- För den historiska stadskommunen, se Bodens stad. För fartyget, se S/S Boden.
Boden (samiska: Suttes, finska: Puuti) är en tätort i Norrbotten och centralort i Bodens kommun i Norrbottens län.
Ursprungligen var Boden en kyrkby i Överluleå socken. Ibland har namnet Överluleå använts synonymt med Boden. Första skriftliga benämningen på Boden är Bodebyn år 1539 i en riksskattelängd. År 1543 hade Bodebyn sju hemman. Sedan tidigare fanns samer bosatta på platsen.
Överluleå kyrka började byggas 1827 och därmed var centrum flyttat till Bodträsket från Heden. Nedanför kyrkan etablerades en liten kyrkby. Syftet var att befolkningen skulle ha någonstans att bo under gudstjänstbesöken. Idag återstår endast ett 30-tal av de ursprungligt dryga 300 timmerhusen. På 1860-talet planerades för frakt av järnmalm längs Luleälven. För att kringgå älvens forsar började en kanal grävas söder om älven mellan Heden och Råbäcken. Arbetet på kanalen avslutades nedanför Rödberget, endast ca 1 km från slutmålet. Detta, som populärt kallas Engelska kanalen-projektet avbröts, men den halvfärdiga kanalen är förklarad som byggnadsminne och resterna av den kan fortfarande ses på sina håll i terrängen.
Sedan slutet av 1800-talet är staden den viktigaste knutpunkten för järnvägen i landets nordligaste delar. Järnmalm från brytningarna i Kiruna och Malmberget transporteras genom Boden, där de antingen fraktas till stålverket i Luleå eller lastas i fartyg för vidare transport. Även Haparandabanan utgår från Boden. Stambanan genom övre Norrland till Bräcke förbinder orten med de södra landsdelarna. Banan byggdes under perioden 1883-1894, och elektrifierades 1939-1942. Den är både mycket mer kurvig och har större lutningar än som tillåts för nybyggda järnvägar. Medelhastigheten är endast 85 kilometer per timme trots en mängd förbättringar sedan banan byggdes, varför just denna sträcka tar mycket lång tid av en nattågsresa från exempelvis Göteborg.
Boden fick stadsrättigheter år 1919.
-
Boden var bas för Övre Norrlands försvar ända fram till 1990-talet. Hela 13% av Sveriges försvar var stationerat på Bodens garnison, I 19. Livet på orten präglas fortfarande i hög utsträckning av garnisonen. I Boden finns även Sveriges enda artilleriregemente. Även Bodens garnisonssjukhus var en stor arbetsgivare fram till dess att all verksamhet flyttades till Sunderby sjukhus.
Idag är Bodens fästning med Rödbergsfortet, ca 5 km väster om Boden, sevärdheter för turister.
Varje sommar hålls Boden Alive. Familjeaktiviteter sker dagtid med karuseller och tivoli. Senare framåt kvällningen övergår man till festligheter med liveband och öltält.
[redigera] Caféer under 1950 och 1960-talen
Under 1950 och 1960-talen var Boden en av de kafétätaste städerna i Sverige.[källa behövs] I Boden fanns totalt 24 kaféer varav 14 st i centrala Boden samt 10 kaféer till på de 7 regementena och de tre soldathemmen. Förutom dessa fanns ett flertal kaféer runtom i de angränsande byarna med Boden som centralort. Invånarantalet i Boden, på 1950- och 1960-talen, var 15 000 – 20 000 personer.[källa behövs]
De stora idrottsarenorna i Boden är Boden Arena (Fotboll, Handboll, Innebandy), Björknäshallen (Ishockey), Björknäsvallen (Friidrott), och Hildursborg (Inomhusidrott). I Boden finns idrottsföreningar för ett flertal olika idrotter. Några exempel ges nedan:
- BK Snar, en brottarklubb sedan 1933
- Bodens BK har ett fotbollslag som spelat i superettan.
- Bodens BK har ett damhandbollslag som 2008 kvalificerat sig för kvalspel till högsta serien.
- Bodens HF är stadens ishockeyförening.
- IBK Boden är en innebandyförening som har ett damlag som spelat i högsta serien i många år, men som åkte ur 2008.
- Sedan 1986 är Boden Friidrottsförening en fristående förening.
- Bodens Ridklubb bildades 1968. En av Bodens stora ungdomsverksamheter.
[redigera] Kända bodensare
- Rolf Degerlund, Skådespelare/Regissör
- Brolle Jr, artist
- Thomas Deutgen, journalist och dansbandsexpert
- Fritiof Enbom, spion
- Peter Englund, författare, historiker
- Lars Frölander, simmare
- Björn Gedda, skådespelare
- Stefan Gunnarsson, musiker
- Kerstin Johansson i Backe, författare
- Eyvind Johnson, författare, nobelpristagare
- Bert-Olav Karlsson, ishockeyspelare
|
- Yeni Karlsson, svensk sångerska
- Lennart Klockare, politiker
- Bengt Kostenius, författare
- Daniel Larsson, ishockeyspelare
- Johanna Larsson, tennisspelare
- Leif Lindmark, professor i företagsekonomi
- Ida-Theres Nerell, brottare
- Alf Nilsson, skådespelare
- Petra Nordlund, nyhetsankare
- Susanna Rosén, författare och journalist
|
- Margareta Stone, skådespelerska
- Stig Strömholm, professor emeritus
- Åke Sundqvist, trumslagare
- Gunnar Svensson, pianist
- Stig Synnergren, överbefälhavare
- Sven Utterström, skidåkare
- Stig Vig, sångare i Dag Vag
- Niclas Wallin, ishockeyspelare
- Mike Wead, gitarrist,musikproducent
- Fredrik Öberg, ishockeyspelare
|
[redigera] Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Boden 1960–2010[2] |
| År |
|
|
Folkmängd |
Areal (ha) |
| 1960 |
|
16 254 |
|
| 1965 |
|
17 905 |
|
| 1970 |
|
18 642 |
|
| 1975 |
|
19 590 |
|
| 1980 |
|
18 547 |
|
| 1990 |
|
20 205 |
1 958 |
| 1995 |
|
20 056 |
1 990 |
| 2000 |
|
19 091 |
1 990 |
| 2005 |
|
18 680 |
1 997 |
| 2010 |
|
18 277 |
1 998 |
| Anm.: Sammanvuxen med Svartbyn 1965, sammanvuxen med Trångforsen och Heden 1990 |
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/ProductTables____13001.aspx. Läst 16 juni 2011.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
[redigera] Externa länkar
Södra Boden sett från Rödbergsfortet.
Sverige
