Tylösand

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 56°38′51″N 12°44′8″Ö / 56.64750°N 12.73556°Ö / 56.64750; 12.73556
Tylösand
Tätort
Tylösands strand
Tylösands strand
Land  Sverige
Landskap Halland
Län Hallands län
Kommun Halmstads kommun
Koordinater 56°38′51″N 12°44′8″Ö / 56.64750°N 12.73556°Ö / 56.64750; 12.73556
Area 51,11 hektar
Folkmängd 399 (2010)[1]
Befolkningstäthet 7,81 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod 4134
Tylösands läge i Hallands län
Red pog.svg
Tylösands läge i Hallands län

Tylösand är en tätort i Halmstads kommun i Hallands län, Sverige. Tylösand är beläget vid Tyludden ca 7 km väster om Halmstad. Tylösand är en av Sveriges mest kända badorter och är berömt bl.a. för sin 7 km långa sandstrand och för sin golfbana (två st 18-hålsbanor). Tylösand är även känt för Hotel Tylösand som ägs av Per Gessle och Björn Nordstrand. Bebyggelsen dominerades tidigare av många små enkla sommarstugor men Tylösand har på senare år även blivit populär bostadsort för många förmögna och kända halmstadbor och därför finns nu även många exklusiva villor på orten, med stigande fastighetspriser som följd.

I Tylösand finns även ett antal restauranger, Restaurang Punch och Restaurang Salt borde tillhöra de mest kända vid sidan av restaurangerna som finns på hotellet. Området var förr i tiden otillgängligt (det var enklast att ta sig dit med båt) och i praktiken nästan obebott innan badorten etablerades i början av 1900-talet.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Marken som i dag utgör Tylösand, donerades till Halmstad av Danmark som tack för insatserna mot svenskarna 1563. Vid förra sekelskiftet så kallades området för Halmstads västra utmark. Området ägdes av Halmstads stad men var beläget i Söndrums socken. Den ursprungliga stavningen var Tylesand, och den närbelägna Tylön hette ursprungligen Tylen. Tylesand och Tylen ändrade namn år 1933 när badorten började bli känd. Hallands första dokumenterade fiskeläge fanns redan på 1500-talet på Tyludden vid nuvarande Trången. Området vid Tyludden och Tylösand var väldigt svårtillgängligt och en av vikarna kallad Tjuvahålan blev ett populärt tillhåll för yrkessmugglare, därav namnet. År 1870 anlade tullverket en tullstation i Tjuvahålan för att få bukt med smugglingen och samma år så byggdes en fyr med tillhörande fyrvaktarbostäder på Tylön.

I början av 1900-talet blev det populärt med havsbad. Då började badstranden användas, för att få njuta av sol och salta bad. Folk kom långväga ifrån för att besöka Tylösand. Vägen från Halmstad var dålig, så lättast var att ta sig hit med båtar, som gick flera gånger om dagen från staden. Båttrafiken startade år 1913 och lades ner år 1929 sedan vägen ifrån Halmstad förbättrats. Första fasta sommargästerna blev Halmstads barnkolonier som etablerades 1905. 1913 så fattade Halmstads Industri och hantverksförening beslut om att försöka etablera en badort vid Tylösand och i augusti 1915 stod ett värdshus med 10 gästrum och restaurang färdigt.

1917 så bildar ägarna till värdshuset AB Tylösands Havsbad med hovfotograf Johan Hallberg som VD. Han var även delägare i bolaget. 1927 byggde bolaget ett nytt hotell bredvid det gamla värdshuset. 1931 inviger Tylösands Havsbad det nya hotellet kallat Tylöhus. I dag så heter hotellet Hotel Tylösand. Det ursprungliga värdshuset revs 1985.

Johan Hallberg avgår som VD för Tylösands Havsbad år 1948 och räknas som det moderna Tylösands grundare. En minnesplakett till hans ära finns på en av klipporna strax utanför hotellet. 20–30 meter längre bort står en kunglig minnessten signerad av kung Gustaf V år 1929 och 1954. 1981 signeras stenen av kung Carl XVI Gustaf.

På 1920-talet så blev det populärt med tältcamping strax ovanför Tjuvahålan och på 1930-talet byggdes små enkla badstugor av masonit på platsen där man tidigare tältat. År 1927 får stadsbyggnadsingenjör Ragnar Lyttkens i uppdrag att ta fram en byggnadsplan för Tylösand och planen blir klar 1929 och byggnationen tar fart på allvar. Endast ett fåtal av de gamla byggnaderna från 1920–30 talen finns kvar i dag då de gamla husen fått ge vika för modernare (och bekvämare) åretruntbostäder.

År 1935 så påbörjade Halmstad GK bygget av en 18-håls golfbana som blev klar 1938, som senare i etapper byggts ut till 2 st 18-hålsbanor. År 1950 uppfördes S:t Olofs Kapell. Kapellet var ursprungligen byggt i Lidhult, men revs på 1800-talet och blev ett bostadshus på en bondgård, innan det slutligen flyttades till Tylösand. År 1991 så öppnades ett handikappbad i Svärjarehålan.

I dag[redigera | redigera wikitext]

Tylösand är känt för sitt fina badvatten och den 7 km långa sandstranden och fick därför som första strand i Sverige, Blå Flagg 1995. Sedan 1938 har det spelats golf i Tylösand. De två 18-håls banorna vid Halmstad GK är en välkänd svensk golfanläggning, där Solheim Cup spelades 14-16 september 2007.

I centrum av Tylösand ligger "Hotel Tylösand" som ägs av Per Gessle och Björn Nordstrand. På senare år har också Restaurang Salt väckt mycket uppmärksamhet med sitt unikt strandnära läge. De flesta av Halmstads exklusiva och dyra villor finns i Tylösand.

Livräddningsstationen på stranden har Sveriges enda livräddarskola och här utbildas badvakter, havslivräddare och HLR-instruktörer. Den bildades på initiativ av bland andra livräddarbasen Leif Karlborg under 1960-talet för att förhindra drunkningsolyckor i det vackra vattnet, men med starka förrädiska strömmar. Varje dag från midsommar till skolorna börjar, finns det livräddare i Tylösand. De bevakar stranden, från Tylösand ända bort till stranden i Villshärad.

Idealiska vindar har gjort att vindsurfarna, sedan mitten av 1970-talet, har varit etablerade i Tylösand. Svenska VM-uttagningarna sker här och 1999 gick SM i vindsurfning i Tylösand. Sedan 1974 har Åka Skidor/Quiksilver Cup avgjorts här och tillhör de äldsta vindsurfingtävlingarna i världen.

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Tylösand 1980–2010[2]
År Folkmängd Areal (ha)
1980
  
240
1990
  
282 46
1995
  
334 51
2000
  
345 51
2005
  
387 51
2010
  
399 51
Anm.: Ny tätort 1980



Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.