Östra kyrkogården, Göteborg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 57°42′55″N 12°0′50″Ö / 57.71528°N 12.01389°Ö / 57.71528; 12.01389

Den så kallade Rikemanskullen med Arthur och Maria Seatons mausoleum, uppfört av deras son, grosshandlaren George Seaton, till en kostnad av 1,5 miljoner kronor. Gravplatsen är med sina 250 kvadratmeter Nordens största.[1][2]
Östra kyrkogården i oktober månad 2009.

Östra kyrkogården är Göteborgs tredje största kyrkogård och är belägen i Örgryte församling. Den gränsar till områdena Lunden, Bagaregården och Härlanda. Vid det nordvästra hörnet av kyrkogården ligger Redbergsplatsen. Kyrkogården har en areal av 25,3 hektar, rymmer cirka 17 717 gravplatser och uppskattas innehålla 150 000 personers sista vila, urnor inräknat.[3] Kyrkogården karaktäriseras av två cirkelformade anläggningar samt två större kullar, där den västra kullen med sina ståtliga gravmonument fått mest uppmärksamhet. De flesta av monumenten är resta över göteborgare som varit verksamma inom handel, industri och sjöfart och genom frikostiga donationer varit med och skapat staden Göteborg.[4]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den Gamla kyrkogården nere på Fattighusängen (i stadsdelen Stampen, granne med Mölndalsån och Fattighusån) visade sig vara otillräcklig och marken var sumpig. Vid så kallad allmän rådstuga den 19 oktober 1860, beslöts att köpa in 48 tunnland och 21 kappland mark av herr Schuback på Bagaregården. Priset var 60 000 riksdaler. Kyrkogården utformades av stadsarkitekten J H Strömberg. Invigningen av den nya kyrkogården (då Begravningsplatsen) skedde den 16 november 1860, förrättad av domprosten Peter Wieselgren, tillsammans med en ungdomskör från Elementarläroverket. Dem 27 februari 1861 skedde den första begravningen; i fält nummer 9, grav nummer 1 nedsattes sonen till före detta artilleristen N. Moberg, Frans Ludvig (20 dagar gammal), och den 12 mars samma år såldes för 100 riksdaler den första familjegraven till kapten C E L. Lunge i fält nummer 10, grav nummer 1. Under det första året begravdes "348 äldre och 648 barn", då mässling och difteri härjade staden svårt.

Under många år skördades hö på begravningsplatsens lediga marker. År 1866 uppgick stadens intäkt för det till 500 Riksdaler.[5]

Gravar för kända personer[redigera | redigera wikitext]

På Östra kyrkogården finns gravmonument över personer och släkter som spelat stor roll inom näringslivet i Göteborg, som till exempel familjen George Seaton, Charles Felix Lindberg, S. A. Hedlund, stordonatorn Sven Renström, donatorn August Röhss, Olof Wijk d.y., Hjalmar Wijk, Gustaf Werner, William Gibson, Axel Broström, Dan Broström, Gunnar Engellau, Axel Carlander, Knut J:son Mark. Här ligger också Första Majblommans skapare Beda Hallberg, Ivar Arosenius, Karin Boye, Vitalis Norström, Dan-Axel Broström, Albert Ulrik Bååth, Sven Rydell, Bengt Erland Fogelberg, Sonya Hedenbratt, Barbro Hörberg, Erik Lönnroth, Eric Lemming,[6] Otto Nordenskjöld, Viktor Rydberg, Victor von Gegerfelt, Carl Skottsberg och Ulf Thorén begravda.

Byggnader[redigera | redigera wikitext]

På kyrkogården finns byggnader för förvaltningen, ett krematorium efter ritning av arkitekten Hans Hedlund,[7] och ett bisättningskapell som stod klart 1861 och ritades av stadsarkitekten Hans Strömberg (1821-1872).[8] Grosshandlare P. Isberg var den första som kremerades, den 1 februari 1890. Krematoriet brann ner 23 december 1920, men återuppfördes[9] och användes fram till 1951, då Kvibergs nyuppförda krematorium tog över.[10]

Vid Danska vägens möte med Redbergsplatsen, direkt innanför huvudentrén, ligger den gamla inspektorsbostaden, byggd i tegel. Den numera rivna vaktmästarebostaden, låg vid ingången från Härlandavägen-Kålltorpsgatan.[11]

Entrén[redigera | redigera wikitext]

Den ursprungliga huvudentrén låg där dagens stora stenkors står uppställt. Entrén revs 1927 då spårvägen skulle dras fram. Den inskjutna platsen framför entrén leder besökaren in mot kyrkogården genom en mjukt, konkavt, svängd form. Själva entrén består av fyra entréposter i ljus granit med rusticering och ett strikt klassicerat formspråk. De något högre mittenposternas överstycken är profilerade och kopparklädda på ovansidan, och kröns av dekorativa bronsurnor i form av stiliserade fåglar som med sina huvuden bär upp stora fat. Pargrinden i mitten är utformad i smidesjärn. Vid sidan av mittgrinden finns två lägre grindposter med samma utförande som mittposterna och enkelgrindar i samma utformning och material som pargrinden. Den halvmeterhöga muren som ansluter till entrén består av rusticerande, grovhuggna granitblock och är på ovansidan täckt av släta granitblock samt krönt av ett högt, strikt utformat och sparsamt dekorerat järnstaket.[12]

Judiska begravningsplatsen[redigera | redigera wikitext]

I södra änden av Östra kyrkogården finns en judisk begravningsplats.

Bildgalleri över gravar på Östra kyrkogården[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Örgryte/Härlanda tidning, maj 2006, sid.6
  2. ^ Göteborgs Posten. 3 oktober 1991. 
  3. ^ Junfors, Håkan (23-29 maj 2009). ”Ny plats för vila på Östra kyrkogården”. Tidningen Öster (Kyrkogårdsförvaltningen) (5): s. 4. 
  4. ^ Berg, Karl-Olof (red.); Johansson, Ann-Christin; Emanuelson, Lena (2008). Kyrkogårdarna i Göteborg. Göteborg: Svenska kyrkan i Göteborg : kyrkoförvaltningen. sid. 9 
  5. ^ Göteborgs Stadsfullmäktiges handlingar år 1867 : Nis 1 - 38, Göteborg 1867, N:o 30, s. 11
  6. ^ Åstrand, Göran (1999). Här vilar berömda svenskar 
  7. ^ Bild av byggnaden m.m
  8. ^ Nylén, Ove (1988). Från Börsen till Park Avenue - intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950. Haspen Förlag. sid. 120. ISBN 91-970916-3-4 
  9. ^ Lignell, Harald (red.); Harald, Björn; Möndell, Axel; Wallhäll, Doug (1952). Göteborgsbilder 1850-1950. Göteborg: Bokförlaget Nordisk Litteratur. sid. 447 
  10. ^ Prytz, Carl Gustaf (1898). Kronologiska anteckningar rörande Göteborg (2:a utökade upplagan). Göteborg: Wald. Zachrissons Boktryckeri. sid. 181 
  11. ^ Gamla Redbergspojkar. 1964. sid. 29-30 
  12. ^ von Mentzer, Karolina; Johansson, Klara (1995). Östra kyrkogården. Kulturhistorisk inventering av Göteborgs kyrkogårdar, rapport 6. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum och Göteborgs Kyrkogårdsförvaltning. sid. 14, 43 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Redbergslid med omnejd genom tiderna, Gamla Redbergspojkar. 1964. sid. 29-31 
  • Scander, Ralf (1982). Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982. sid. 54 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]