Ragnar Lassinantti

Ragnar Lassinantti, folkbokförd som Isak Ragnvald Lassinantti, född 20 september 1915 i Neistenkangas i Övertorneå kommun, död 31 mars 1985, var en svensk polisman, ämbetsman och politiker (socialdemokrat). Ledamot av Sveriges riksdag i andra kammaren 1957–1966 för Norrbottens läns valkrets. Landshövding i Norrbottens län 1966–1982. Han verkade framför allt för ett ökat samarbete mellan de nordiska länderna och för regionalpolitiken.

Biografi

Lassinantti föddes i Neistenkangas 1915 som äldst av tolv barn till Einar Lassinantti och Aili, f. Havela. Han var studiebegåvad och trivdes i skolan. Efter den sexåriga folkskolan blev Lassinantti vid tolv års ålder hästkarl. Han var med i sitt första skogsarbetarlag 1927 i Tärendö. Men studielusten var stor. Enda möjligheten till fortsatt utbildning var volontärskolan eftersom den var kostnadsfri. Lassinantti klarade inträdesproven och påbörjade utbildningen vid Bodens artilleriregemente i november 1932. Vid volontärskolans slut hade han genomgått furirskolan med höga betyg, främst bland de 40 eleverna. Han lämnade armén efter utbildningen och sökte och blev antagen till polisskolan i Stockholm. Efter sin polisutbildning återvände han till hembygden då han i maj 1938 blev poliskonstapel med placering i Pello. Senare samma år gifte han sig med sin gamla skolkamrat lärarinnan Frida Haapaniemi (1915-1981). Tillsammans fick de tre barn. Hösten 1945 blev han kriminalkommissarie i Luleå.

Ragnar Lassinantti dog 1985 och ligger begraven på Svansteins kyrkogård.

Systern Frida Berglund var även hon riksdagsledamot.

Politisk karriär

1939 tog Lassinantti kontakt med Jakob Grym och sade sig vilja bli medlem i det socialdemokratiska partiet. 1942 blev han invald till Övertorneå kommunfullmäktige. Vid flytten till Luleå 1945 avbröts den kommunalpolitiska banan, men politiken återupptogs i Luleå. 1949 valdes han till ordförande i Socialdemokraternas Norrbottensdistrikt. Vid Socialdemokraternas partikongress i juni 1952 valdes han överraskande in till partistyrelsen. Lassinantti fick näst flest röster, närmast efter Tage Erlander. I riksdagsvalet 1956 blev han invald till riksdagen. Lassinantti var en ofta hårt kritiserad riksdagsman. Han verkade för en större acceptans för finskan i Sverige. Det språkpolitiska tal han höll i riksdagen 1957 väckte stor uppmärksamhet och debatt. Han var gränsöverskridande i både tanke och handling. Han verkade för ett nära samarbete mellan de nordiska länderna och anordnade bland annat språkkurser i finska för svenskar, och i svenska för finländare och islänningar. 1963-66 var han ledamot av Nordiska rådet.

1966 blev han landshövding i Norrbottens län, som han kom att vara i 16 år. Hans största framgång som landshövding kom hösten 1970 då det beslutades att Luleå skulle få den nya tekniska högskolan, som sedan 1997 är Luleå tekniska universitet. Konkurrensen om placeringen av skolan stod mellan, bland andra städer, Skellefteå och förhandsfavoriten Umeå.

Lassinantti i tal och skrift

• Åren 1957-1966 var Lassinantti var redaktör för radioprogrammet Pohjoiskalotti (Nordkalotten), ett entimmesprogram på finska en gång i veckan. På sina intervjuresor hade han ofta med sig sin far Einar. Lassinantti slutade med radioprogrammen 1966 då han blev landshövding. I slutet av 50-talet blev han en populär gäst i TV-program.
• Lassinantti var en skicklig talade som gärna höll många och långa tal. Ett av hans mest kända tal är Rukous Ounasvaaralla (Bön på Ounasvaara), det tal han höll vid invigningen av Lappia-huset i Rovaniemi 1976. Talet innehöll referenser till bland andra Dante, Shakespeare och Björnstjerne Björnson.
• Lassinantti var en flitig skribent i Norrländska Socialdemokraten.

Urval av hans många artiklar, tal och radioprogram finns utgivna i fyra böcker, tre på svenska och en på finska (S'oon valehtelematon tosi).

Lassinantti var genom hela livet mycket intresserad av böcker och läsning. Då biblioteken i Sverige inte tilläts förmedla finskspråkiga böcker förrän 1957, fick han som barn skida över älven till biblioteket i Finland för att låna böcker till sin mor Aili som också var en flitig läsare. Lassinantti lämnade efter sig en omfattande boksamling som nu till stor del finns i universitetsbiblioteket i Luleå.

Kuriosa

• 1967 blev Lassinantti anmäld till justitiekanslern för att naken ha badat bastu i ett norskt teveprogram. Samma händelse resulterade i ett utnämnande till hedersbastubadare i Finland.
• I Arto Paasilinnas roman Kollektivt självmord vinner Lassinantti en brottningsmatch mot en av bokens fiktiva personer.
• Det var i samtal med Ragnar Lassinantti som RPS/Säk-chefen P.G. Vinge dryftade misstankar om att blivande statsminister Olof Palme var rysk agent. Lassinantti vidarebefordrade kommentaren till Regeringskansliet, och efter kontroverserna som följde valde P.G. Vinge att den 1 oktober 1970 lämna sin befattning.

Utmärkelser

• Hedersdoktor vid Uleåborgs universitet 1975
• Filosofie hedersdoktor vid Umeå universitet 1975
• Teknologie hedersdoktor vid Högskolan i Luleå 1981

Litteratur

• Ragnar Lassinantti - Synpunker och skildringar, 1965
• Ragnar Lassinantti har ordet, Ett urval av Ragnar Lassinanttis tal, Tornedalica nr 19, 1975
• Ragnar Lassinantti - S'oon valehtelematon tosi, Tornedalica nr 27, 1979
• Markku Laukkanen - Ragnar Lassinantti Kalotin Kummisetä, 1985. (På svenska Ragnar Lassinantti Nordkalottens Gudfar 1992, Tornedalica nr 50)
• Ragnar Lassinantti i tal och skrift - ett urval, Tornedalica nr 55, 2005

Externa länkar

• Kent Lidman: Gränssamarbetet kan utvecklas, artikel i Nordkalottrådets nyhetsbrev 4/2005
• Länsstyrelsen i Norrbottens län: Anförande av landshövding Per-Ola Eriksson vid seminarium om Ragnar Lassinantti den 2 september 2005 (2005-08-30)
• Armi Rousu: Legendarisk hövding hyllad, artikel i Norrbottens-Kuriren (2005-09-21, ändrad 2007-11-02)
• Luleå universitetsbiblioteks Nordkalottsamling, med delar av Ragnar Lassinanttis boksamling
• Gunnar Lassinantti: Norrbotten 200 år är eljest ledare i Norrländska Socialdemokraten (maj 2010)

Företrädare: Manfred Näslund

Landshövding i Norrbottens län 1966–1982

Efterträdare: Erik Hammarsten

Denna biografiska artikel om en svensk person behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.