Spårvägar i Finland
Den här artikeln behandlar historiska, nutida och planerade spårvägssystem i Finland.
Förteckning över orter som har eller har haft spårväg
| Ort | Artikel | Fram-
drivning |
Period | Spår-
(mm) |
Fordonsfärg | ||||
| Äldre | Nyare | ||||||||
| Helsingfors | Helsingfors spårvägar | Häst | 1891-1901 | 1000 | |||||
| Helsingfors | Helsingfors spårvägar | El | 1900- | 1000 | |||||
| Viborg | Viborgs spårvägar | El | 1912-1939, 1943-1957 | 1000 | |||||
| Åbo | Åbo spårvägar | Häst | 1890-1892 | 1435 | |||||
| Åbo | Åbo spårvägar | El | 1908-1972 | 1000 | |||||
Anmärkningar:
- Det har varit hästdragen spårvägstrafik på Drumsö (1913–1917) som tillhörde Hoplax kommun. Idag är Drumsö dock en stadsdel i Helsingfors.
- Ytterligare några orter (Brändö villastad, Haga köping, Hoplax och Helsinge kommun i Helsingforsnejden samt S:t Karins och S:t Marie i Åbotrakten) har haft spårväg som tillhörde en större grannkommun.
Olika definitioner
Några smalspåriga elbanor med främst eller endast godstrafik har kallats för spårvägar. Till dessa hör "godsspårvägen" i Tammerfors (från Finlaysons bruk till Santalahti vedgård några kilometer bort, nedlagt 1957), hamnbanan i Lojo (Finlands första eldrivna järnväg, från statsjärnvägsstationen till hamnen, också persontrafik, nedlagt 1930), elbanan i Svartå (godstrafik från järnvägsstationen till bruket, nedlagt 1964 och Kyrofors industribana i Tavastkyro (Finlands sista smalspåriga industribana, nedlagt 1989).
Historik
För närvarande finns det spårvagnstrafik endast i Helsingfors. Tidigare har det också funnits spårvägar i Åbo och Viborg. Dessutom har det funnits planer på att införa spårvägstrafik i Tammerfors, Lahtis och Riihimäki.
Helsingfors
I Helsingfors trafikerades hästspårväg mellan 1891 och 1901 och med eldrift sedan 1900. På Drumsö trafikerades dessutom en hästdriven spårväg 1913–1917.
Åbo
Hästspårväg har funnits i Åbo 1890–1892 och eldriven spårväg 1902–1972.
Viborg
Viborg har haft eldriven spårväg 1912–1957. Viborg blev efter andra världskriget en del av Sovjetunionen.
Spårvägar som aldrig blev till
Tammerfors planerade i flera omgångar (under åren 1907 till 1923) spårvägstrafik. I Lahtis togs spårvägsfrågan upp under perioden 1907 till 1916. En linje skulle sammanbinda järnvägsstationen med hamnen i Vesijärvi och en grenlinje på 3 km från centrum mot Jalkaranta i nordost[1]. I september 1922 presenterade stadsplaneringsarkitekten i Viborg, Otto-Iivari Meurman, stadsplanen över den nybildade köpingen Riihimäki. Två linjer skulle utgöra stommen för spårvägstrafiken i köpingen.[2]
Idag
I Helsingfors finns det för närvarande 10 spårvägslinjer, 38 km dubbelspår och 293 hållplatser[3][4], främst i innerstaden.
Framtid
Helsingforsregionen
I Helsingforsregionen finns det flera planer att bygga ut nätet. Ett större projekt, Spår-Jokern, går ut på en konvertering av den nuvarande Bussjokern, linje 550 mellan Otnäs i väst och Östra Centrum i östra Helsingfors. Förutom dessa bägge bytespunkter till Helsingfors metro uppstår även bytespunkter till pendeltåg vid stationerna i Alberga, Hoplax och Åggelby. Spårjokern kommer att bli den första egentliga snabbspårvägen i Helsingfors, likt Tvärbanan i Stockholm. Helsingfors planerar också bygga ut det nuvarande spårvägsnätet i innerstaden och nya snabbspårvägar. Dessutom planerar grannkommunerna Esbo och Vanda egna snabbspårvägar.
Tammerfors
I Tammerfors inleddes byggandet av stadens första spåväg 2017. Skede 1 av snabbspårvägen beräknas vara i bruk 2021.
Åbo
I Åbo är den nyaste snabbspårvägsplanen godkänd som en del av Åboregionens kollektivtrafikutredning för år 2020. Åbo stadsfullmäktige beslutade i december 2009 att på de linjer som är tyngst belastade byggs en snabbspårväg, då de finansiella och planmässiga förutsättningarna samt statens finansiering och den andel som de övriga kommunerna inom regionen ska betala för byggandet har överenskommits[5]. Det har också varit planer att bygga en museispårvägen som skulle trafikera på sommarsäsongen vid Aura ås strand mellan Åbo slott och Mårtensbron, senare också till Salutorget, på kanske den mest attraktiva sträckan i Åbo. Den gamla spårvagnshallen (med några gamla, restaurerade vagnar i driftkondition) ligger på Slottsgatan ett stenkast från slottet och åstranden och linjesträckan vore ganska kort, det vill säga skulle museispårvägen vara tämligen billig att bygga. Museispårvägsinitiativet är anhängig i Åbo stads förvaltning, men den har inte forskridit sedan 2005.
Se även
Källor
- ^ Lahden raitiotie-ja liikennelaitossuunnitelmat, tidningen Raitio 1-1992
- ^ Riihimäen raitiotiet, tidningen Raitio 3-1993
- ^ ”Radat ja varikot” (på finska). Helsingin kaupunki. https://www.hel.fi/hkl/fi/raitiovaunulla/radat-ja-varikot. Läst 9 januari 2018.
- ^ ”Raitiovaunupysäkit” (på finska). Helsingin kaupunki. https://www.hel.fi/hkl/fi/raitiovaunulla/raitiovaunupysakit/. Läst 9 januari 2018.
- ^ http://www05.turku.fi/ah/sfm/2009/1214018t/2232783.htm
Externa länkar
- Finska Spårvägssällskapet (på finska och engelska)
- Kaupunkiliikenne.net, information om moderna spårväg (på finska)