Sollefteå kommun

	Sollefteå kommun
	Kommun
	Vapen för Sollefteå kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
	Vapen för Sollefteå kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
	Slogan: En kraftfull kommun.
Land	Sverige
Län	Västernorrlands län
Landskap	Ångermanland
Läge	63°10′N 17°16′Ö / 63.167°N 17.267°Ö
Centralort	Sollefteå
Areal	5 761,82 km² (2015-01-01); 19:e största (av 290)
- land	5 396,48 km²
- vatten	365,34 km²
Folkmängd	18 523 (2023-12-31); 131:a största (av 290)
Befolkningstäthet	3,43 invånare/km²; 261:a högsta (av 290)
Geonames	2675415
Kommunkod	2283
Tätortsgrad (%)	64 (2015)
Antal anställda	1 975 (2014-11)
	Webbplats: www.solleftea.se
	Lantmäteriets kommunavgränsning

Sollefteå kommun är en kommun i landskapet Ångermanland i Västernorrlands län.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Boteå, Ed, Edsele, Graninge, Helgum, Junsele, Långsele, Multrå, Ramsele, Resele, Sollefteå, Sånga, Ådals-Liden och Överlännäs. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Sollefteå municipalsamhälle inrättades i Sollefteå landskommun 20 februari 1885 och upplöstes 1902 när Sollefteå köping bildades vilken 1917 ombildades till Sollefteå stad. Sollefteå landskommun införlivades i staden 1945.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området "storkommunerna": Boteå (av Boteå, Styrnäs, Sånga och Överlänna), Helgum (oförändrad), Långsele (av Graninge och Långsele), Junsele (oförändrad), Ramsele (av Edsele och Ramsele), Resele (av Ed och Resele) och Ådals-Liden (oförändrad). Samtidigt uppgick Multrå landskommun i Sollefteå stad.

Sollefteå kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Sollefteå stad och landskommunerna Helgum, Långsele, Junsele, Resele och Ådals-Liden. 1974 införlivades Ramsele kommun och den större delen av Boteå kommun.^[5]

Kommunen ingick från bildandet till 25 februari 2002 i Sollefteå domsaga och ingår sen dess i Ångermanlands domsaga.^[6]

Kommunvapnet

Blasonering: En svart orrhane på silverfält.

Vapnet fastställdes av Kungl Maj:t 1921 och motivet är hämtat från ett pastorats sigill. Efter kommunbildningen i början av 1970-talet fanns ett antal "herrelösa" vapen, men det bestämdes att kommunen skulle föra stadsvapnet i oförändrad form och det registrerades hos PRV 1976.

Boteå landskommun
(1959–70)
Boteå kommun
(1971–73)
Helgums landskommun
(1943–70)
Junsele landskommun
(1959–70)
Långsele landskommun
(1963–70)
Ramsele landskommun
(1945–70)
Ramsele kommun
(1971–73)
Ådals-Lidens landskommun
(1952–70)

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Sollefteå kommun 1970–2015

År			Invånare
1970			27 495
1975			26 210
1980			26 053
1985			25 401
1990			24 840
1995			23 936
2000			21 978
2005			20 976
2010			20 255
2015			19 783
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 202, eller 11,13 % av befolkningen (hela befolkningen: 19 776 den 31 december 2014).^[7]

Indelningar

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna^[8]:

Tätorter

Det finns sex tätorter i Sollefteå kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning efter befolkning 31 dec 2015.

Nr
1
2
3
4
5
6

Tätort	Befolkning
Sollefteå	7399
Långsele	1642
Remsle	1387
Ramsele	858
Junsele	873
Näsåker	526

Politik

Kommunfullmäktige

Presidium 2014–2018
Ordförande	S	Mikael Sjölund
Förste vice ordförande	S	Malvina Falk Hamberg
Andre vice ordförande	C	Paul Höglund

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Överförmyndarnämnden	S	Eva Fors	S	Kerstin Tåqvist
Valnämnden	S	Kerstin Tåqvist

Mandatfördelning i valen 1970–2014

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

3

28

12

2

4

3

28

12

2

4

49

89,9

43

1973

4

34

17

1

5

4

34

17

5

61

92,6

53

1976

3

35

17

1

5

3

35

17

5

61

93,2

47

14

1979

4

36

14

1

6

4

36

14

6

61

91,9

43

18

1982

4

37

12

2

6

4

37

12

6

61

91,9

42

19

1985

3

36

2

10

3

1

6

3

36

10

3

6

61

89,9

43

18

1988

4

34

4

9

3

2

5

4

34

4

9

3

5

61

87,3

38

23

1991

3

27

2

1

7

2

3

6

3

27

7

3

6

51

86,5

32

19

1994

4

31

3

6

1

5

4

31

3

6

5

51

86,5

31

20

1998

8

25

2

5

1

4

6

8

25

5

4

6

51

80,44

23

28

2002

5

21

2

5

3

5

4

5

21

2

5

3

5

4

45

77,87

22

23

2006

4

22

2

6

2

7

4

22

2

6

2

7

45

77,43

23

22

2010

3

21

2

1

4

2

1

7

3

21

2

4

2

7

45

81,58

24

21

2014

3

21

1

2

8

4

1

5

3

21

2

8

4

5

45

82,57

24

21

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Se även

Källor

^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.
^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.
^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sollefteå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 6 december 2015)
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

Externa länkar

[Statmallen_Areal_land_i_Sveriges_Kommuner-1] [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_kommuner-2] [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.

[Statmallen_Tätortsgrad_i_Sveriges_kommuner-3] ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.

[4] ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[6] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sollefteå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[7] Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 6 december 2015)

[8] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]