Större snabelsvärmare
| Större snabelsvärmare | |
Större snabelsvärmare
|
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djurriket Animalia |
| Stam | Leddjur Anthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Insekter Insecta |
| Ordning | Fjärilar Lepidoptera |
| Familj | Svärmare Sphingidae |
| Underfamilj | Macroglossinae |
| Släkte | Deilephila |
| Art | Större snabelsvärmare D. elpenor |
| Vetenskapligt namn | |
| § Deilephila elpenor | |
| Auktor | Linné, 1758 |
Större snabelsvärmare
|
|
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Större snabelsvärmare (Deilephila elpenor) är en fjäril i familjen svärmare (Sphingidae) som kan ses hovrande vid blommor i skymningen för att suga nektar.
Innehåll |
[redigera] Kännetecken
Den större snabelsvärmaren har ett vingspann på mellan 50 och 70 millimeter, honan är något större än hanen men hanen har något kraftigare och lite längre antenner. Kroppen är olivgrön med rosaröda linjer. Framvingarna är olivgröna med rosaröda inslag. Bakvingen är svart innerst och rosaröd ytterst. Den mindre snabelsvärmaren är snarlik men är mindre och har en mer diskret olivgrön färg på bakvingen. Larven är som fullvuxen 70 till 80 millimeter lång och kan vara antingen brunsvart eller, mindre vanligt, grön.
 |
 |
|
|
|
||
[redigera] Utbredning
Den större snabelsvärmaren finns i Sverige från Skåne till Ångermanland. I Norden finns den också i Danmark, södra Norge och Finland. Den finns i en stor del av Europa och vidare österut till Stilla havet och Japan.
[redigera] Levnadssätt
Den större snabelsvärmaren finns i många olika miljöer, som till exempel lövskog, skogsbryn, gläntor, hyggen och ängsmarker. Den kan ses i skymningen svävande som en kolibri framför olika blommor som den suger nektar av, till exempel kaprifol, syren, tjärblomster, glimmar, vänderot, floxar och såpnejlika. Den har ett bra mörkerseende.[1] Flygtiden är från mitten av maj till mitten av augusti i södra Sverige. I norr något senare. Äggen läggs enstaka eller parvis på värdväxten som främst är dunörtsväxter, måror och balsaminväxter, i Sverige oftast på mjölkört och gulmåra. Larven är fullvuxen i augusti eller i början på september och vandrar då iväg för att hitta en lämplig förpuppningsplats. Om larven blir skrämd intar den en skräckställning genom att dra ihop de främre segmenten vilket gör att ögonfläckarna förstoras. Den förpuppar sig i markskiktets förna. Puppan övervintrar, ibland till och med två vintrar.
[redigera] Etymologi
Elpenor kommer från Elpenor i den grekiska mytologin som förvandlas till gris. Larvens skräckställning kan påminna om ett gristryne.
[redigera] Källor
- ^ Michaela Lundell. Blick för nya lösningar i Vem ska bort? Naturskyddsföreningen. 2010. ISBN 978-91-558-0039-0.
Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Ädelspinnare-tofsspinnare. Lepidoptera: Lasiocampidae-Lymantriidae. 2006. ArtDatabanken, SLU, Uppsala, ISBN 91-88506-58-4
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör större snabelsvärmare
