i samband med att nya stationen uppfördes. Ännu en om- och utbyggnad av stationsområdet skedde 1997.

Bebyggelsen närmast Västerhaninge kyrka bildar kyrkbyn i Västerhaninge socken.

Västerhaninge kyrka, Alla helgons dag 2010

Historia[redigera | redigera wikitext]

  • Cirka 8000 år f. Kr. försvann inlandsisen från Södertörn varmed landhöjningen påbörjades. Havsbottnen i området höjde sig alltmer och en skärgård bildades mycket avlägset från närmaste fasta land som låg i närketrakten.
  • Cirka 5000 år f. Kr. låg havets strandlinje i den nordöstra utkanten av dagens tätort Västerhaninge. I stort sett låg alla låglänta områden fortfarande under vatten. Befolkningen som under äldre stenåldern slog upp sina läger nära stranden levde på fiske, jakt och ätbara växter. Under yngre stenåldern blev de jordbrukare och inom Västerhaninge finns flera boplatser från trattbägartid och gropekeramisk tid.
  • Cirka 1800 år f. Kr. När havet drog sig tillbaka kom bördiga jordar för bete och odling i dagen och då lades grunden till det bysamhälle som nu är tätorten Västerhaninge. Förutom av jakt och fiske dominerades utkomsten av jordbruk och boskapsskötsel och skulle fortsätta att göra så i nästan 4000 år. Ett antal gravrösen finns inom ribbyområdet och på Ribby ängar, där ett flertal malstenar hittats, samt skålgropshällar och en mindre hällristning, låg ett större bysamhälle i anslutning till en inre skyddad vik av Saltsjön.
  • 500-1050 under yngre järnåldern utvecklades det odlingslandskap som sedan bevarats intakt fram till 1900-talets mitt. Många av bygdens ortnamn tillkom under förhistorisk tid och i samband med kristnadet och långväga handelsresor lät man resa de flesta av traktens runstenar.
  • Cirka 1000 konverterade man alltmer från asatron till kristendomen. Ett vägnät började ta form även om det mest bestod av hålvägar och stigar.
  • 1314 kom första, kända belägget av ortnamnet Västerhaninge som är daterat kring 1314. Namnet skrevs då Westrahanunge. Även Ribby, Nedersta och Fors är skriftligt kända sedan 1300-talet. Andra ålderdomliga namn är Ormsta, Alvsta och Sotinge.
  • 1641 brann Västerhaninge kyrka.
  • 1710 härjade pesten varmed många insjuknade och dog.
  • 1731-34 uppfördes eller ombyggdes Tingshuset som från början drev en krog och bestod av en våning. I samband med Nynäsvägens breddning på sent 70 tal flyttades huset ca 15m in på tomten till dess nuvarande läge.
  • 1831 slog blixten ned och nästan hela kyrkan brann ned. Efter en återuppbyggnad fick den sitt nuvarande utseende.
  • 1834 stod Västerhaninges första skolhus färdigt.
  • 1855 skedde sista avrättningen uppe vid Galgstenen intill Nynäsvägen på Jordbromalm.

Förra seklets utveckling[redigera | redigera wikitext]

  • 1901 den 28 december, invigdes järnvägen Stockholm-Nynäs. Nynäsbanan blev en avgörande faktor för kommunens fortsatta utveckling under 1900-talet, särskilt efter 1950 då befolkningen ökade i samband med miljonprogrammet och nya bostadsområden uppfördes.
  • 1918 flyttade Västerhaninge folkhögskola från Tungelsta till centrala Västerhaninge.
  • 1920-24 kom elströmmen och elektriska ljuset.
  • 1920- och 30-talen förbättrades en del större vägar inför den alltmer ökande buss- och biltrafiken.
  • 1922 byggdes en viadukt över järnvägen norr om Västerhaninge station.
  • 1932 anlades Tungelstavägen som ersatte den gamla Häradsvägen.
  • 1933-34 rätades Nynäsvägen. Nu tillkom också det första, finförgrenade vägnätet för den nya villabebyggelsen sydväst om kyrkan.
  • 1900- 1950 inrättades tvätterier som antingen blev en egen verksamhet eller en binäring till jordbruken. Omkring ett hundratal tvätterier lär ha funnits på 1940-talet. Samtidigt etablerades ett antal trädgårdsmästerier varav de flesta låg i Tungelsta.
  • 1953 uppfördes det första flerfamiljshuset i Stiftelsen Västerhaninge Bostäders regi på Ekstigen 2-4. Som motpol till stiftelsens hus på Ekstigen byggde man Åbygårdarna som är en bostadsrättsförening.
  • 1953-1970 uppfördes de flesta av Västerhaninges flerfamiljshus.
  • 1954-1971 tillkom Ribbyskolan, Ribbybergsskolan, Parkskolan och Nytorpsskolan.
  • 1954 uppfördes Västerhaninge kommunalhus och dess äldre föregångare vid Nynäsvägen revs.
  • 1969 invigdes Västerhaninge köpcentrum.
  • 1973 körde pendeltågstrafiken igång.
  • 1996 öppnades motorvägen mellan Jordbro och Fors. Största delen av genomfartstrafiken mot Nynäshamn slutade då passera genom Västerhaninge centrum. Samma år invigdes också det nuvarande stationshuset och dubbelspåret öppnades.
Ribby allé. Bostadsområde i Västerhaninge
Gårdsvägen vid Skarplöts gård

Bostäder, service och framtid[redigera | redigera wikitext]

I Västerhaninge finns ett flertal bostadsområden. Utbyggnaden av dessa har skett från 60-talet fram till 2000-talet. Det finns både bostadsrätter, hyresrätter och flera områden med villor och grupphus. De äldsta av dessa är från mitten av 40-talet. Enligt ett nyligen antaget utvecklingsprogram för Västerhaninge kommer det på sikt att ges möjlighet till utbyggnad av nya bostadsområden, till exempel Ribby ängar, Skarplöt [2] och Nedersta [3].

Även den kommersiella servicen kan komma att byggas ut. Västerhaninge centrum är beläget nära pendeltågstationen med både dagligvaruhandel, restauranger och service. Ute i bostadsområdena finns närbutiker, som till exempel Åby och Ribby, som har ett flertal mindre butiker.

Arbetsplatser finns såväl inom den offentliga sektorn som inom handel och annan kommersiell verksamhet. Det finns hantverksföretag och tillverkningsindustri i Håga industriområde. Ett nytt arbetsplatsområde som planeras vid Fors ska innefatta bensinstation, motell och restaurangservice [4] I Västerhaninge centrum finner man bland annat kaféer, dataljbutiker, livsmedelsbutiker och systembolaget

Ett flertal skolor finns för alla stadier liksom flera förskolor. Berga naturbruksgymnasium har inriktning jord, hästhållning, miljö- och naturvård.

Bredvid Västerhaninge kyrka finner vi även strax intill den gamla prästgården Sveriges enda mormontempel, invigt 1985.

Större gator i Västerhaninge[redigera | redigera wikitext]

  • Ringvägen
  • Björnvägen
  • Tungelstavägen
  • Gamla Nynäsvägen
  • Villavägen
  • Solhemsvägen
  • Gränsvägen
  • Huggarvägen
  • Plöjarvägen
Berga slott på Berga örlogsbas
Kor vid Berga gård

Fritid[redigera | redigera wikitext]

I Västerhaninge finns Hanvedens idrottsplats med bollplaner, löparbana och ishall. I anslutning till skolorna finns som regel en eller flera bollplaner. Vid idrottsplatsen finns spårcentral med elljusspår. I norr öppnar sig Hanvedens orörda skogar som är av riksintresse när det gäller natur- och friluftsliv. Norr om idrottsplatsen ligger Nytorps ängar med ett flertal bollplaner. Österut ligger Blåkulla ridanläggning.

En bit utanför Västerhaninges södra delar ligger Häringe slott, samt Almåsa konferens.

Natur[redigera | redigera wikitext]

I Västerhaninge råder en typisk sörmlandsnatur. I de södra delarna är ett öppet jordbrukslandskap medan man i öster möter havet med Årsta Havsbad och Berga. I socknens norra del finns Nytorp och Hanveden med Sörmlandsleden och lokala orienteringsspår med gångavstånd till sjön Öran. Inom Västerhaninge finns även de allmänna badplatserna vid Östnora och Årsta Havsbad.

Andra populära utflyktsmål är Berga gård och Ekeby loge, som båda ligger en bit söder om centrala Västerhaninge. Berga gård tillsammans med Berga naturbruksgymnasium arrangerar varje år en tillställning som kallas "Bergadagarna", där det ges tillfälle att titta på djuren och känna på lantbrukslivet.

Ekeby loge är mest känt för sitt midsommarfirande.

Även Utlida finns ute i skogen om man kör mot Nynäshamn.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Pendeltåg[redigera | redigera wikitext]

Pendeltågens linje 35 Nynäshamn- Västerhaninge samt Västerhaninge - Kungsängen/Bålsta passerar Västerhaninge, som har en järnvägsstation i anslutning till centrum. Det går fyra tåg i timmen mot Stockholms central, och två tåg i timmen mot Nynäshamn. Restiden med tåg till Stockholm eller Nynäshamn är cirka 30 minuter.

Stationen har under mitten och senare delen av 1990-talet varit föremål för upprustning: utökad bangård, direktanslutning mellan buss och tåg, en plattform nås via en gångtunnel som också tjänar som en förbättrad förbindelse mellan västra och östra Västerhaninge, ny stationsbyggnad dels på sidoplattformen och dels i anslutning till gång- och cykeltunneln samt uppvärmda väntutrymmen på plattformarna.

Bussar[redigera | redigera wikitext]

I anslutning till stationen finns en bussterminal med direktomstigning mellan tåg och buss. Ett flertal busslinjer trafikerar bussterminalen. Vid stationen finns en infartsparkering och en taxistation.

Vägar[redigera | redigera wikitext]

I Västerhaninge finns ett bra kommunalt vägsystem. I början av 2000-talet inleddes Västerhaninge utvecklingsprogram, vilket resulterade i att de flera vägar och korsningar byggdes om till alléer respektive rondeller.

Strax öster om tätorten passerar riksväg 73 (Nynäsvägen) som går mellan Stockholm och Nynäshamn. Från Västerhaninge nås motorvägen via två påfarter - Trafikplats Västerhaninge och Trafikplats Fors.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Västerhaninge 1950–2010[5][6]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
809
1960
  
4 779
1965
  
8 426
1970
  
12 966
1975
  
14 125
1980
  
14 169
1990
  
13 895 870
1995
  
13 436 905
2000
  
13 848 913
2005
  
14 060 916
2010
  
15 134 932

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ http://www.boklok.com/Sverige/Vara-projekt/Stockholms-lan/Planerade/Vasterhaninge-Blaklockan/Projektet/
  3. ^ http://ncc.se/sv/Boende/Sok-Bostad/Stockholm/Haninge/Nedersta-Tradgard/
  4. ^ http://haninge.se/upload/25090/planprogram_samrd_okt2009.pdf
  5. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  6. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]