Panorama över Härnösand, mars 2005.
Härnösands kommun är en kommun längs Ångermanlands kust, i Västernorrlands län i Norrland.
Administrativ historik [redigera]
År 1873 inkorporerades dåvarande Härnö landskommun i Härnösands stad. Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunen Säbrå av de tidigare kommunerna Hemsö, Häggdånger, Stigsjö, Säbrå och Viksjö. Staden Härnösand och landskommunen Högsjö förblev oförändrade. Den nya kommunen färdigbildades territoriellt 1969, då de tre enheterna gick samman och blev Härnösands kommun 1971.
Kommunens bibliotek ingår i det år 2000 invigda Sambiblioteket i Härnösand.
Blasonering: I silverfält en svart bäver med en svart gädda i munnen.
Redan i Härnösands stads privilegiebrev från 1586 fastställdes av kung Johan III att dess sigill skall bestå av "en Suart bäffuer medh en giedda i munnen". Någon motivering gavs inte till valet av vapen, men bävern var ett vanligt djur i trakten och fisk var en viktig resurs.[3] 1931 fastställdes vapnen för staden av Kungl Maj:t. Efter kommunbildningen fanns tre vapen, förutom stadens även Högsjös och Säbrås. Den nya kommunen valde den namngivande enhetens vapen. Detta registrerades dock inte i PRV förrän 1989.
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Härnösands kommun 1970–2010 |
|
| År |
|
|
Invånare |
|
| 1970 |
|
26 953 |
| 1975 |
|
27 051 |
| 1980 |
|
27 756 |
| 1985 |
|
27 338 |
| 1990 |
|
27 446 |
| 1995 |
|
27 326 |
| 2000 |
|
25 493 |
| 2005 |
|
25 227 |
| 2010 |
|
24 611 |
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.
|
Sedan grundandet av Härnösands gymnasium har lärandet stått i centrum för staden, som idag bland annat utbildar elever vid Kapellsbergs musikskola och Mittuniversitetet.
Tidigare grundskola som revs under 1990-talet för att ge plats åt bostadshus, ett bygge som uteblev. På tomten byggdes under mitten av 2000-talet Härnösands nya brandstation.
- Bondsjöhöjdens skola
- Brunne skola
- Brännaskolan
- Gerestaskolan
- Häggdånger skola
- Hälledalsskolan
- Kastellskolan (fristående F-9 skola)
- Kiörningskolan
- Landgrenskolan
Skolan är en 7–9-skola i Härnösands centrum. Byggnaden, som är uppkallad efter Lars Landgren har ett kyrkliknande torn på taket, har varit läroverk och är nu K-märkt.
- Murbergsskolan
- Solenskolan
- Älandsbro skola
- Obligatoriska särskolan
Härnösands gymnasium [redigera]
Försvarsmakten [redigera]
Försvarsmakten har under lång tid varit representerat inom kommunen. 1953 bildades Härnösands kustartilleriregemente KA5 med tillhörande Hemsö fästning som sprängdes in i Storåberget på Hemsön 1953-1957. En större tillbyggnad av Hemsö fästning skedde 1961-1963.
Efter det kalla krigets slut har Härnösands tappat sin vikt som strategisk förläggningsort inom Försvarsmakten, varpå man successivt avvecklat utbildningsplatserna. Hemsö fästning avvecklades 1989, Härnösands kustartilleriregemente 1997 och Sjöstridskompaniet avvecklas 2008. Idag bedrivs endast Grundläggande Soldat Utbildning i begränsad skala av Hemvärnet på det gamla regementsområdet KA5, även kallad G23.
Orter i Härnösands kommun [redigera]
Länge har den politiska ledningen vacklat mellan blocken i Härnösand. 1976-1982 var Centerpartiet innehavare av kommunalrådsposten, därefter tog Socialdemokraterna över. Vid 1985 års val blev det åter borgerlig majoritet, och Centerpartiet installerade sig igen på kommunalrådsposten. 1988 svängde det ännu en gång och Socialdemokraterna återfick makten. I valet 1991 fick de borgerliga majoritet, och Centerpartiet tillsatte åter posten som kommunstyrelsens ordförande. Åren 1998-2006 styrdes kommunen av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, med Sig-Britt Ahl (S) som kommunalråd från 2002. Mandatperioden 2006–10 styrde Alliansen och Sjukvårdspartiet, med Anders Gäfvert (M) som kommunstyrelsens ordförande. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet återtog makten 2010 och tillsatte Fred Nilsson (S) som kommunalråd.
Valresultat kommunfullmäktige 2002–10 [redigera]
| Parti |
2010 |
2006 |
2002 |
| Antal |
% |
Mandat |
Antal |
% |
Mandat |
Antal |
% |
Mandat |
| Socialdemokraterna |
&&&&&&&&&&&06505.&&&&&06 505 |
40,78 |
18 |
&&&&&&&&&&&05352.&&&&&05 352 |
34,31 |
17 |
&&&&&&&&&&&06163.&&&&&06 163 |
40,7 |
20 |
| Moderata samlingspartiet |
&&&&&&&&&&&03052.&&&&&03 052 |
19,13 |
8 |
&&&&&&&&&&&02469.&&&&&02 469 |
15,83 |
8 |
&&&&&&&&&&&01585.&&&&&01 585 |
10,4 |
5 |
| Centerpartiet |
&&&&&&&&&&&01383.&&&&&01 383 |
8,67 |
4 |
&&&&&&&&&&&02127.&&&&&02 127 |
13,63 |
7 |
&&&&&&&&&&&02024.&&&&&02 024 |
13,3 |
6 |
| Vänsterpartiet |
&&&&&&&&&&&01237.&&&&&01 237 |
7,75 |
3 |
&&&&&&&&&&&01067.&&&&&01 067 |
6,84 |
3 |
&&&&&&&&&&&01440.&&&&&01 440 |
9,5 |
5 |
| Miljöpartiet de Gröna |
&&&&&&&&&&&01188.&&&&&01 188 |
7,45 |
3 |
972 |
6,23 |
3 |
856 |
5,6 |
3 |
| Sjukvårdspartiet |
950 |
5,96 |
3 |
&&&&&&&&&&&02069.&&&&&02 069 |
13,26 |
6 |
&&&&&&&&&&&01110.&&&&&01 110 |
7,3 |
4 |
| Folkpartiet liberalerna |
777 |
4,87 |
2 |
811 |
5,20 |
3 |
&&&&&&&&&&&01263.&&&&&01 263 |
8,3 |
4 |
| Kristdemokraterna |
461 |
2,89 |
1 |
510 |
3,27 |
2 |
643 |
4,2 |
2 |
| Sverigedemokraterna |
386 |
2,42 |
1 |
204 |
1,31 |
— |
— |
— |
— |
| Övriga partier |
— |
— |
— |
20 |
0,13 |
— |
58 |
0,3 |
— |
| Antal giltiga röster |
&&&&&&&&&&015952.&&&&&015 952 |
100 |
43 |
&&&&&&&&&&015601.&&&&&015 601 |
100 |
49 |
&&&&&&&&&&015142.&&&&&015 142 |
100 |
49 |
| Blanka ogiltiga röster |
184 |
|
264 |
|
278 |
|
| Övriga ogiltiga röster |
10 |
8 |
0 |
| Totalt |
&&&&&&&&&&016164.&&&&&016 164
(81,59 %) |
&&&&&&&&&&015873.&&&&&015 873
(79,72 %) |
&&&&&&&&&&015420.&&&&&015 420
(77,1 %) |
Mandatfördelning i valen 1970–2010 [redigera]
| Valår |
V |
S |
MP |
SD |
NYD |
SJVP |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1970 |
2 |
22 |
|
|
|
|
13 |
5 |
1 |
6 |
|
49 |
88,9 |
|
| 1973 |
2 |
22 |
|
|
|
|
16 |
3 |
1 |
5 |
|
49 |
92,3 |
|
| 1976 |
2 |
21 |
|
|
|
|
17 |
3 |
1 |
5 |
|
49 |
92,5 |
|
| 1979 |
3 |
21 |
|
|
|
|
15 |
2 |
1 |
7 |
|
49 |
91,6 |
|
| 1982 |
2 |
22 |
2 |
|
|
|
13 |
1 |
1 |
8 |
|
49 |
91,7 |
|
| 1985 |
2 |
20 |
2 |
|
|
|
11 |
4 |
1 |
9 |
|
49 |
89,9 |
|
| 1988 |
3 |
21 |
3 |
|
|
|
10 |
4 |
1 |
7 |
|
49 |
85,4 |
|
| 1991 |
2 |
18 |
2 |
|
2 |
|
8 |
4 |
3 |
10 |
|
49 |
85,8 |
|
| 1994 |
3 |
18 |
3 |
|
|
6 |
7 |
3 |
1 |
8 |
|
49 |
86,0 |
|
| 1998 |
5 |
18 |
3 |
|
|
7 |
5 |
2 |
2 |
7 |
|
49 |
79,95 |
|
| 2002 |
5 |
20 |
3 |
|
|
4 |
6 |
4 |
2 |
5 |
|
49 |
77,13 |
|
| 2006 |
3 |
17 |
3 |
|
|
6 |
7 |
3 |
2 |
8 |
|
49 |
79,72 |
|
| 2010 |
3 |
18 |
3 |
1 |
|
3 |
4 |
2 |
1 |
8 |
|
43 |
81,59 |
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Berömda kommuninvånare [redigera]
- ^ [a b] ”Kommunarealer den 1 januari 2012” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0802/2012A01/mi0802tab3.xls. Läst 15 mars 2012.
- ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228187.aspx. Läst 13 maj 2013.
- ^ Örjan Öberg, "399 år sedan bävern kom till Härnösand [...] men den hämtades från Medelpad" i Bävernytt nr 32, 2005.[1] s. 1, 21–23
Sverige
