Sveriges artilleri

Sveriges artilleri har en historia som spänner sig över flera århundraden. Det första artilleriregementet bildades 1636 och sedan 2000 har Sverige återigen endast ett artilleriregemente.

Historik

Åren före 1636

Mekaniskt artilleri i form katapulter och liknande började ersättas av eldrörs- och krutartilleri någon gång i slutet av 1300-talet. I början på 1500-talet var befästningsartilleri (fasta kanoner) utbrett över Sverige. Det första fältartilleriet organiserades 1541 och sedan dess har artilleri alltjämt funnits i Sveriges armé. På 1600-talet började svenska armén organiseras efter truppslag och 1636 grundades Kungliga Artilleriregementet.

1636-1794

Huvudartikel: Artilleriregementet (gamla)

Från början omfattade Artilleriregementet det egentliga Sverige, men kom 1641 att innefata hela stormaktsväldet med fästningsartilleri i städer som Ivanogorod och Greifswald. Regementet hade fyra brigader: Livbrigaden (bland annat Stockholm och Frösön) , Göteborgsbrigaden (bland annat Göteborg och Karlstad), Skånska brigaden (bland annat Malmö och Jönköping) samt Finska brigaden. Artilleriregementet bestod i över 150 år innan det år 1794 delades upp i Svea artilleriregemente (No 1), Göta artilleriregemente (No 2), Wendes artilleriregemente (No 3) och Finska artilleriregementet (No 4).

1800-talet

Sveriges förlust av Finland i finska kriget innebar att Finska artilleriregementet gick förlorat. Mellan 1809 och 1811 var regementet i stället förlagt till Gävle som F.d. Kongl. Finska artilleriregementet, men löstes sedan upp. Med bakgrund i att Gotland med lätthet år 1808 ockuperats av Ryssland slöts år 1811 ett försvarsavtal mellan gotlänningarna och kung Karl XIII. Avtalet ledde till att det skapades ett artilleriförband på ön som kallades Gotlands nationalbevärings artilleribeväring. Artilleribeväringen blev 1861 en artillerikår och fick artilleriförbandsnummer 4.

År 1889 utökades artilleriet med ett femte förband, Vaxholms artillerikår, som är grunden till 2000-talets Amf 1. Under åren 1890-talet startades tre nya artilleriregementen, Norrlands, Andra Svea och Andra Göta artilleriregemente, samt en ny artillerikår i Karlsborg. De två befintliga artillerikårerna, Gotlands och Vaxholms, blev nu No 7 och No 8, så att de tre nya regementena kunde bli No 4 (Norrlands), No 5 (2. Svea) och No 6 (2. Göta). Karlsborgs artillerikår blev no 9.

1900-talet

Vaxholms artillerikår (No 8) lämnade armén och övergick i kustartilleriet år 1902. Karlsborgs artillerikår omfattade nu även verksamhet i Bodens fästning och övertog förbandsnummer 8 som Boden-Karlsborgs artilleriregemente. Samma år grundades även Positionsartilleriregementet, No 9, i Stockholm. Under närmast följande år blev Andra Svea artilleriregemente Upplands dito i Uppsala och Andra Göta artilleriregemente blev Smålands i Jönköping.

Artilleriet införde nya beteckningar på förbanden 1914. Då fanns A 1 - Svea artilleriregemente, A 2 - Göta artilleriregemente, A 3 - Wendes artilleriregemente, A 4 - Norrlands artilleriregemente, A 5 - Upplands artilleriregemente, A 6 - Smålands artilleriregemente, A 7 - Gotlands artillerikår, A 8 - Boden-Karlsborgs artilleriregemente samt A 9 - Positionsartilleriregementet.

Under 1920-talet delades A 8 upp i Bodens artilleriregemente, A 8, och Karlsborgs artillerikår, A 10. Upplands artilleriregemente och Positionsartilleriregementet lades ned och Norrbottens artillerikår, A 5 bildades ur A 4. Karlsborgs artillerikår blev även artilleriregemente och bytte beteckning till A 9.

Luftvärnsartilleri började organiseras på 30-talet inom artilleriet med två nya luftvärnsartilleriregementen, Östgöta (A 10) och Stockholms (A 11) samt ett nygammalt då A 9 blev Karlsborgs luftvärnsartilleriregemente. Luftvärnet blev ett eget truppslag år 1942 då A 9, A 10 och A 11 blev luftvärnsregementena Lv 1, Lv 2 och Lv 3. 1943 sattes Bergslagens artilleriregemente, A 9, upp i Kristinehamn.

1900-talets andra hälft innebar indragning av A 5 (1951), A 2 (1962), A 6 (1985) samt A 1 och A 4 (1998). Bodens artilleriregemente var nu ensamt artilleriregemente i Norrland, lämnade Bodens fästning och bytte därför namn till just Norrlands artilleriregemente. Vid sekelskiftet fanns artilleriregementen i Hässleholm (Wendes Artilleriregemente A 3), i Visby (Gotlands Artilleriregemente A 7), i Boden (Norrlands Artilleriregemente A 8) och i Kristinehamn (Bergslagens Artilleriregemente A 9).

2000-talet

År 2000 drogs A 3 och A 7 in och A 8 blev en bataljon under I 19. Även Bergslagens Artilleriregemente i Kristinihamn drogs i formell mening in, och fick tillsammans med Artilleriets stridskola (ArtSS) bilda grunden till Artilleriregementet, Sveriges enda. År 2005 flyttade Artilleriregementet till Boden och Norrlands artilleribataljon inlemmades.

Regementeskronologi

1636-1794

Ar

1794-1809

Uppdelat

No 1
Sv ar

No 2
Gö ar

No 3
We ar

No 4
Fi ar

1809-1811

No 4
Fd ar

1811-1861

Nedlagt

Go nb abv

1861-1887

No 4
Go nb ak

1887-1889

No 4
Go ak

1889-1892

No 5
Va ak

1892-1893

No 1
1.Sv ar

No 2
1.Gö ar

No 7
Go ak

No 8
Va ak

1893-1894

No 4
Nl ar

No 9
Kb ak

1894-1902

No 5
2.Sv ar

No 6
2.Gö ar

1902-1904

KA 1
Va kar

No 8
B-K ar

No 9
Par

1904-1905

No 1
Sv ar

No 2
Gö ar

No 5
Up ar

1905-1914

No 6
Sm ar

1914-1920

A 1
Sv ar

A 2
Gö ar

A 3
We ar

A 7
Go ak

A 4
Nl ar

A 8
B-K ar

A 5
Up ar

A 6
Sm ar

A 9
Par

1920-1927

Uppdelat
->A 8
A 10

A 8
Bo ar

A 10
Kb ak

1927-1928

Nedlagt

Nedlagt
->A 6

1928-1937

A 6
Sm aar

A 9
Kb ar

A 5
Nb ak

1937-1938

A 9
Kb lar

1938-1939

A 10
Ög lar

1939-1942

A 11
St lar

1942-1943

A 6
Sm ar

Lv 1
Kb lr

Lv 2
Ög lr

Lv 3
St lr

1943-1951

A 9
Be ar

1951-1957

Nedlagt
->A 8

1957-1961

Lv 3
Ro lr

1961-1962

Nedlagt

1962-1975

Nedlagt
->Lv 6

Nedlagt

1975-1985

A 7
Go ar

1985-1994

Nedlagt

1994-1998

Lv 3
Ro lk

1998-2000

Nedlagt

A 8
Nl ar

2000-2005

Nedlagt

Amf 1
Va amfr

Artbat/I 19
Nl ab

Nedlagt

Artreg
Ar

2005-

Amf 1
1.amfr

Nedlagt

1. = Första
2. = Andra
aar = arméartilleriregemente
ab = artilleribataljon
abv = artilleribeväring
ak = artillerikår
amfr = amfibieregemente
ar = artilleriregemente
Ar = Artilleriregementet
B-K = Boden-Karlsborgs
Be = Bergslagens
Bo = Bodens
Fd = F.d. Kongl. Finska
Fi = Finska
Go = Gotlands
Gö = Göta
kar = kustartilleriregemente
Kb = Karlsborgs
lar = luftvärnsartilleriregemente
lk = luftvärnskår
lr = luftvärnsregemente
nb = nationalbevärings
Nb = Norrbottens
Nl = Norrlands
Par = Positionsartilleriregementet
Ro = Roslagens
Sm = Smålands
St = Stockholms
Sv = Svea
Va = Vaxholms
We = Wendes
Up = Upplands
Ög = Östgöta

Vapensystem

Namn	Ursprung	Typ	Antal	Aktiv	Kommentar
Artilleri under andra världskriget
10,5 cm haubits m/40	Sverige	Haubits	400	1937–19??
15 cm haubits m/39	Sverige	Haubits	?	19??–19??
Artilleri under kalla kriget
Haubits F	Frankrike	Haubits	196	1957–2000	Även känd som Fransyskan. 96 pjäser köpta från franska Atelier Bourges, och 100 pjäser licenstillverkade av Bofors. Sista förbandet utbildades på Gotland 1997/1998. Ingick i brigadhaubitsbataljonen vid MekB 18 fram till 2000.
Artillerikanonvagn 151	Sverige	Bandhaubits	1	1960-talet	Endast en prototyp tillverkad.
Bandkanon 1	Sverige	Bandhaubits	26	1967–2003	26 pjäser tillverkades för artilleridivisionerna i Norrland, vid Bodens artilleriregemente (A 8) och senare vid artilleribataljonen vid Norrbottens regemente (I 19). Pjäserna senare modifierade till Bandkanon 1C.
Haubits 77A	Sverige	Haubits	220	1979–2000	220 pjäser tillverkade mellan åren 1978 och 1985 till armén. Haubits 77A utgick ur den svenska krigsorganisationen i samband med försvarsbeslutet 2000, vissa kvarstod i reserv medan övriga skrotades. Sedan försvarsbeslutet 2004 är pjäsen helt avförd från Försvarsmakten.
Haubits 77B	Sverige	Haubits	51	1990–2012	Haubits 77B är en exportversion av Haubits 77, vilka Armén köpte 51 pjäser av 1990. Den sista pjäsen togs ur tjänst 2012. 48 pjäser modifierades till Archer
Modernt artilleri
Artillerisystem 08	Sverige	Haubits	24	2013–	Kanonen på fordonet är en modifierad Haubits 77B.