Astrologi

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Astrolog)
Hoppa till: navigering, sök

Astrologi är en stjärntydningslära med flertusenåriga rötter, som syftar till att finna samband mellan placeringar och händelser mellan solsystemets himlakroppar, och karaktärer och händelser i människors liv. Ordet "astrologi" kommer från grekiskans αστρολογία, från άστρον, astron, ("stjärna") och λόγος (logos), som har flera översättningar, vanligtvis relaterade till "systematisk tanke eller tal". Astrologi är pseudovetenskapligt,[1] och skall skiljas från astronomi som är det vetenskapliga studiet av världsrymden.

Astrologins historia[redigera | redigera wikitext]

Astrologin härrör från Babylonien och utvecklades i Egypten och Persien. Fram till medeltiden var det samma disciplin som astronomin. Läran omtalas bland annat i Bibeln (se Matt 2) där det talas om stjärntydare (så kallade mager) från Persien som besöker Jesu födelseplats. I stort sett alla mytologier har haft åskådningar av stjärnhimlen, det vill säga kunskap om jorden och dess närplaneter. Bland annat kunde man särskilja mellan exempelvis meteoroider och kometer. Persern Nizami Aruzi behandlar astrologins grunder och berättar om sin samtids berömda utövare av yrket i det tredje kapitlet i sitt verk Fyra skrifter.

Astrologins tankegångar[redigera | redigera wikitext]

Den grundläggande tanken bakom astrologin är vanligen någon av följande:

  • Ödet/Gud har bestämt våra liv och skrivit om det i stjärnorna, i form av avstånd, vinklar och liknande.
  • Våra liv speglas rent fysiskt av himlakropparnas lägen som, till exempel månen, och speglar även våra karaktärer.
  • Våra liv och himlakropparnas lägen växelverkar med varandra, eller påverkas av samma övernaturliga krafter.
  • Att människan - mikrokosmos - är en spegelbild av världsalltet - makrokosmos. Det som finns i det ena måste också finnas i det andra.
  • Inom tidningsastrologi och besläktade idéer kopplar man ihop personers egenskaper med det som man associerar deras födelseperiod med. Till exempel stjärnbilden Lejonet heter det för att stjärnorna bildar en figur som liknar det. Stjärnbilden associeras med perioden 23 juli-22 augusti, eftersom solen stod i Lejonets stjärnbild under dessa dagar under antiken.

Astrologi spelade en central roll inom magi och alkemi under antiken och långt in i modern tid. Man har under lång tid använt sig av solens och stjärnornas plats på himlen för att tolka saker och ting. Speciellt solen har dyrkats i närpå alla religioner och filosofier världen över. Många tror att "Gud" är en synonym för "Solen".

Vetenskapliga tester av astrologin har genomförts av bland andra Gauquelin. Den engelske psykologen Hans Jürgen Eysenck har gett ut ett arbete om astrologi: Astrologi - vetenskap eller vidskepelse? (av H J Eysenck och D K B Nias, 1984) ISBN 91-27-01287-5 .

Astrologer[redigera | redigera wikitext]

Det var vanligt att astronomer även var astrologer en bit in på 1600-talet. Till exempel var både Tycho Brahe och Johannes Kepler såväl hovmatematiker, -astronomer och -astrologer i Prag och var därmed skyldiga att ställa horoskop inför viktiga beslut.

Kepler grubblade över tänkbara förklaringsmodeller men drog sig för att postulera en strikt kausal påverkan från planeterna på de jordiska skeendena. Allt han kunde konstatera var att saker på jorden skedde i enlighet med att himlakropparna intog de olika, redan i senantiken utforskade interplanetära aspekterna. Till dessa tillade han efter egna studier solekliptikans (zodiakens) delning på 5 och 7, de så kallade kvintil- och septilaspekterna.

En av världens mest kända astrologer är den franske siaren Nostradamus. Bland berömda sentida vetenskapsmän som engagerat sig i astrologi märks framför allt C.G. Jung.

Eftersom sideriska tabeller med planeternas positioner finns behöver en astrolog idag inte vara astronom. Likaså behöver dagens astrologer inte vara matematiker då dataprogram övertagit de mödosamma uträkningarna.

I modern tid sett har två franska matematiker/statistiker engagerat sig i frågan om astrologin håller för en modern, naturvetenskaplig prövning, Paul Choisnard, även känd under pseudonymen Flambart, samt Michel Gauquelin. Den senare vann ryktbarhet genom sin upptäckt av "marseffekten", som påstås visa ett samband mellan Mars position på himlen och framgång inom vissa yrken (speciellt inom sport). Marseffekten har dock visat sig bero på metodfel hos Gauqelin [2] se även [3]

Astrologiska skolor[redigera | redigera wikitext]

Vid sidan av den västerländska astrologisystemet märks den vediska astrologin som kommer från Indien och den kinesiska astrologin. Den vediska astrologin använder sig av ett sideriskt hussystem, medan den västerländska astrologins hussystem kallas det tropiska hussystemet.

Astrologi används av astrologer för att ge en karaktärstolkning av en människa med utgångspunkt i hur relevanta himlakroppar stod vid födelseögonblicket. Människans fria vilja gör att hon kan slipa bort sina fel och brister, vilket innebär att astrologi blir en väg till bättre självinstikt och självutveckling. Den fria viljan talar emot användningen av astrologi i detta perspektiv som ett divinatoriskt instrument. Astrologi används även av astrologer för att förutsäga framtiden.

Astrologisk uträkning[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Horoskop
Västerländskt horoskop.
Planettecknen.

Ett horoskop är en beskrivning av en person, som utgår från vilka stjärntecken Solen, Månen och planeterna Merkurius, Venus, Mars, Jupiter, Saturnus samt beräknade punkter som Ascendenten, Medium coeli och månknutarna ligger i vid födelseögonblicket, och dels vilka vinkelförhållanden himlakropparna i detta ögonblick stod i förhållande till varandra. De vanligaste vinkelförhållanderna är konjunktion (0°), sextil (30°), kvadratur (90°) och opposition (180°). I modernare tid har även Uranus, Neptunus, Pluto, Chiron samt ibland ett antal mindre betydande asteroider och dvärgplaneter kommit att inkluderas. Horoskopet är indelat i de tolv tecknen och varje tecken är 30 grader. Man räknar också ut vinklar mellan planeter och punkter så som stjärnhimlen såg ut vid födelseögonblicket. Man delar också in horoskopet i 12 delar som kallas hus. Varje planetposition och konstellation betyder och har alltid betytt samma sak och oberoende av vilken astrolog som räknar ut horoskopet blir resultatet alltid detsamma. Ett undantag är husindelningen som varierar beroende på vilket hussystem man använder, och i det hänseendet finns det många olika skolor.

Även om den grundläggande betydelsen är den samma för tecknen, planeterna, aspekterna och husen, varierar tolkningarna ofta avsevärt. Att till exempel Jupiter, vars grundläggande betydelse är expansion, kan uttryckas på väldigt många olika sätt, dels beroende på samverkan med övriga faktorer i horoskopet och dels beroende på vad det är för individ och dennes kön, genetiska arv, uppväxtmiljö, ålder, mognad, kultur etc är egentligen självklart för alla som arbetat seriöst med astrologi. Det finns alltså väldigt olika sätt som en viss planetposition kan manifestera sig på. Man kan därför bara tala om vad som är mer eller mindre sannolikt för hur en enskild persons liv kan komma att gestalta sig, med hänsyn till ovan nämnda faktorer.

Kritik av astrologin som helhet[redigera | redigera wikitext]

Ur ett vetenskapshistoriskt perspektiv kan astrologi - innan astronomins framväxt som ett separat vetenskapligt fält under 1600-talet - betraktas som en protovetenskap. Inom det moderna vetenskapliga samfundet betraktas dock astrologin som en pseudovetenskap. Bland annat kritiseras denna för att empiriska bevis saknas, att astrologer sinsemellan inte kan enas kring någon teoretisk bas[3], och att de påstådda astrologiska effekterna från olika himlakroppar är så subtila och komplext samverkande att svårigheterna behäftade med att utarbeta ett astrologiskt system är orimligt stora.[4]

Utifrån de hundratals empiriska studier som genomförts kan också konstateras att astrologin saknar vetenskapliga meriter. Till de mer kända studierna hör Rob Nanningas så kallade astrotest, vilket genomfördes 1994. 50 astrologer, som själva deltagit under testets utformande, anmodades att para ihop födelsedata från sju anonyma testpersoner med frågeformulär ifyllda av dessa subjekt. Resultatet visade inte på några signifikanta avvikelser från slumpen, och gav inte heller stöd för att några skillnader i skicklighet mellan mer oerfarna och professionella astrologer existerar.[4]

Kritik mot tidningsastrologi[redigera | redigera wikitext]

  • tidningshoroskop skrivs så vagt att det kan betyda i stort sett vad som helst, och därmed kan passa in på vem som helst
  • många nybörjarjournalister inom dags- och veckopressen har jobbat med att skriva horoskop utan utbildning, genom att bara skriva slumpmässiga råd
  • man kan omöjligt sortera upp jordens hela befolkning i 12 sinsemellan klart skilda personlighetsgrupper
  • olika tidningars horoskop skiljer sig alltid åt när de rent logiskt borde ge exakt samma tips och råd om de bara skulle vara baserade på fakta.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Konkurrerande kategoriseringar av människor[redigera | redigera wikitext]

Det finns även andra sätt att dela in människor i kategorier, och sedan spå deras framtid. De skulle kunna sägas fungera lika bra eller dåligt som traditionell europeisk astrologi.

Kinesisk astrologi[redigera | redigera wikitext]

Enligt kinesisk tradition har varje år namnet av ett djur. När listan tagit slut börjar man från början. Alltså tar man födelseåret enligt kinesisk kalender, så har man en kategori att ge egenskaper till. Här finns en mycket lång tradition.

Numerologi[redigera | redigera wikitext]

Man kan ta en persons namn, tilldela siffror till bokstäverna och räkna ut ett tal. Detta har mycket lång tradition, sedan antiken, men har fört en tynande tillvaro under många hundra år. Det förekommer i veckotidningarna ibland, men då måste man ha en modernare räknemetod eftersom de antika varit anpassade till de antika sätten att skriva tal och ger dessutom för många kategorier.

Veckodag[redigera | redigera wikitext]

Man tar veckodagen en person föddes, och tilldelar egenskaper som följer ur de antika romerska gudar och himlakroppar, veckodagarna namngavs efter på latin. Nämligen Solen, Månen, Mars, Merkurius, Jupiter, Venus och Saturnus. Denna variant har inte fått fäste i veckotidningarna eftersom folk oftast inte vet vilken veckodag de föddes, och räknemetoder för det anses för krångliga för veckotidningsläsarna.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Astrologi håller inte för vetenskaplig prövning”. http://www.vof.se/folkvett/19951astrologi-haller-inte-for-vetenskaplig-provning.  - VOF.se
  2. ^ ”The Mars Effect in Retrospect”. http://www.skepsis.nl/mars.html. , besökt 8 augusti 2006
  3. ^ Grand summary of entire website, Astrology And Science [1]
  4. ^ [a b] The Astrotest: A tough match for astrologers, Skepsis [2]