Norrbottens läns valkrets

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Norrbottens läns valkrets är en av valkretsarna vid val till den svenska riksdagen.

Innehåll

Mandatantal [redigera]

I det första valet till enkammarriksdagen 1970 hade valkretsen tio fasta mandat, ett antal som var oförändrat åtminstone fram till 1994. Även i riksdagsvalet 2006 hade valkretsen nio fasta mandat. Antalet utjämningsmandat var två i valet 1970, ett i valet 1973, två i valet 1976, ett i valet 1979, noll i valet 1982, ett i valet 1985, noll i valen 1988 och 1991 samt ett i valet 1994. I valet 2006 hade valkretsen ett utjämningsmandat.

Fasta valkretsmandat i valen 1970-2010[1]
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010
10 10 10 10 10 10 10 10 10 9 9 9 9

Ledamöter i enkammarriksdagen (listan ej komplett) [redigera]

1971-1973 [redigera]

1974-1975/76 [redigera]

1976/77-1978/79 [redigera]

1979/80-1981/82 [redigera]

1982/83-1984/85 [redigera]

1985/86-1987/88 [redigera]

1988/89-1990/91 [redigera]

1991/92-1993/94 [redigera]

1994/95-1997/98 [redigera]

1998/99-2001/02 [redigera]

2002/03-2005/06 [redigera]

2006/07-2009/10 [redigera]

Ledamöter i tvåkammarriksdagen [redigera]

Första kammaren [redigera]

Vid tvåkammarriksdagens tillkomst 1867 var Norrbottens läns valkrets en egen valkrets i första kammaren. Antalet mandat var från början två, men höjdes till tre år 1882, till fyra vid lagtima riksmötet 1905 och till fem vid urtima riksmötet 1919. Från och med förstakammarvalet 1921 ingick länet i Västerbottens läns och Norrbottens läns valkrets.

Riksdagsledamöter i första kammaren [redigera]

1867-1911 (successivt förnyade mandat) [redigera]

1912-1914 [redigera]

1915-lagtima riksmötet 1919 [redigera]

Urtima riksmötet 1919-1921 [redigera]

Andra kammaren [redigera]

Norrbottens läns valkrets var även en valkrets till andra kammaren under perioden 1922-1970. Fram till 1921 var länet däremot indelat i olika valkretsar, under perioden med majoritetsval 1866-1911 i kretsar med ett mandat vardera.

I andrakammarvalen 1866-1869 var landsbygden uppdelad på två valkretsar, Norrbottens norra domsagas valkrets och Norrbottens södra domsagas valkrets. Vid 1872 års val delades den södra valkretsen upp i Norrbottens södra domsagas södra valkrets (omfattande Piteå och Råneå tingslag) och Norrbottens södra domsagas norra valkrets (omfattande Överluleå och Nederluleå tingslag samt Jokkmokks och Gällivare lappmarker). I valet 1878 gjordes en total valkretsreform där de äldre valkretsarna ersattes av fyra nya: Piteå domsagas valkrets, Luleå domsagas valkrets, Kalix domsagas valkrets och Torneå domsagas valkrets. I valet 1908 bröts vissa områden ut ur Kalix- och Torneåkretsarna och bildade en femte valkrets, Gällivare domsagas valkrets.

Av länets städer ingick residensstaden Luleå samt Piteå i Härnösands, Umeå, Luleå och Piteå valkrets i valen 1866-1872, medan Haparanda ingick i landsbygdsvalkretsarna (se ovan). Vid valet 1875 överfördes dock Haparanda till stadsvalkretsen, som utökades till Härnösands, Umeå, Skellefteå, Piteå, Luleå och Haparanda valkrets. Inför valet 1878 ändrades valkretsen till Luleå, Umeå, Piteå, Haparanda och Skellefteå valkrets, men i extravalet 1887 bildade de tre norrbottniska städerna en gemensam valkrets, Luleå, Piteå och Haparanda valkrets. Inför valet 1896 överfördes Piteå till Umeå, Skellefteå och Piteå valkrets medan de båda andra bildade Luleå och Haparanda valkrets.

Vid införandet av proportionellt valsystem i valet 1911 avskaffades samtliga äldre andrakammarvalkretsar och länet indelades i Norrbottens läns södra valkrets (med tre mandat i valen 1911-1917, fyra i valet 1920) och Norrbottens läns norra valkrets (med tre mandat). Vid andrakammarvalet 1921 förenades länet slutligen till en enda sammanhållen valkrets. Antalet mandat var sju i valen 1921-1932 och därefter åtta i valen 1936-1968.

Riksdagsledamöter i andra kammaren [redigera]

1922-1924 [redigera]

1925-1928 [redigera]

1929-1932 [redigera]

1933-1936 [redigera]

1937-1940 [redigera]

1941-1944 [redigera]

1945-1948 [redigera]

1949-1952 [redigera]

1953-1956 [redigera]

1957-1958 (första riksmötet) [redigera]

1958 (andra riksmötet)-1960 [redigera]

1961-1964 [redigera]

1965-1968 [redigera]

1969-1970 [redigera]

Källor [redigera]

  1. ^ Valmyndigheten: Valkretsindelning och valkretsmandat i riksdagsval sedan 1988, läst 3 maj 2010

Litteratur [redigera]

  • Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, s. 387-389
  • Enkammarriksdagen 1971-1993/94. Ledamöter och valkretsar, band 2 (Sveriges riksdag 1996), s. 466