Boden
- För andra betydelser, se Boden (olika betydelser).
| Boden | |
| Tätort | |
 |
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Norrbotten |
| Län | Norrbottens län |
| Kommun | Bodens kommun |
| Koordinater | 65°50′N 21°43′Ö / 65.833°N 21.717°V |
| Area | 1 997,74 hektar (2010) |
| Folkmängd | 18 277 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 9,15 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Tätortskod | 8544 |
  Bodens läge i Norrbottens län
|
|
Boden (samiska: Suttes, finska: Puuti) är en tätort i Norrbotten och centralort i Bodens kommun i Norrbottens län.
Innehåll |
Ortnamnet [redigera]
Boden (Bodom, dativ pluralis, 1543) är bestämd form av pluralis av bod. Detta kan möjligen ha syftat på fäbodar.[2]
Historia [redigera]
Första skriftliga benämningen på Boden är Bodebyn år 1539 i en riksskattelängd. År 1543 hade Bodebyn sju hemman. Sedan tidigare fanns samer bosatta på platsen.
Överluleå kyrka började byggas 1827 och därmed var centrum flyttat till Bodträsket från Heden. Nedanför kyrkan etablerades en liten kyrkby, vilket medförde att namnet Överluleå användes synonymt med Boden. Syftet var att befolkningen skulle ha någonstans att bo under gudstjänstbesöken. Idag återstår endast ett 30-tal av de ursprungligt dryga 300 timmerhusen.
På 1860-talet planerades för frakt av järnmalm längs Luleälven. För att kringgå älvens forsar började en kanal grävas söder om älven mellan Heden och Råbäcken. Arbetet på kanalen avslutades nedanför Rödberget, endast ca 1 km från slutmålet. Detta, som populärt kallas Engelska kanalen-projektet avbröts, men den halvfärdiga kanalen är förklarad som byggnadsminne och resterna av den kan fortfarande ses på sina håll i terrängen.
Sedan slutet av 1800-talet är staden den viktigaste knutpunkten för järnvägen i landets nordligaste delar. Järnmalm från brytningarna i Kiruna och Malmberget transporteras genom Boden, där de antingen fraktas till stålverket i Luleå eller lastas i fartyg för vidare transport. Även Haparandabanan utgår från Boden. Stambanan genom övre Norrland till Bräcke förbinder orten med de södra landsdelarna. Banan byggdes under perioden 1883-1894, och elektrifierades 1939-1942.[3]
Garnisonen [redigera]
Boden var bas för Övre Norrlands försvar ända fram till 1990-talet. Hela 13% av Sveriges försvar var stationerat på Bodens garnison, I 19. Livet på orten präglas fortfarande i hög utsträckning av garnisonen. I Boden finns även Sveriges enda artilleriregemente. Även Bodens garnisonssjukhus var en stor arbetsgivare fram till dess att all verksamhet flyttades till Sunderby sjukhus.
Idag är Bodens fästning med Försvarsmuseum Boden och Rödbergsfortet sevärdheter för turister.
Administrativa tillhörigheter [redigera]
Boden låg i Överluleå socken och var från 1827 kyrkby i socknen. I Överluleå landskommun inrättades för orten Bodens municipalsamhälle 28 februari 1896. 1919 utbröts orten ur landskommunen och bildade Bodens stad. Bebyggelsen sträckte sig efterhand även in i Överluleå landskommun som sedan 1967 tillsammans med Gunnarsbyns församling från Råneå landskommun inkorporerade i staden och orten Boden kom därefter att bara omfatta en mindre del av stadens yta. 1971 uppgick stadskommunen i Bodens kommun med orten Boden som centralort i kommunen.[4]
Boden tillhörde och tillhör Överluleå församling.[5]
Boden ingick i Överluleå tingslag till 1948 sedan Luleå tingslag till 1969 och till 1971 i Bodens tingslag. Från 1971 till 2002 ingick orten i Bodens tingsrätts domsaga och ingår sedan 2002 i Luleå tingsrätts domsaga[6]
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Bodens stad 1920–1955 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1920 | 6 241 | |||
| 1925 | 6 781 | |||
| 1930 | 6 430 | |||
| 1935 | 6 583 | |||
| 1940 | 7 038 | |||
| 1945 | 10 058 | |||
| 1950 | 11 314 | |||
| 1955 | 11 980 | |||
| Källa: SCB - Folkmängd inom administrativa områden 1910-1961 och Folkmängd 31 dec 1950-1975 i län, kommuner och församlingar enligt kommunindelningen 1 jan 1976.
|
||||
| Befolkningsutvecklingen i Boden 1960–2010[7] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 16 254 | |||
| 1965 | 17 905 | |||
| 1970 | 18 642 | |||
| 1975 | 19 590 | |||
| 1980 | 18 547 | |||
| 1990 | 20 205 | 1 958 | ||
| 1995 | 20 056 | 1 990 | ||
| 2000 | 19 091 | 1 990 | ||
| 2005 | 18 680 | 1 997 | ||
| 2010 | 18 277 | 1 998 | ||
| Anm.: Sammanvuxen med Svartbyn 1965, sammanvuxen med Trångforsen och Heden 1990
|
||||
Kultur och evenemang [redigera]
Varje sommar hålls Boden Alive. Familjeaktiviteter sker dagtid med karuseller och tivoli. Senare framåt kvällningen övergår man till festligheter med liveband och öltält.
Kaféer under 1950 och 1960-talen [redigera]
Under 1950 och 1960-talen var Boden en av de kafétätaste städerna i Sverige.[källa behövs] I Boden fanns totalt 24 kaféer varav 14 st i centrala Boden samt 10 kaféer till på de 7 regementena och de tre soldathemmen. Förutom dessa fanns ett flertal kaféer runtom i de angränsande byarna med Boden som centralort.
Sport [redigera]
De stora idrottsarenorna i Boden är Boden Arena (Fotboll, Handboll, Innebandy), Björknäshallen (Ishockey), Björknäsvallen (Friidrott), och Hildursborg (Inomhusidrott). I Boden finns idrottsföreningar för ett flertal olika idrotter. Några exempel ges nedan:
- Bodens Skidklubb, en skidklubb sedan 1976
- BK Snar, en brottarklubb sedan 1933
- Bodens BK har ett fotbollslag som spelat i superettan.
- Bodens BK har ett damhandbollslag som 2008 kvalificerat sig för kvalspel till högsta serien.
- Bodens HF är stadens ishockeyförening.
- IBK Boden är en innebandyförening som har ett damlag som spelat i högsta serien i många år, men som åkte ur 2008.
- Sedan 1986 är Boden Friidrottsförening en fristående förening.
- Bodens Ridklubb bildades 1968. En av Bodens stora ungdomsverksamheter.
- Cheer Future är en cheerleadingförening som startades 2008 i Boden. Föreningen har haft mycket framgångsrika lag och har många medaljer på större tävlingar.
Kända bodensare [redigera]
 |
Om personerna i denna lista verkligen har en relation till detta område behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Om uppgifter i personartiklarna, efter kontroll, visar på en relation till orten, kan mallen tas bort (2013-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Fakta utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
Se även [redigera]
Referenser [redigera]
Noter [redigera]
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet, Uppsala, Elanders Gotab, Stockholm 2003, s. 198
- ^ http://www.jernhusen.se/Resenar/Bodens-station/
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 9 september 2012.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Bodens tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
Webbkällor [redigera]
- Ortnamnsregistret, Institutet för språk och folkminnen: Suttes det samiska namnet på Boden,
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Boden.
|
||||||||||||||||
|
|||||
|
|||||
|
||||||||
